• No results found

FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE & FÖRHINDRANDE ARBETE

På Bläshammar skola/fritids främjar vi barns och elevers lika rättigheter, samt förbygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Exempel på det främjande arbetet är aktiviteter som:

 Utbytesstudenter från Canada i år 4-9.

 F-9 dag med samarbetsövningar i åldersblandade grupper en gång/läsår.

 Ett möte för tryggare överlämning förskola/skola. Vi arbetar med den röda tråden i samband med överlämningar.

 Utomhuspedagogik.

 Genusprojekt med år 8-9.

 Ungdomsjouren/Tigerlilja har workshop med år 7-9 om attityder och antivåld.

 Föräldramöte för år 6-9 om ANT (alkohol, narkotika och tobak) i samarbete med Ungdomsrådgivningen och Polisen.

 Vi bjuder in non-smoking-generation till år 7-9 för information om barnarbete, tobak och barns rättigheter.

 Samarbete i ämnet svenska med Ankarskolan i år 9.

 I klasserna förs diskussioner om diskrimineringsgrunderna.

 Alla klasser/grupper arbetar regelbundet med värderingsövningar i någon form. Det kan vara drama, etiska samtal etc.

 På regelbundna klassråd och fritidshemmens samlingar diskuteras frågor kring likabehandling. Vi använder oss av dagordning och protokoll för att alla ska ha lika möjligheter att få göra sin röst hörd.

 Elevärenden tas upp vid elevhälsoarbetesmöte i arbetslaget varje vecka. Trivselfrågor tas alltid upp vid utvecklingssamtal.

 Det finns alltid rastvakter när eleverna är på rast. Rastvakterna för F-3 är väl synliga i gula/orange västar.

 Fyra förmiddagsraster i veckan finns två rastaktivister ute på F-3 – skolgården och anordnar styrda trivselaktiviteter/lekar för de elever som vill vara med.

 Personal strävar efter att alla elever ska få lika mycket utrymme och behandlas lika utifrån sina förutsättningar i klassrummet.

 I den fria leken hjälper personalen barnen så att alla kan vara med i leken och inte fastna i könsroller.

 I samlingar och samtal lyfter personalen frågan om allas lika värde, hur man är mot varandra och att det är viktigt att man berättar om man är ledsen för något.

 Personalen markerar direkt när vi uppmärksammar att någon gör något kränkande i ord eller handling. Markeringen ska ske med respekt för alla inblandade.

 F-4 har bestämda platser i matsalen. År 5-9 har bestämda bord i matsalen.

 F-9 har bestämda platser i klassrummet.

 Alla elever/barn – grupper jobbar med gruppstärkande aktiviteter vid höstterminens start, men även kontinuerligt under året. I F-5 gör man detta med sin klass och i 6-9 gör man det kontinuerligt med varje klass i sitt ämne, fördelat under terminen.

 Kommunpolisen kommer att hålla workshop om alkohol/narkotika, trafik och sociala medier i år 7-9 under vårterminen 2017.

Elevråd/klassråd

 Vi har elevråd som träffas i åldersgrupperna 4-7 och 8-9 en gång per månad där en till två vuxna träffar två elevrepresentanter från varje klass.

 Varje klass har klassråd minst en gång i månaden.

Skolsköterska

Skolsköterska finns på skolan fyra gånger i veckan. Skolsköterska genomför hälsosamtal och där tas frågor om trivsel, skolsituation, kamrater etc. upp.

Kurator

Kurator finns på skolan fyra dagar i veckan. Kurator träffar eleverna enskilt eller i grupp.

Kurator genomför förebyggande arbete i grupper i samarbete med kontaktläraren och arbetslaget.

Vår trygghetsgrupp – Alla Duger

”Alla Duger” är Bläshammar skolas trygghetsgrupp, vilken består av personalrepresentanter för varje arbetslag. ”Alla duger”- representanterna kommer under läsåret 2016/2017 att ha regelbundna träffar där de gör en nulägesrapportering och följer upp kränkningshändelser.

Den/de som är ”Alla duger”- representanter är spindeln ut i sitt arbetslag och tar med information till ”Alla duger”- träffarna. Kurator finns med som ett stöd och som

sammankallande för ”Alla Duger”-representanterna och hjälper till att hålla arbetet med årshjulet levande.

Rutiner för att kartlägga och förhindra kränkande behandling

 Kontinuerliga utvärderingar genomförs i varje klass minst en gång i månaden med fokus på trygghet och trivsel.

 EHT genomför i samarbete med pedagogerna, varje termin en trivselenkät i varje klass.

 I år F-3 genomförs en undersökning om var på rastområdet som eleverna kan tänka sig att det förekommer kränkningar, en så kallad ”skolgårdskarta”. I år 4-9 genomför skolkurator, i samarbete med elevrådet, en kartläggning över otrygga plaster.

 De vuxna i ”Alla Duger” träffas varannan vecka där de gör en nulägesrapportering kring arbetet med likabehandling på skolan.

 På arbetslagsmöten varje vecka tas eventuella kränkningar upp och ”Alla duger”- representanter tar med informationen till ”Alla duger”-mötena.

 Vi för kontinuerlig dialog med eleverna om trivsel på skola/fritidshemmet i form av elevråd och klassråd.

5.1 Kartläggning och nulägesanalys

Hur gör vi för att kartlägga?

 Kontinuerliga utvärderingar genomförs i varje klass med fokus på trygghet och trivsel.

 Större trivselenkäter genomförs två gånger per läsår med samtliga elever/barn.

 Föräldraenkät genomförs varje läsår, kommungemensamt i år 2, 5 och 8.

 Föräldra-, och elevenkät genomförs varje läsår för fritidsbarn.

 Via elevenkät undersöker vi var på rastområdet som eleverna kan tänka sig att det förekommer kränkningar, en så kallad ”skolgårdskarta”

 Regelbundna samtal i ”Alla Duger”-gruppen, arbetslaget, elevvårdsteamet och på arbets-platsträffar.

 Utvecklingssamtal

 Klassråd och elevråd

 Skolsköterskan har årligen enskilda hälsosamtal med elever i år 1, 4, 6 och år 8, med uppföljning med samtliga elever under elevens skolgång.

 Kurator har trivselsamtal med alla elever i åk 7.

Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras alltid.

Sammanställningen av denna dokumentation är en del av utvärderingen av likabehandlingsplanen.

Resultat och analys av trygghet och trivsel under läsåret 2015-2016

Under höstterminen genomfördes en webbaserad trivselenkät för elever i år 3-9. Tyvärr var svarsfrekvensen låg och därför fick vi ingen tillförlitlig statistik att analysera. Under våren valde vi därför att förändra och utveckla strukturen något och försöka få till en högre svarsfrekvens. Vi valde även att utforma en kartläggning över trygghet och trivsel för de yngre eleverna.

Eleverna i år F-2 fick genomföra en egen trivselenkät i form av 9 frågor om trygghet och trivsel med ”glada gubbar” till ”ledsna gubbar” att fylla i. De fick också göra en kartläggning över otrygga platser på skolan. För eleverna i år 3-9 genomförde vi åter igen den webbaserade trivselenkäten men denna gång med betydligt högre svarsfrekvens. Vi valde även att träffa elevrådet för att göra en djupare kartläggning över otrygga platser. Svaren har pedagogerna och EHT fått ta del av och analysera.

Ur elevenkäten för år F-2 kan vi se att de flesta trivs med att komma till skolan och med sina klasskompisar. Några tycker att ljudnivån ibland är hög i klassrummet och i matsalen och några tycker att det är smutsigt på toaletterna. I matsalen har vi efter att trivselenkäten

genomfördes installerat ljudabsorbenter samt införskaffat ”tysta” stolar och bord. Flera elever, pedagoger och servicepersonal upplever en förbättring av ljudnivån nu. Toaletterna har också setts över och några åtgärder är utförda. Av analysen från pedagogerna framkom att vi

behöver prata om ”toalettvett” i de yngre åldrarna.

I vår kartläggning, över otrygga platser, i år F-2 nämndes platsen bakom skolan där linbanan finns. Även kullen utanför matsalen samt innebandyplanen var två platser där det ibland kunde vara otryggt med många barn. Dessa platser har vi nu förstärkt vår vuxennärvaro kring.

För elever i år 3-9 framkom i den webbaserade trivselenkäten att de flesta trivs och känner sig trygga i klassen. Det finns dock några stycken i respektive klass som trivs mindre bra.

Arbetsron på lektionerna är något som behöver bli bättre i flera klasser. Ett gemensamt förhållningssätt och struktur är några åtgärder som framkom i analysen för att förbättra arbetsron.

De flesta elever i år 3-9 känner sig trygga på rasterna. En relativt stor grupp elever önskar dock bättre rastutrymmen på skolan samt en bättre skolgårdsmiljö. Det finns platser på skolan som några elever upplever som otrygga. I samtal med elevrådsrepresentanter framkom att korridoren på 6-9 delen var en plats som kunde vara otrygg. Utökad vuxennärvaro önskades under raster. Även sociala medier togs upp som en plats där man kunde vara otrygg. Vi kan tydligt se utifrån trivselenkätens svar att från och med år 4 börjar närvaron på sociala medier och även nätkränkningar. Vi behöver därför ta ett gemensamt grepp kring denna fråga under läsåret 16/17.

De flesta elever har aldrig blivit kränkta eller dåligt behandlade av vuxna på skolan, men en del har svarat att det hänt. I analysen framkom att för att få en fördjupad kunskap om detta behöver vi dels förtydliga frågan inför nästa läsår och där få veta mer på vilket sätt detta hänt.

Dels behöver vi också ha kontinuerliga utvärderingar av veckan i klasserna så att vi tidigt kan fånga upp dessa upplevelser.

Utifrån trivselenkäterna, från både F-2 och 3-9, framkom att eleverna upplever att det förekommer en del fula ord på skolan trots att det i klasserna arbetas kontinuerligt med språket. I analysen av trivselenkäten föreslogs språkvårdsdagar av pedagogerna. Vid analysen framkom också vikten av att vi alla, pedagoger och personal på skolan, gemensamt arbetar för noll tolerans mot fula ord och kränkningar i varje möte med eleverna.

När det gäller trivselfrågorna för år 3-9 om diskrimineringsgrunderna har de visat sig vara svåra att förstå trots att det i den webbaserade trivselenkäten står ett förtydligande av frågorna.

Dessa frågor är därför viktiga att ta upp och förklara inför varje kartläggning.

En sammanfattning över de specifika förbättringsområden som vi utifrån resultatet och analysen av trygghet och trivselenkäterna kunde se:

F-2: Språket, ökad vuxennärvaro under raster vid otrygga platser (linbanan, kullen och på innebandyplanen), arbetsro och toalettvett.

3-9: Språket, ökat vuxennärvaro under raster i korridoren, arbetsro, nätet och sociala medier.

5.2 Planering inför läsåret

Alla elev/barn-grupper jobbar med gruppstärkande aktiviteter vid höstterminens start, men även kontinuerligt under året. I år F-3 och 4-6 gör man detta med sin klass och i år 7 – 9 gör man det en gång med varje klass i sitt ämne, fördelat under terminen (vilket ger 17 tillfällen per termin för eleven).

Ansvarig: Undervisande pedagog

Högläsningsböcker är valda utifrån ett likabehandlingsperspektiv.

Ansvarig: Undervisande pedagog

Åldersblandade aktiviteter, exempelvis F-9-dag eller elevens val-dagar.

Ansvarig: En grupp av pedagoger

Trygghet- och trivselenkät för eleverna i år F-9 utförs en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Där finns frågor om trygghet och trivsel på skolan och vi kartlägger också om de upplever att det finns otrygga platser på skolan.

Ansvarig: EHT/Alla duger gruppen/Pedagoger

Ett gemensamt arbete för att skapa studiero i klassrummet och på hela skolan mellan pedagogerna och eleverna i klassen.

Ansvarig: Undervisande pedagog

Aktiviteter enligt likabehandlingsplan arbetas med vid flera tillfällen under läsåret.

Ansvarig: Undervisande pedagog

Enligt enkäten känner eleverna i år 3-9 en otrygghet i korridorerna och på sociala medier. I vårt förebyggande arbete behöver vi se till att ha ett tydligt och väl planerat rastvaktschema för att det ska finnas en hög vuxennärvaro bland eleverna på deras lediga tid i skolan.

Ansvarig:4-6 Arbetslag

6. Mål och konkreta åtgärder 2016-2017, utifrån

Related documents