Främjande av teknisk utveckling

Cirka hälften av dem som besvarat enkäten uppger att LIP-medlen bidragit till att man vågat satsa på ny tidigare ej prövad teknik. Teknik som man annars inte skulle ha vågat satsa på. Detta är dock en bild som inte stämmer helt överens med den bild som man får i övrigt av intervjuerna men kanske främst när man studerar de olika projekten och valda tekniker. Exempelvis har i stort sett alla med

biogasprojekt satsat på traditionell biogasrening och uppgraderingsteknik med vattenscrubbrar trots att sådan teknik har ett metanläckage på upptill ca 2 % av det

totala rågasflödet in och trots att det finns modernare teknik, bl.a. kemisk scrubbning och kylteknik som ger ett bättre resultat med ett mycket lägre metanläckage. Här är också viktigt att påpeka att just metanläckaget på grund av metanens kraftiga klimat påverkan även vid mycket låga nivåer lätt förtar de fördelar ur CO2 synpunkt som biogas annars har.

Även när det gäller fordonsinköpen har man främst valt befintlig tillgänglig teknik som inte minst för tunga fordon såsom bussar och lastbilar är tämligen outvecklad i stället för att kräva nyare och mer utvecklad teknik. Orsaken till detta kan vara dagens begränsade utbud och den lilla marknad som Sverige (tillsammans med delar av Europa) representerar. I kapitel 5 finns en kort övergripande

redovisning av marknadssituationen. Med det tidsperspektiv som LIP har haft så verkar det som att det inte funnits tid för att ”vänta på” nästa generation av miljöfordon utan man är hänvisad till att investera i dagens teknik. Marknaden anpassar sig till efterfrågan. Upphandling av miljöfordon utan ställda specifika krav, vilket inte skett inom LIP-projekten, ger signaler till marknaden att inte hårdprioritera vidareutvecklingen av dessa fordon. Å andra sidan skulle man ställa krav som innebär att fordonstillverkaren måste vidareutveckla sina miljöfordon innan dessa kan levereras, uppkommer situationen att antingen blir det långa leveranstider eller så blir det inga leveranser på grund av att tillverkaren bedömer att marknaden är för liten. Denna problematik kan svårligen lösas inom ramen för ett nationellt miljöprogram av typen LIP. Här krävs istället internationella insatser som ger tydliga färdriktningar om vilka harmoniserade miljöprestanda som kommer att krävas i framtiden liksom vilka drivmedel som kommer att vara aktuella.

Den gängse uppfattningen bland kommunerna torde också vara att dagens teknik inom det aktuella området är tillräckligt utvecklad för en

marknadsintroduktion. Kommunerna har därmed i de aktuella projekten använt sig av kanske ej helt etablerad men ändock relativt känd/beprövad teknik i sina projekt. Helt ny teknik har man dock i stor utsträckning undvikit att använda.

Kommunernas inställning har här också varit att man velat använda sig av sådan teknik som man vet fungerar. Teknikutveckling har man sett som en fråga som bör lösas på nationell nivå

Det man svarat på i den aktuella frågan i enkäten verkar därmed vara att man överhuvudtaget inte skulle ha prövat alternativa drivmedel utan LIP-bidraget men inte att man nödvändigtvis också satsat på nyaste bästa teknik.

LIP-stödet till distribution och användning av alternativa drivmedel har därmed inte i någon större utsträckning främjat den tekniska utvecklingen inom området. LIP-stödet har dock bidragit till en utökad utvärdering av vissa teknikers

tillgänglighet och tillförlitlighet. Enskilda nationella program av storlek som LIP torde inte påtagligt främja den tekniska utvecklingen inom fordons området såvida inte detta är ett villkor i bidragsbeslutet exempelvis vad gäller val av teknik.

Det finns följaktligen inte heller något i enkätsvaren eller från vad som framkommit vid intervjuerna, som tyder på att LIP-bidraget skulle pressat fram användning av omogen teknik.

Med tanke på att den teknik som valts ofta är relativt väl beprövad hade det onekligen ur kunskapsuppbyggnad och erfarenhetssynpunkt varit bättre om man valt senaste bästa teknik vid upphandling. Då hade LIP-medlen verkligen bidragit till att ny teknik provats i ”förtid” d.v.s. bidraget hade varit maximalt

kostnadseffektivt ur denna synvinkel, i stället för att som det nu blev ofta bidra till att redan etablerad och i viss mån prövad teknik installerades. Visserligen är det bra att statliga medel bidrar till användning av miljövänlig teknik som kanske annars inte skulle kommit till stånd eller i vart fall påskyndar introduktion men ju längre den också kan bidra till att ny ännu ej provad teknik får en möjlighet att prövas och visa vad den duger till eller ev. inte duger till desto bättre.

För att säkerställa att verkligen senast bästa teknik tillämpas bör inte detta helt överlåtas till den bidragssökande att avgöra utan i större omfattning även vad som skett i fallet med LIP-bidragen föranstaltas i beslutet om bidrag. Detta kräver dock att man från det bidragsgivande organet har en bra bild över dagens tekniknivå, redan provad teknik och att man har en tydlig strategi för vad man vill ha ut av stödet som exempelvis prov av ny ännu ej fullt ut testad teknik.

8.4 Diskussion och slutsatser

96 % av dem som besvarat enkäten anser att LIP-medlen är ett bra styrmedel för att öka användningen av alternativa fordonsbränslen. I intervjuundersökningen har det även framkommit att LIP-bidraget har drivit på investeringsbesluten och påskyndat utvecklingen av alternativa drivmedel.

LIP har främst bidragit till lokala effekter som exempelvis introduktion och anskaffning av miljöfordon samt utveckling av teknik i kommunerna.

Erfarenheterna är att kostnaderna för fordonen är hög och endast en begränsad andel införskaffas varje år. Av intervjuerna framgår att det inte varit möjligt att klara de tunga investeringarna utan LIP-bidraget. Med andra ord har LIP-bidrag fungerat väl i syftet att komma igång med olika verksamheter men att större volymer behövs på längre sikt för att kunna sänka merkostnaderna.

LIP har fungerat väl i investeringsfasen, men för att få bättre stimulans i driftsfasen efterfrågas mer långsiktiga styrmedel. Det krävs införande av

förändrade skatteregler och subventioner på nationell nivå för att få effekter på ett högre plan än i enbart LIP-projekten. Majoriteten av de som besvarat enkäten har angivit skattesubventionering av alternativa fordonsbränslen som det mest attraktiva styrmedlet.

En annan tydlig signal som framkommit genom intervjuundersökningen är att det är nödvändigt att alternativa drivmedel får en skattereduktion eftersom de alternativa drivmedlen i dagsläget har ett för högt pris. Utifrån ekonomisk teori så ska priserna reflektera de externa kostnaderna, dvs. skatten på alternativa

drivmedel borde då vara lägre än på konventionella bränslen eftersom miljöpåverkan blir mindre vid användning av alternativa drivmedel.

Vad gäller förmånsbeskattning av miljöfordon framgår det tydligt av enkät- och intervjuundersökningen att merparten, 65 %, av de intervjuade kommunerna inte har kunnat nyttja reglerna för förmånsbeskattning. Av de kommuner som nyttjat reglerna är det ytterst få fordon som kommit i fråga för förmånsbeskattningen. Det

råder en viss besvikelse i kommunerna eftersom man vid införandet av

förmånsbeskattningen trodde att efterfrågan skulle bli större och att fler företag skulle införskaffa miljöbilar.

En orsak till det låga utnyttjandet kan vara att i vissa LIP-beslut (fr o m 2001) har det ställts krav från statens sida på att LIP-bidrag inte får utgå till inköp av miljöbilar som förväntas nyttjas på sådant sätt att de även omfattas av den sänkta förmånsbeskattningen. Dessutom används många av miljöfordonen inom

kommunernas verksamhet eller bilpooler och miljöfordonet är då inte bunden till en privatperson.

LIP-stödet till distribution och användning av alternativa drivmedel har inte i någon större utsträckning främjat den tekniska utvecklingen inom området. LIP- stödet har dock bidragit till en utökad utvärdering av vissa teknikers tillgänglighet och till förlitlighet.

Enskilda nationella program av typ och storlek som LIP torde inte påtagligt främja den tekniska utvecklingen inom fordonsområdet såvida inte detta är ett villkor i bidragsbeslutet, exempelvis vad gäller val av teknik

Med tanke på att den teknik som valts ofta är relativt väl beprövad hade det dock ur kunskapsuppbyggnad och erfarenhetssynpunkt varit bättre om man valt senaste bästa teknik vid upphandling. Detta torde kräva att det villkoras i bidragsbeslutet

Det finns inte heller något som tyder på att LIP-bidraget pressat fram användning av teknik som ännu inte varit mogen för marknadsintroduktion.