I vårt empiriska material framgår det att samtliga av respondenterna är överens om ett flertal aspekter som kan främja eller hämma den fria leken. De aspekterna som framkommer i det empiriska materialet är lokaler, miljö, material samt avhämtningsrutiner.
5.3.1 Miljön, material, vuxna och främjar eller hämmar
Samtliga av respondenterna nämner miljön och lokalernas påverkan för att främja eller hämma den fria leken på fritidshemmet. Respondenterna berättar att lokalerna påverkar den fria leken genom utrymme men även om man ser till lokalens miljö. Svensson och Karlsson poängterar.
Miljön är ju en viktig del i det för att få upp intresset och fantasin liksom att dom har ett kryp in som de kan ta tillvara på och anpassa det efter leken som dom nu gör och det är både inne och ute. (Fritidslärare Svensson)
Sammanfattningsvis hävdar respondenterna att både miljön och lokalerna har en påverkan hur den fria leken kommer till utryck. Lärare Svensson förklarar hur miljön främjar elevernas förmåga att fantisera och hur miljön även väcker ett intresse och bjuder in eleverna till fri lek. Fritidslärare Andersson säger ”Inomhus har de inte något som helst utrymme att ha fri lek. För alla är i samma rum, vi har ett rum på fritids”. Fritidslärare Andersson poängterar att den bristande ytan på lokalen hämmar den fria leken helt och hållet och förklarar att det hämmar den fria leken i en sådan utsträckning att den fria leken saknas helt inomhus. Trageton (1996) styrker det faktum som handlar om betydelsen av lokaler och miljön och dess uppbyggnad. Författaren pekar på att miljön för lek kan liknas vid en verkstad med material och verktyg som är lättillgängligt för barnen. Trageton påpekar också att lekmiljön ska i viss mån vara i distans till vuxna för att barnen själva ska kunna verka och främjas att konstruera sociala grupper inom lek.
En aspekt som uppkom ett flertal gånger under intervjuerna var hur materialet som verksamheten hade möjlighet att tillgå hämmade eller främjade den fria leken. Respondenterna påvisade att materialet hade en påverkan på om fri lek kom till utryck i verksamheten. Lärare Karlsson säger ”Ja det som kan hämma det tycker jag nog är att det inte finns redskap att det ska finnas material så att man kan använda allt material till och göra den fria leken”. Men det var även fler av respondenterna som påvisade materialet betydelse för den fria leken. Andersson och Svensson säger.
I den bemärkelsen som jag har vi mitt huvud att man har ett rum som nästan är eh ja olika material, det kan var med utklädning, olika affärer, det kan vara kuddar, det kan vara soffor, där barnen verkligen kan ha förutsättningarna till fri lek. (Fritidslärare Andersson)
/…/
Ekonomiska bitar vad man har för resurser, de som styr och är vuxna ser kanske inte leken som ett lärande och då får leken den prioritering den får. Fri lek kommer ju från fantasin och fantasin kan ju utvecklas om miljön och materialet är tillfredsställande. (Fritidslärare Svensson)
Sammanfattningsvis framhäver respondenterna att materialet stundtals främjar den fria leken i sådan utsträckning att det avgör om den fria leken kommer till utryck. Fritidslärare Svensson förklarar även hur leken ofta inte prioriteras, vilket leder till att ekonomin till inköp av material som ska främja leken drabbas. Att materialet är av vikt belyser även Trageton (1996) som säger att material och verktyg är en förutsättning för att främja kvalitén på barns lek. Författaren förklarar att material kan främja olika typer av lekar, så som lego och byggklotsar främjar lekar baserade på konstruktion. Medan material som dockor och kläder för utklädning främjar olika typer av rollekar.
Det framkommer från respondenterna att vuxna har en påverkan om den fria leken främjas eller hämmas. Fritidslärare Bertilsson säger ” som är lite, alltså tänker utanför boxen och som kanske då kan hitta på saker o ting o sådär, Det smittar av sig.” Det Bertilsson menar är att pedagogens inställning till den fria leken är något som både kan främja samt hämma den fria leken. Men det var även fler av respondenterna som hade liknande uppfattningar som Bertilsson. Även Johansson berättar.
Huvudtaget vara tillåtande i leken oh Ja-sägande är ju en stor förutsättning för att fritids ska fungera, annars tror jag att dn fria leken blir väldigt
hämmad. Om man hela tiden ska vara butter o sur o säga nej o det går inte åh. (Fritidslärare Johansson)
Även Fritidslärare Karlsson säger ”Vi uppmuntrar ju till den fria leken och ser positivt på lek”. Det blir tydligt i vårt empiriska material att de vuxna påverkar den fria leken om den främjas eller hämmas. Dahl (2014) påvisar vikten av att pedagoger uppmuntrar till lek och visar för barnen en positiv inställning till att vara lekfull.
Vårt empiriska material visar även att olika rutiner inom fritidsverksamheten hämmar den fria leken. Lärarna nämner att elevernas hemgång är en aspekt som hämmar den fria leken men även att fritidshemmet delar lokal med övriga skolverksamheten gör att när dagen är slut så måste leken avslutas samt plockas i ordning inför morgondagen. Johansson och Karlsson hävdar.
Nått som hämmar är ju hämtningstider.. om alla hade varit till klockan fem hade det varit alldeles exemplariskt! För då hade dom fått leka färdigt o känna, nu kan man känna lite att när klockan börjar närma sig 4 halv 5 då droppar dom av en efter en och då störs leken hela tiden. (Fritidslärare Johansson)
/…/
Sen det som kan hämma känner jag kan vara lite det här att eftersom vi är i skolans lokaler så måste man plocka undan. Det kan jag känna att det hämmar leken speciellt under skoltid då eller när skolan är igång. För som lov och så, så låter vi ju grejerna vara kvar och då fortsätter ju barnen dagen efter. Antingen med samma lek eller någon annan typ av lek. (Fritidslärare Karlsson)
Respondenterna påpekar att de olika avhämtningstiderna för eleverna är något som hämmar den fria leken och bidrar till ett flertal avbrott i leken. Ett annat problem som hämmar den fria leken är att eleverna måste avsluta sin lek varje dag och plocka undan för att ge plats till övrig skolverksamhet dagen efter. Det här gör att det sällan ges möjlighet till eleverna att fortsätta en fri lek som påbörjats sedan innan. Trageton (1996) lyfter även att tiden har en avgörande roll för att främja eller hämma leken. Författaren påvisar att skolans verksamhet är styrd inom ett schema med grunden i tid vilket kan hämma lekens utveckling. Respondenterna lyfter ovan att fritidshemmets barn måste städa undan för att ge utrymme för skoldagen efter, vilket kan sammanbindas med vad Trageton lyfter. Av respondenterna framgår att avbrott i leken inte främjar dess fortsättning. Fritidslärare Andersson säger att ”det finns ingen anledning att gå in o liksom, peta i leken om den flyter på bra. Då bara eh sabbar man ju det de håller på
med”. Det styrks av Trageton som hävdar att när lek får ett avbrott får det till följd att barns koncetration för leken avbryts vilket leder till att lekens vidareutveckling hämmas.
6 Analys
I den här delen av studien kommer resultatet att analyseras med hjälp av tre olika lekteorier. Tanken är att dessa teorier ska föra ett resonemang kring hur den fria leken på fritidshemmet kommer till uttryck som fenomen och vilka utvecklingsaspeketer som kan sammanvävas för barnen i den fria leken.