Resultat från enkät och intervjuundersökning

I den genomförda enkätundersökningen anser 96 % att LIP-medlen är ett bra styrmedel för att öka användningen av alternativa fordonsbränslen. I den

påföljande intervjuundersökningen har det framkommit att LIP har fungerat väl i syftet att få tillstånd uppstart av projekt och LIP har även möjliggjort satsningar på projekt som annars skulle ha skjutits på framtiden. LIP-bidraget har på så vis drivit på investeringsbesluten och påskyndat utvecklingen av alternativa drivmedel.

LIP har bidragit till främst lokala effekter som exempelvis introduktion och anskaffning av miljöfordon samt utveckling av teknik i kommunerna. Investeringar i exempelvis biogasanläggningar innebär mycket höga utgifter under de första åren innan intäkterna blir märkbara. Det kan också ta lång tid att bygga upp en

fordonsflotta som kör på biogas. Erfarenheterna är att kostnaderna för fordonen är hög och endast en begränsad andel införskaffas varje år. De intervjuade menar att utan LIP-bidraget har det inte varit möjligt att klara de tunga investeringarna. Det har även angetts att biogasproduktion för fordon kan bli lönsam på sikt med höjda avgifter på fossila bränslen samt marknadsmässiga priser för näringen som finns i rötresterna.

LIP har tydligtvis fungerat väl i investeringsfasen, men för att få bättre stimulans i driftsfasen behövs mer långsiktiga styrmedel. För att få effekter på ett högre plan än i enbart LIP-projekten lokalt, krävs att förändrade skatteregler och subventioner införs på nationell nivå. I enkätundersökningen ställdes frågan huruvida något eller några av nedanstående styrmedel anses ha bättre verkan än LIP. Frågan var en flersvarsfråga varför de som svarat kan ha fyllt i mer än ett svar. Svaren fördelar sig som följer:

Tabell 25. Svarsfördelning i procent för frågan ”Anser Ni att något eller några av följande styrmedel har bättre verkan än LIP?”

Typ av styrmedel Procent

Skattesubventionering av alt. fordonsbränslen 70,4 %

Skattesubventionering av miljö fordon 55,6 %

Ökad beskattning av fossila drivmedel 40,7 %

Ökad beskattning av fordon som ej är miljöfordon 29,6 %

Gröna certifikat för alternativa fordonsbränslen 18,5 %

Investeringsstöd riktade till näringslivet 11,1 %

Annan form av investeringsstöd än LIP 3,7 %

Majoriteten ser alternativet ”skattesubventionering av alternativa

fordonsbränslen” som det mest attraktiva styrmedlet. Som sagts tidigare har många

64

Sahlén (2002), Lokala investeringsprogram – ett kostnadseffektivt styrmedel i miljöpolitiken?, D- uppsats, Umeå universitet

även tryckt på att LIP är ett kortsiktigt styrmedel och att staten bör introducera en större långsiktighet i frågan om alternativa drivmedel. Genom att införa något av ovanstående styrmedel skulle man vara en bra bit på väg mot ett mer hållbart samhälle.

En annan tydlig signal som skickats från kommunerna är att det är nödvändigt för alternativa drivmedel att få en skattereduktion eftersom de alternativa

drivmedlen i dagsläget har ett för högt pris. Minskningen måste dock vara så pass stor och långsiktig att den stimulerar till nya investeringar och ökad användning. Vad man bör betänka är att en sänkning av bränsleskatten inte nödvändigtvis behöver vara en subvention utan det kan även motsvara en anpassning till den faktiska miljökostnaden.

Vid workshopen framfördes behovet av en tydlig nationell strategi för området alternativa fordonsbränslen och att beviljade projekt inom LIP/KLIMP följer den strategin. För att lyckas med att styra mot alternativa fordonsbränslen behövs ett nationellt system som är lika i alla kommuner. Det som då ligger närmast tillhands är ekonomiska styrmedel så att det blir kostnadseffektivt för den enskilda

fordonsägaren.

LIP-medlen har inte bara varit avsedda för projekt/åtgärder för att Sverige skall kunna uppnå regeringens övergripande miljöpolitiska mål. En ökad sysselsättning har också varit ett av målen med stödet till de lokala investeringsprogrammen. Man skulle därmed kunna tänka sig att dessa båda mål skulle kunna komma i konflikt med varandra eller att sysselsättningsaspekten skulle kunna styra valet av projekt. Av vare sig enkäten eller intervjuerna har det dock gått att se någon sådan

koppling.

8.2 Förmånsbeskattning

Den gynnsamma förmånsbeskattningen av bensinbilar anses som en av de

viktigaste anledningarna till att bränsleförbrukningen inte minskar i svenska bilar65_.

Förmånsbilarna, som 2001 utgjorde cirka hälften av nybilsförsäljningen i Sverige, är framförallt bränsletörstiga och motorstarka bilar. Förmånsbilarna säljs normalt vidare efter 3- 4 år och marknaden för begagnade bilar blir därmed översvämmad av bensinslukande fordon.

Den 1 januari 2002 togs ett steg på vägen mot en mer miljöanpassad bilpark då även förmånligare skatteregler för miljöbilar som förmånsbilar infördes. Tanken är att ett genombrott för miljövänligare förmånsbilar på lång sikt även kommer att få effekt på andrahandsmarknaden för privatkunder.

Den som har miljöbil som förmånsbil kan räkna med en skatterabatt på förmånsvärdet. För en elbil eller elhybridbil skall justering göras till 60 % av förmånsvärdet, dvs. en nedsättning med 40 %. Nedsättningen får dock inte överstiga 16 000 kronor per år. Etanol eller gasdrivna bilar får 20 % reducerat förmånsvärde nedsättningen får i dessa fall inte överstiga 8 000 kronor per år66_.

65

http://www.snf.se/snf/hallbart/2001/hallbart501/segrar.htm, 2004-02-18 66

Reglerna gäller under tre år för elbilar och elhybridbilar och under fyra år för etanol- och gasbilar. Dessa korta försöksperioder har ifrågasatts av bl a

Naturvårdsverket varför en fråga ställdes i enkätundersökningen om man har möjlighet att nyttja dessa nya förmånsregler för miljöbilar.

35%

65%

Ja Nej

Diagram 9. Svarsfördelning i procent om kommunerna har kunnat nyttja reglerna om sänkt förmånsbeskattning för miljöfordon.

Det framgår tydligt av enkät- och intervjuundersökningen att merparten, 65 %, av de intervjuade kommunerna inte har kunnat nyttja reglerna för

förmånsbeskattning. Av de kommuner som nyttjat reglerna varierar det mellan 1-10 fordon som kommer i fråga för förmånsbeskattningen. I vissa kommuner råder det besvikelse över att fler företag inte har nappat på att införskaffa miljöbilar och man trodde vid införandet av förmånsbeskattningen att efterfrågan skulle bli större.

I vissa LIP-beslut (fr o m 2001) har det ställts krav från statens sida på att LIP- bidrag inte får utgå till inköp av miljöbilar, som förväntas nyttjas på sådant sätt att de även omfattas av den sänkta förmånsbeskattningen. Detta kan vara en

bidragande orsak till det låga utnyttjandet. En ytterligare förklaring kan vara att många av miljöfordonen används inom kommunernas verksamhet eller bilpooler och att miljöfordonet då inte är bundet till en specifik privatperson, varför förmånsbeskattningen ej kan användas. Företag kan även ha anskaffat miljöbilar som tjänstebilar för att ytterligare förbättra sin miljöprofil. I dessa fall bekostas bilarna av företagen själva och förmånsbeskattningen nyttjas. LIP-bidrag tas dock ej i anspråk, varför dessa miljöfordon inte syns i innevarande uppdrag.