Den här studiens resultatdel påvisar att fritidslärarna uttrycker att fri lek kan för barnen fungerar som terapi i form av att bearbeta känslor. Respondenterna förklarar därför att den fria leken är oerhört viktig för barnen som ett verktyg i att utveckla sin förmåga att bearbeta känslor. Känslomässiga händelser i livet förs därför med in i leken som ett sätt att bearbeta dessa. Att se på leken som terapi kan delvis förklaras genom Winnicott (2003) som framhåller att utifrån en psykoterapeutisk teori kan lek förklaras som en slags terapi. Författaren förklarar att leken är ett grundläggande inslag i livet, det vill säga att leken är kreativ i sin upplevelse och tenderar att balansera på den abstrakta gränsen mellan det som är personligt och det som är verklighetsförankrat. Genom ett synsätt kring Winnicotts teori om lek som terapi överensstämmer det med
respondenternas svar kring att barnen i den fria leken bearbetar bland annat känslor och verkligheten. Men också kring att de skapar lekar utifrån bland annat spel och populärkultur. Spel kan motsvara det abstrakta som Winnicott belyser, det vill säga det personliga i det hela som balanserar på det just abstrakta är att barn kan leka ett spel som inte på något sätt egentligen är verkligt men som således ändå kan upplevas verkligt genom den fria leken. Det personliga inom teorin kan ju således också förklaras med fria lekar som har sin grund i exempelvis som redan nämnts begravningar. Ett barn kan ha varit med om en begravning som på så vis gör att just den fria leken som skapas utifrån verklighetsförankringen kring den begravningen bearbetas av det barnet på ett personligt sätt. Genom leken får barnet möjligheten att på ett tryggt sätt fårhålla sig till en begravning och därmed bearbeta det förhållningssättet till begravningar genom leken.
6.3 Flow
En aspekt som framkommer i resultatet är att fritidslärarna vill undvika att leken drabbas av avbrott för att den fria lekens magi eller flyt inte ska avbrytas. Resultatdel visar att fritidslärarna undviker det här genom att försöka observera samt vara lyhörda kring den fria leken för att skapa så få avbrott som möjligt och förstöra flytet i leken. Resultatet visar även att olika rutiner som förekommer på fritidshemmet kan avbryta den fria leken samt dess magi. När vi sammanställt och analyserat resultatet så ser vi kopplingar från respondenterna begrepp magi och Csikszentmihalyi begrepp flow.
En teori som sammanbinds väl passande med fri lek är en teori med begreppet flow. Csikszentmihalyi (1990) lyfter fram sin teori med begreppet flow där innebörden bygger på tillståndet en människa upplever när de är totalt upptagna med en aktivitet, det vill säga så att inget annat tycks vara viktigt. Tillståndet som upplevs i flow är så njutningsfullt att man vill fortskrida processen eftersom det är så glädjefyllt. Aktiveter som ger flow syftar till att förse individen med en upplevelse som är lustfylld och ge njutning. I resultatet ges en förklaring till att leken främjas av att inte avbrytas. Csikszentmihalyis begrepp flow kan i hög grad dras synonymer till barnens lekprocess. När barnen leker är de i ett tillstånd som liknar flow. Resultat påvisar att leken hämmas av att avbrytas i sin stundande process, det vill säga att den blir svår att återuppta och på så vis är den skör när barnen är i flow.
7 Diskussion
I diskussion kommer vi att presentera en resultat- och analysdiskussion samt metoddiskussion. Vi kommer att lyfta fram de resultatdelar som ger insyn i svaren till vårt syfte och frågeställningar för den här studien. I metoddiskussionen kommer vi diskutera och motivera tillvägagångssätt och tankar kring utförandet av studiens intervjuer.
7.1 Resultatdiskussion
Fritidslärarna uppfattar den fria leken som värdefull på fritidshemmet. Den här studien ger indikation på att fritidslärare anser den fria leken vara av
betydelse för barns utveckling. Barnen anses utveckla sociala förmågor, tankar kring normer och värden men även motoriska färdigheter genom den fria leken. Den fria leken är en viktig del på fritidshemmet som emellertid enligt den här studien inte ges den prioritering som vi anser att den bör få. För fritidslärare är det enligt denna studiens författare viktigt att kunna se den utvecklingen barnen gör under processen sin fria lek. De kommunikativa förmågor som utvecklas för att kunna bli en individ med social kompetens och goda värderingar är värd att värna om i fritidshemmens arenor. Eftersom den fria leken anses vara av stor vikt för barnens utveckling anser vi att det är tråkigt att den fria leken inte får mer utrymme i utbildningen för grundlärare med inriktning mot fritidshem. Genom att den fria leken hade fått mer utrymme i utbildningen så hade antagligen förståelsen för den fria leken i
verksamheten ökat. Detta hade antagligen även främjat det pedagogiska förhållningsättet till den fria leken.
Positivt förhållningssätt mot den fria leken
För en fritidslärare i den här studien är den fria leken en tillgång där
förhållningsättet gentemot den fria leken är av positiv karaktär. Den fria leken ger en möjlighet för en fritidslärare att få information om barnen, att observera dem och stötta upp där det behövs för att bidra till att styrdokumentens viljan om fostran för nya samhällsmedborgare i vårt samälle. Den fria leken uppmuntras och används för att kunna påvisa vad barnen på fritidshemmet utvecklar samt lär sig för såväl vårdnadshavare som skolledning. Vi förstår efter utförd studie att i den kommande
yrkesrollen som fritidslärare är det viktigt att synliggöra den fria lekens betydelse för barns utveckling för samhället. Det för att den fria leken ska få en högre status som pedagogiskt redskap. Det framgår att en viss nedlåtande syn ges på
fritidshemmets verksamhet och dess fria lek. Det är här är något vi anser vara av felaktig uppfattning varför det i kommande yrke är viktigt att som redan nämnts synliggöra att den fria leken är värdefull.
Hämmande och främjande aspekter för den fria leken
Studien ger svar på aspekter som möjliggör eller hindrar den fria leken på fritidshemmet. Det framgår att lokaler, material och fritidslärare har en stor
påverkan på den fria leken. Både på så vis att de kan främja den, men också hämma den beroende på sitt förhållningssätt som uppmuntrande fritidslärare. Den här studien påvisar att leken inte alltid prioriteras på fritidshemmet genom lokaler, material och ekonomiska resurser. För vår kommande yrkesroll som fritidslärare är det behövligt att kämpa för att ge den fria leken en möjlighet att spira, detta genom att tillhandahålla lokaler, material och kräva resurser för att kunna främja den fria leken på fritidshemmet.
7.2 Metoddiskussion
I studien valde vi att tillämpa kvalitativa intervjuer för att på så vis få mer ingående och djupa svar eftersom vi ämnade att ta reda på fritidslärares egna uppfattningar. Denscombe (2009) förklarar att kvalitativa metoder är lämpliga vid undersökandet av individers uppfattningar av olika perspektiv. Man får detaljerade och innehållsrika data att arbeta med. Vi valde i studien inte att använda oss av kvantitativ metod eftersom Bryman (1997) framhåller att i kvantitativ forskning har forskarna endast ytlig eller ingen kontakt alls med respondenterna. Och att enkäter ofta en stor del i undersökningen. Det här är ansågs enligt vårt tycke vara orimligt eftersom vi ville undersöka uppfattningar hos respondenterna, vilket i sin tur gör att vi också var öppna för att intervjuerna var olika i sitt skiftande i karaktär. Å andra sidan hade vi vid en större studie valt att använda en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod eftersom Bryman (1997) poängterar att en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning ökar en studies trovärdighet.
Ett subjektivt urval valdes att användas i studien, vilket innebar att vi hade ett antagande om att de respondenter vi intervjuade hade kunskap inom ämnet. Med subjektivt urval förklarar Denscombe (2009) att det subjektiva urvalet innebär att forskaren väljer aktörer som anses vara relevanta utifrån syfte och frågeställning. Vi hade för att kunna få en bredare diskussion i studien även valt att intervjua fritidspersonal som i avsaknad av utbildning kunde delgett svar som hade haft en påverkan på resultatet. Det här valdes att inte göras på grund av att studiens syfte inte rymmer den sortens undersökning.
I studien valdes intervjuer av semistrukturerade karaktär för att få ett bredare material. Denscombe (2009) förklarar semistrukturerade intervjuer som en möjlighet att utveckla nya frågor under intervjuns process. Det fann sig passande att använda sig av den här typen av intervju för att inte rama in respondenterna, utan att kunna utveckla tankar och svar. Svårigheten med den här typen av intervju vi genomförde var att inte ställa följdfrågor som kunde påverka respondenterna genom ledande frågor. Den här typen av intervju gav möjligheten till utvecklade svar samtidigt som en del av respondenternas svar inte hade relevans för vår undersökning i studien.