Fritidslärare befinner sig i sin yrkesdag i närhet och kring den fria lekens process. Att närma sig den fria leken är enligt respondenterna ett måste och det finns olika sätt att göra det på. I det empiriska materialet uttrycker respondenterna vikten av att vara närvarande vid den fria lekens process.
5.2.1 Fritidslärarens roll
Respondenterna för fram att det är av vikt att övervaka och observera den fria leken så barnen leker etiskt rätt och att inte mobbing och ojustheter sker. Fritidslärare Karlsson säger ”Ja, både och. Närma sig för att se hur de leker och observera vilka de leker med och hur leken utvecklas och går till. Det tycker jag att man ska göra.” Respondenterna hävdar också att den fria leken ger information om hur barnen är och hur dom leker. Några av respondenterna anser att man ska vara delaktig i den fria leken som fritidslärare, men också att man är delaktig på barnens villkor. Tullgren (2003) för fram att lek regleras av pedagoger genom att leken övervakas så att det inte blir till obehag eller att aktörerna har ett dåligt förhållningssätt utifrån normer och värden. Vidare hävdar författaren att stötande lekar inte ska få utrymme, utan lekar ska vara av trivsam och meningsfull karaktär så att leken upplevs vara trygg. Bertilsson och Andersson berättar.
Det är ju fråga, vad dom gör? Får jag vara med? Och sen får man vara med på deras villkor. Då är, då är man med i den fria leken. Och det är det sättet man ska närma sig en fri lek på. För annars så kan det lätt bli att man kommer in och då helt plötsligt så är den inte fri längre för då blir den styrd för då blir det ”åh här kommer en vuxen som ska vara med”. Så i så fall så måste det vara att jag får fråga om man får gå in i den på deras villkor annars så styr man den. Tycker jag. (Fritidslärare Bertilsson)
/…/
Jag tycker ju absolut. Jag tycker ju att även om de har fri lek och man märker att det fungerar så självklart. Jag gör det mycket, jag går och frågar vad de gör. Det är ju ett sett för mig o veta vad eleverna gör. Så min uppgift är ju att
vara närvarande hos barnen. Sen får ju jag göra det på ett smidigt sätt att jag ska ju inte gå in och säga vad du ska vara ähh om jag märker att det fungerar. Men jag kan ju gå dit och intressera mig för vad de gör. För att bilda min egen uppfattning om vad som händer, vad de leker, vilka elever äh tar ett större initiativ än övriga liksom. Just för att motverka att det sker konflikter. Så visst absolut att man ska, det ser jag ingen nackdel i att gå och intressera sig för att bara för att dom leker måste jag ju kunna gå dit och intressera mig för barnen, vad de leker och vad som händer. Det är lite min uppgift ju. (Fritidslärare Andersson)
Respondenterna skiljer sig åt i förhållningssättet om att ge sig in i leken eller att hålla sig utanför. En del av respondenterna tycker inte att man ska gå in i leken allt för mycket. Respondenterna uttrycker också att fritidslärare kan störa den fria leken om de inte närmar sig på rätt sätt. Johansson & Pramling Samuelsson (2006) lyfter fram en poäng i att pedagoger skall vara som en slags stöttning för leken inom lekens ramar. Författarna påpekar att vid en integrering i leken bör pedagogens roll vara minimal, ansvaret skall vara att observera och medla och till en del styra men, pedagoger ska inte överta leken. Johansson och Bertillson hävdar att.
Asså jag tror att man ska gå in så lite som möjligt i den fria leken men man ska observera o känna att så länge spelreglerna är ok me turtagning o att man eh har justa spelregler, så behöver man ju inte gå in o störa för då tror jag man avbryter den fria leken, oh en lek som är avbruten tror jag är väldigt svår att komma igång med igen, om man leker begravning eller va de nu kan va? Närma sig som stöd och observator men inte gå in i leken tycker inte jag, näh.. Oh definitivt inte komma o säga, jaha vad leker ni här nu då? Det är det sämsta man kan göra tycker jag för då är magin bruten på något sätt. (Fritidslärare Johansson)
/…/
Alltså att dom bestämmer vad jag ska göra eller vad jag gör där. För säger dom att nä vi vill inte, du får inte vara med så ska jag inte säga att jag ska vara med för då har man ju förstört den fria leken. (Fritidslärare Bertilsson)
Det är också en viss antydan från en del av respondenterna att barnen inte vill att de vuxna ska vara med och att det kan vara en fördel för barnen att få ha en liten distans till vuxna. Kane (2011) Påvisar att lekens produktivitet främjas av att barn själva äger lekens innehåll utan påverkan av pedagoger. Persson och Andersson belyser.
Först kanske man bara ställer sig och tittar på vad de gör, och sen ställa lite frågor, och man kan fråga om man får vara med men oftast vill de inte det men man kan ställa sig nära, och ibland kan man helt plötsligt få vara med på ett hörn. (Fritidslärare Persson)
Eh skolan i sig är ju väldigt styrd ju. Ser du en skoldag så äh, det är ju inte mycket utrymme barnen får att tänka själva, så fritids och den fria leken i raster och sånt här kan jag tänka mig är en andpause från de vuxna också kanske. Samtidigt som man måste vara lite närvarnade för annars, det ger ju tillfälle till konflikter när man inte har uppsikt över barnen. (Fritidslärare Andersson)
Det gäller utifrån respondenterna att vara närvarande den fria leken för att kunna observera och övervaka den. Respondenterna framhäver också att fritidslärare inte får störa den fria leken och det gäller att närma sig på rätt sätt. De skiljer sig något åt i tanken kring hur mycket en fritidslärare bör interagera i den fria leken men att finnas kring den fria leken är ett måste. Respondenterna poängterar att barnen själva ska få bestämma över innehållet i den fria leken. Idén styrks av Mathiasson (2004) som lyfter fram sitt perspektiv utifrån Korzacks tankar om att barn i viss mån själva ska få agera genom rätten till att bestämma över det egna agerandet. Vidare hävdar författaren att vuxna är till för att stödja utvecklingen hos barnen men inte utefter egna önskemål. Utan utgångspunkten ska ligga i barnens egen önskan eftersom att vuxna enligt Mathiasson ofta vill forma barnens vardag utefter den egna viljan om hur den ska se ut.
5.2.2 Pedagogiska möjligheter
Den fria leken har enligt det empiriska materialet ett värde rent pedagogiskt. Respondenterna lyfter fram hur mål och styrdokument kan kopplas till den fria leken. Respondenterna uttrycker också vilka möjligheter fritidslärare pedagogiskt kan utvinna ur den fria leken. Fritidslärare Andersson säger att ”Ja men, pedagogiska möjligheter eh, men det är väl bland annat det motoriska? Liksom att dom springer runt åh hoppar o så.”. Det hävdar även Ericsson (2003) som menar att en pedagog kan använda leken för att främja barns motoriska utveckling. Johansson och Karlsson framhåller.
Jag skulle ju säga att det går genom alla frågorna.. allt detta alltså möjligheterna.. så som vi jobbar här, vi jobbar ju i enligt KENT att kreativitet, engagemang, nyfikenhet och trygghet o de är dom 4 grejerna du utvecklar i den fria leken. (Fritidslärare Johansson)
/…/
Det läser man ju i vad heter den Lgr11, allmänna råd för fritidshem och det står ju mycket i de här fritidspedagogen och lärartidningen och sånt hur viktig leken är för att utveckla barnen. Ja utveckling och social kompetens. (Fritidslärare Karlsson)
Det finns i det empiriska materialet för vår studie möjlighet att påvisa utifrån respondenternas svar att fritidslärare kan hjälpa elever in i den fria leken för att de ska kunna delta i leken och utvecklas. Här har enligt respondenterna fritidsläraren en tydlig roll vad gäller att medla och föra in barn i den fria leken.
Något som är väldigt viktigt är den sociala aspekten med att kunna vara med varandra, för jag upplever att det finns många barn som har svårt med den sociala relationen det finns jättemånga barn som har problem med det och fri lek är ett alternativ att lyckas hjälpa dom med de sociala relationerna. För att försöka komma in både i gruppen och i gruppsammanhang då. (Fritidslärare Svensson)
/…/
[…] o de är ju de den fria leken hjälper ju då dom här barnen som är lite asociala att bli sociala att veta hur man ska göra för att ta kontakt med folk […] Så på det viset så finns det ju en pedagogisk, alltså att man kan hjälpa dom barnen som är, som inte har den sociala leken att man liksom som pedagog får gå in åh säga nu får ni visa hen hur man gör, ni får hjälpa hen så att hen lär sig hur man gör och hur man då ska komma in i den här, för att kunna leka den fria leken. O där har man, det är där man som pedagog kommer in i det fallet. (Fritidslärare Bertilsson)
Det finns också ett synsätt utifrån det empiriska materialet att elever borde spendera mer tid på fritidshemmets verksamhet för att komma i kontakt med den fria leken. Det kan vara en pedagogisk väg att hjälpa dom att utvecklas socialt.
[…] det är viktigt att dom är på fritids och för vissa har vi fått att dom är lite längre på fritids för att just få den sociala relationen och kontakten med andra än att dom går hem direkt efter skolan vi har ju elever som är här just på grund av det sociala och då är ju fri lek en viktig del i deras, vad heter det? eller i arbetssättet för att dom ska bli bättre på det. (Fritidslärare Svensson)
/…/
[…] För den eleven har det ju varit svårt för hen har ju inte vetat hur man ska ta kontakt med andra människor det har ju hen lärt sig här på fritids då. (Fritidslärare Bertilsson)
Det visar att respondenterna också har en tanke med den fria leken, det vill säga att få barn att kunna delta i den med bakomliggande tanke att de på så vis ska utvecklas. Respondenterna ger också som svar att den fria leken ges utrymme i planering av verksamheten.
5.2.3 Att påvisa den fria lekens betydelse på fritidshemmet
Respondenterna framhåller att man för vårdnadshavare kan påvisa vikten av lek samt vilken funktion den fyller i utveckling och för lärandet. Fritidslärare Karlsson berättar ”Man kan ju berätta för föräldrar vad man lär sig och vad man tränar med social komepetens, kreativitet och kunskap, känslor, sinnen, språk och motorik.” Det empiriska materialet visar också att respondenterna kan uppfatta att vårdnadshavare har olika syner på fritidshemmets fria lek. En del vårdnadshavare ser det som positivt att barnen leker utan någon tanke kring den utveckling de gör. Fritidslärare Bertilsson förklarar att ”Vårdnadshavarna vet nog inte vad det är vi håller på med haha, så att dom kommer hit o ser sina barn, o dom ser att dom är lyckliga åh att dom är glada åh att dom trivs. Det är viktigast för dom.” En annan del är att vissa vårdnadshavare kan å andra sidan se utvecklingen barnen gör via den fria leken. I anknytning till hur vårdnadshavare ser på barnen som leker kan viss förståelse klargöras genom Johansson och Karlsson som lyfter fram.
Nä jag tror dom ser det som utveckling mer. Så upplever jag det.. Men vi har ju klistrat upp på väggarna om vad de utvecklar när de leker, åh hela tiden när vi träffar dom så när dom kommenterar saker så berättar vi att ja men vi har gjort det här för att. […] åh eh påvisande för lekens betydelse lite i det är lättare för dom, för dom ser ju det när dom ändå hämtar? Annan personal på skolan dom sitter på möten o så på eftermiddagarna o dom ser ju inte den verksamheten riktigt. (Fritidslärare Johansson)
/…/
[…] Medan föräldrar tycker, ja men vad bra. Sen är jag inte säker på att de vet vad det innebär. Det kan man ju förklara för dom. Men sen har vi ett uppsatt ett plakat ”vi har bara lekt idag men vi har tränat på”. Det blir lite tyngre och sedan har vi ju också i våra styrdokument att den fria leken och leken överhuvudtaget är viktig. (Fritidslärare Karlsson)
En del respondenter uttrycker att vårdnadshavare inte uppfattar utvecklingen genom leken och samtidigt kanske ställer sig frågande till vad som sker på fritidshemmet. Men också att övrig personal inom skolan inte heller uppfattar den fria lekens betydelse för fritidshemmet i pedagogiskt syfte. Fritidslärare Karlsson säger ”Ja, kanske mest ifrån andra kollegor på stället att man kan få höra, ja ni bara leker ju”. I synsättet kring att det bara är lek på fritidshemmet kan det delvis försvaras. Mathiasson (2004) lyfter sina tankar utifrån Korczaks ideologi att barnen har en egen rättighet att bestämma över sin dag, döden och att de ska få vara barn. Lee (2001) utgår ifrån ett eget synsätt med snarlika tankar som Korczaks. Lee lyfter begreppet being. Begreppet being skulle i
synsättet på barns fria lek där de själva styr och ställer kunna användas som en stämpel, på det vis att de själva råder över hela sin kultur där och då. När däremot en fritidslärare måste interagera för att exempelvis styra upp leken kan Lees andra begrepp becoming ge sig till känna där barnen i den fria leken behöver hjälp att klara av att hålla en bra kultur. De båda synsätten ger en förklaring till att den fria leken på fritidshemmet låter barnen delvis ha rätt till sin egen fria lek med allt vad det innebär samtidigt som fritidslärare således ibland måste sätta gränser, växelverkan mellan det här på fritidshemmet ger eleverna en träning i att bli kompetenta sociala individer.
Ytterliggare förklaring till den stora mängden lek på fritidshemmet kan vara att se det utifrån Øksenes (2010) som poängterar att barndomen är den tiden barnen förbereder och lär sig om livet och det är tiden barnen ska ha rätten att få leka. Øksenes säger att barndomens lek skapar barnens väg att bli goda medborgare i samhället. Det är blir således utifrån det empiriska materialet synligt att skolan inte ser fritidshemmets verkliga funktion som pedagogisk verksamhet.
Som vårdnadshavare så tror jag dom. Många kanske ser på fritids bara att man leker. Att dom vet kanske inte riktigt vad man gör och hur det fungerar alla gånger utan att fritids är en plats där man inte gör så mycket ähh tror jag många tänker. (Fritidslärare Andersson)
/…/
Övrig personal är en jättebesvikelse att man ser ner på fritids som en slags B-verksamhet.. åh att det fortfarande är så för man tycker att när man har gått sin utbildning har man gått så parallellt med både förskolelärare oh lärare så man tycker att det borde va en självklarhet att se det på ett annat sätt. ”dom här gamla som finns, dom sprider en status på den fria leken som att ”jah ni har ju det bra där på eftermiddagen” så att man får slita för att påvisa vikten av den fria leken. (Fritidslärare Johansson)
Respondenterna är överens om att den fria leken ger olika pedagogiska möjligheter och det framgår av respondenterna att det är viktigt att påvisa fria lekens betydelse. Den fria leken på fritidshemmet är viktig och får inte alltid den uppmärksamhet som den förtjänar utan kan ses som en överflödig syssla barnen gör. Fritidslärare Karlsson) äger ”Jag ser fri lek som en utveckling ja. Inte någonting som man bara ska göra för görandets skull utan jag ser det som en utveckling.” Respondenterna ser den fria leken som ett redskap i den pedagogiska processen i fritidshemmets verksamhet. Att leken är viktig ur ett pedagogiskt perspektiv styrks av Rohlin (2012) som lyfter fram att barn genom leken utvecklas och i samspel med andra barn. Författaren förklarar den
meningsfulla fritid som styrdokument uttrycker och att i den meningsfulla fritiden som verksamhetens aktiviteter utgör får barn möjlighet att utvecklas kring normer, värden samt sitt förhållningssätt till regler och demokrati.