Fråga 3

Fråga 3: Anser ni att ni tar hänsyn till miljön vid logistikarbete och logistikplanering? Om ja, på vilket sätt?

Anser sig ta hänsyn till miljön vid planering 28 stycken Tar inte hänsyn till miljön vid planering 5 stycken

Tabell 3: Sammanställning över hur många som tar hänsyn till miljön vid logistikplanering. Hur dessa företag tar hänsyn till miljön varierar samt utförs på olika sätt. De sätt som respondenterna nämnt är:

- Genom samdistribution. - Ha en hög fyllnadsgrad.

- Minimera antalet onödiga transporter. - Kräver fordon med nyutvecklad teknik. - Använder tåg och båtfrakt istället för flyg.

- Använder miljöbränsle (biobränsle, förnyelsebart bränsle och miljödiesel). - Är ISO-certifierade.

- Försöker att minska koldioxidutsläpp. - Utbildar i och utför Eco driving. - Använder elbilar.

- Ställer miljökrav på leverantörer.

- Prioriterar säkerhet vid transportering av farligt gods.

-

Undersöker om produkten finns att beställa i närheten för att korta transportsträckan.

4.2.4 Fråga 4

Fråga 4: Anser du att företaget tar mer hänsyn till miljön än lagen kräver? Om ja, på vilket sätt?

Tabell 4: Sammanställning på hur många som tar mer hänsyn till miljön än vad lagen kräver De tar hänsyn till miljön på olika sätt, det respondenterna menar att de gör utöver det som lagen kräver är följande.

- Använder miljöbränsle eller ställer krav på att leverantören ska använda det. - Utbildar i och kör enligt eco driving standard.

- Företagen har egna miljömål utöver det som lagen kräver. - Vill vara en bättre samhällsaktör.

- Är ISO certifierade.

- Väljer bort miljöfarliga produkter. - Använder grön el.

- Har en miljöpolicy.

- Följer upp bränsleförbrukning. - Arbetar aktivt med miljöfrågor.

- Ställer krav på leverantörer att de har ny teknik i sina fordon. - Krav på säkerhet vid transport.

En del respondenter har poängterat att de anser att lagen i flera sammanhang är otydlig. Mer än lagen kräver 25 stycken

5. Analys

I detta kapitel kommer det empiriska materialet att analyseras. Först analyseras förstudien och sedan analyseras svaren från telefonintervjuerna. Frågorna analyseras var för sig och efterföljs av en övergripande analys. Analysen syftar till att behandla empirin med hjälp av teorier för att upptäcka mönster som kan bidra till att fylla forskningsgapet. Efter analys ska studiens problemformulering kunna besvaras och syftet ska vara uppnått.

5.1 Förstudie

Grankvist (2012) menar att miljö är en viktig faktor att ta hänsyn till vid CSR-arbete. Det är tydligt att Malmö LBC håller med om detta då de sätter miljö i fokus och arbetar för att finna nya lösningar på hur de ska minimera negativ påverkan på denna. Eftersom utsläpp är ett av de största problemen för transportbranschen läggs resurser på att finna alternativa och mer hållbara drivmedel.

Malmö LBC gör ingen skillnad på traditionella transporter och miljöfrakt utan de strävar efter att alla transporter ska vara miljöhänsynstagande. De har en holistisk syn på miljön och vill därför att alla deras aktiviteter ska vara hållbara. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) definition av hållbar är att man gör det bästa ur alla aspekter, t.ex. ur miljö-, ekonomi-, trafiksäkerhetsaspekter och tar hänsyn till alla delar i värdekedjan. Definitionen påvisar ett holistiskt tänkande då Malmö LBC vill ha en så liten negativ miljöpåverkan som möjligt inom alla deras aktiviteter för att inte påverka miljön i onödan. Brundtlandkommissionen definierar hållbar utveckling enligt följande:

”möta behoven hos dagens generationer utan att det går ut över framtida generationers möjligheter till att tillfredsställa sina behov” (Brundtlandrapporten, United nations, 1987)

Malmö LBCs definition kan kopplas till Brundtlands då de resultat Malmö LBC vill uppnå med sitt holistiska och hållbara tänk överensstämmer med Brundtlands definition.

Oskarsson et al (2006) menar att de vanligaste kraven vid val av transportleverantör är kort ledtid, hög leveransservice och lågt pris. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03- 21) berättar att det även finns en stor efterfrågan på hållbara transporter. Bjørnland et al (2003) har kommit fram till att konsumenter blir alltmer intresserade av att leverantörer ska vara miljöinriktade. Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) menar att trots ökad efterfrågan på hållbara transporter är majoriteten av kunderna mest intresserade av vad totalsumman för transporten blir. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) menar att många kunder ställer krav men att dessa ofta kompromissas för att få ett lägre pris. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) menar vidare att det är viktigt att väga in vad de får i det priset, ur miljö- och kvalitetssynpunkt. Willborg menar att det i grund och botten inte rör sig om många kronor extra per mil för att genomföra en miljötransport och menar att företag därför inte borde skilja på transporterna Bjørnland et al (2003) har även kommit fram till att miljöfokus faktiskt kan leda till konkurrensfördelar, vilket Willborg håller med om. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) anser även att det ur marknadsföringssynpunkt skapar konkurrensfördelar.

Malmö LBC arbetar inte mycket med marknadsföring men de är väl medvetna om de fördelar som en grön marknadsföring skulle kunna ge. McDaniel och Rylander (1993) menar att grön marknadsföring kan ge en positiv bild av företaget och förstärka dess image. De har även kommit fram till att grön marknadsföring kan ge en ökad långsiktig vinstpotential och är grunden för en hållbar konkurrensfördel för företag som bedriver den optimalt. Då det finns företag som är väl medvetna om att grön marknadsföring leder till dessa fördelar finns det företag som inte bedriver något miljöarbete eller tar hänsyn till miljön men som marknadsför sig som ansvarstagande. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) upplever att det är vanligt förekommande att företag som marknadsför sig som miljöhänsynstagande inte ställer några miljökrav på transporter för att de vill betala lägsta möjliga pris. Detta fenomen har år 1986 fått ett namn av Jay Westerveld och kallas greenwash. Greenpeace (2013) beskriver fenomenet om företag som målar upp en fasad och skapar sig en image om att vara miljöhänsynstagande trots att de inte är det.

Oskarsson et al (2006) menar att JIT innebär korta transporttider, små volymer, hög tidsprecision, hög leveranssäkerhet och totalansvar. Samma författare nämner ingenting om JIT-systemets påverkan på miljön. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) ser systemet som en miljöbov då lagret ligger rullandes på vägarna, samt att de små volymerna vid olika tidpunkter bidrar till att fler transporter måste användas.

Enligt Oskarsson et al (2006) innebär samordning av transporter att transportbolaget som sköter transporten kan organisera denna och uppnå 100 procent fyllnadsgrad i transporten genom att samordna företags gods. Författarna menar även att tack vare samordning behöver inte halvfulla lastbilar köras ut och på så sätt inte släppa ut avgaser i onödan. Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) berättar att Malmö LBC arbetar med samordning och att det leder till att det blir lägre transportkostnader för alla inblandade samt att det endast behövs en lastbil, vilket gynnar miljön.

5.2 Huvudstudie

Nedan analyseras insamlad empiri stegvis enligt intervjuguiden och avslutas med en övergripande analys av svaren.

5.2.1 Fråga 1

Frågan som åsyftar att ta reda på om miljöaspekten prioriteras vid logistikplanering har gett resultatet att endast 2 st. företag har miljöaspekten som förstaprioritet, 5 st. prioriterar aspekten näst högst, 10.5 st. prioriterar den näst lägst och 8 företag prioriterar den lägst av alla alternativ. Det som prioriterades högst av flest företag var pris. Vad som kan utläsas av detta resultat är att Perssons (1991) mening om att logistikkostnader blir en viktig aspekt och påverkar företagens lönsamhet kan stämma. Persson menar att för att företag ska bli konkurrenskraftiga behöver de förbättra sin logistik och samtidigt minska logistikkostnaderna. Att förbättra logistiken och samtidigt minska logistikkostnader kan vara svårt att tillämpa då förbättringar och omstruktureringar ofta kostar, vilket enligt Bjørnland et al (2003) är en orsak till varför företag inte tar sitt ansvar. Vid dessa typer av krockar kan det bli miljön som blir underprioriterad.

Ledtid prioriteras högst av 10 företag och detta kan kopplas till vad Yang et al (2005) säger angående att företag är rädda att förlora sin konkurrenskraft om de inte kan erbjuda snabba leveranser och kunderna får vänta längre på produkten. Detta gör att miljön blir lidande då flygfrakt används i större utsträckning eller att fordon med låg fyllnadsgrad åker ut.

Leveransservice som prioriteras högst av 8 st. företag kan ha att göra med att vissa företag måste prioritera säkerheten vid leverans. Respondenter som varit med i studien har poängterat att det finns vissa regler om att transportera farligt gods, därför måste just dessa lägga stor vikt vid säkerhet och leveransservice.

Att endast 2 st. företag svarat att miljöaspekten är deras högsta prioritet vid val av transportleverantör väcker frågor då ett av urvalskriterierna för att bli kontaktad var att företaget på sin hemsida marknadsför att de arbetar med miljö, hållbar utveckling eller CSR. Genom att prioritera miljön lågt uppfyller inte dessa företag Brundtlands (1987) definition av hållbar utveckling. Som kan utläsas av empirin angående företagens näst lägsta och lägsta prioriteringar är miljö den aspekt som flest företag placerar här. Pris är den aspekt som däremot minst företag anser vara av låg prioritet.

Att miljön prioriteras lågt trots företagets utskrivna CSR- eller miljöarbete kan försiktigt kopplas ihop med Greenpeaces definition av fenomenet greenwash där företag förskönar sin ståndpunkt och sitt engagemang för miljön som enligt Nielsen (2010) kan förbättra företagets image. Att marknadsföra sig som miljöhänsynstagande kan enligt McDaniel och Rylander (1993) ge en positiv bild av företaget, förstärka dess image samt ge en ökad långsiktig vinstpotential. Att som stort företag inte leva upp till det utskrivna arbete som sägs utföras kan anses vara etiskt inkorrekt då företaget får fördelar de inte gjort sig förtjänta av. Det blir svårt att utläsa vilka företag som lever upp till vad de marknadsför och kunder kan tro sig köpa en etiskt framställd produkt medan de i själva verket köpt en som kommer från ett företag som inte uppfyller förväntningarna.

5.2.2 Fråga 2

15 st. av företagen arbetar mer eller mindre enligt JIT-systemet. 4 av de 15 företag som svarat att de arbetar enligt JIT har rangordnat miljöaspekten som högsta eller näst högsta prioritet vid val av tranportleverantör. Men då Lamming och Hampson (1996) kategoriserar JIT som ett arbetssätt med negativ miljöpåverkan då tiden är viktigast, är det svårt att avgöra om dessa företag verkligen prioriterar miljöaspekten över ledtiden som 3 av dem påstår att de gör. De konsekvenser JIT leder till enligt Oskarsson et al (2006) då tiden är avgörande kan vara att fordon med låg fyllnadsgrad körs ut, transportrutten kanske inte planeras optimalt, många transporter körs ut istället för att samla godset i en och mindre miljövänliga transportsätt brukas för att leveransen måste ske fort. Detta val av att senarelägga en order och därmed inte ha en långsiktig transportplanering kan bidra till onödigt koldioxidutsläpp. Detta arbetssätt kan enligt Bjørnland et al (2003) klassificeras som noll svarstid där de menar att ledtiden styr och att miljön därför blir lidande p.g.a. snabba och halvtomma transporter. De företag som arbetar med JIT och som i fråga 1 svarat att de prioriterar ledtid över miljön har en större logik i deras svar än de företag som arbetar enligt JIT men som påstår sig värdera miljön över ledtid.

Att arbeta med JIT är ur utsläppssynpunkt negativt då det leder till ovan nämnda konsekvenser, Peter Willborg (personlig kommunikation, 2013-03-21) på Malmö LBC håller med om att JIT är negativt för miljön. Det kan dock diskuteras om att inte ha ett lager kan vara bra ur andra miljöaspekter.

Majoriteten av de respondenter som inte använder sig av JIT gör detta för att det har lager och är därför inte lika beroende av att transporter och leveranser ska komma vid en exakt tidpunkt. Företags motiv till att ha lager kan enligt Oskarsson et al (2006) vara av kostnadsskäl, serviceskäl och miljöskäl. De företag som har lager kan beställa mindre frekvent och med större volymer vilket är bättre för miljön än vad JIT är då de gör precis tvärtom. Detta

överensstämmer med det som Bjørnland et al (2003) benämner som noll lager där de menar att inte ha lager bidrar till fler transporter. Samordning i samband med hög fyllnadsgrad behöver inte bara vara bra ur miljösynpunkt utan kan även ha fördelar ur ekonomisk synpunkt.

5.2.3. Fråga 3

På fråga 3 som behandlar om företag tar hänsyn till miljön vid logistikplanering och hur de gör detta svarar 28 av företagen att de anser sig göra det. Hur de gör detta skiljer sig på flera olika sätt men övergripande handlar det om att samdistribuera, vilket enligt Oskarsson et al (2006) är bra ur miljösynpunkt då detta bidrar till att öka fyllnadsgraden och minimera onödiga transporter och därmed reducera koldioxidutsläpp. Reinhardt (1999) menar att företag som samdistribuerar kan uppnå kostnadsbesparingar genom att minska antalet transporter, vilket också är bra ur miljösynpunkt. Vissa företag svarade att de ställer krav på sina leverantörer om att dessa ska uppfylla vissa kriterier, t.ex. vara ISO-certifierade, använda fordon med nyutvecklad teknik och bruka miljöbränsle. Tunhammar (i Magnusson 2003) menar att med tanke på marknadspositionen kan stora företag ställa krav just för att de kan vara en värdefull kund för leverantörerna. Med tanke på detta resonemang skulle stora företag kunna ställa ännu större krav angående miljö och därmed bli förebilder för andra företag genom att sätta ett pris på miljön. Att sätta ett pris på miljön skulle innebära högre logistikkostnader, men eftersom priset är den variabel i studien som respondenterna utnämnt som högst prioriterad kan det vara problematiskt att få dessa att vilja betala mer.

Genom att ställa krav på leverantörer tar företag sitt etiska ansvar. Om leverantören lever upp till kraven blir transporten mer miljöanpassad vilket innebär att de även tar miljöansvar. Ammenberg (2004) menar att genom att arbeta med miljö och marknadsföra sig som miljöhänsynstagande kan konkurrensfördelar uppnås. De företag som skulle välja att sätta ett pris på miljön och betala mer skulle med gott samvete kunna marknadsföra sig som miljöhänsynstagande. Då skulle de kunna få tillbaks de pengar de spenderat på en bättre logistik i form av konkurrensfördelar vilket skulle kunna leda till ökad lönsamhet.

5.2.4 Fråga 4

25 av 33 företag anser att de gör mer för miljön än det som lagen kräver utav dem. EU- kommissionens definition av CSR lyder:

”Ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lager kräver” (Löhman och Steinholtz 2004 s.15)

Med tanke på definitionen anses dessa 25 företagen arbeta med CSR. De 8 som inte gör mer än lagen kräver men skriver att de värnar om miljön och tar stor hänsyn till denna eller att de arbetar med CSR överdriver enligt EU-kommissionens definition sitt engagemang.

Då denna fråga ställts under intervjun har det blivit tydligt att lagen är otydlig och att respondenterna inte har full insyn i vad som krävs. Därför är det en del respondenter som inte kunnat tydliggöra vad företaget gör utöver det lagen kräver men menar att de har mål som de arbetar efter och därmed gör mer än lagen kräver. Vissa respondenter menar att det inte är svårt att göra mer än lagen kräver då den inte ställer speciellt höga krav samt att den borde stramas upp. Vissa respondenter har även påpekat att även om vissa företag inte följer alla lagar och regler så får de inte ta några stora konsekvenser ändå.

En del av företagen är ISO certifierade, vilket inte är ett krav från lagen. Andra företag har en miljöpolicy som i vissa fall har högre miljömål än lagen.

Det finns lagar som företag förväntas arbeta utifrån och det finns även förväntningar som samhället har som överskrider lagkraven. Då Carroll (1991) menar att företag måste ta bl.a. legalt och etiskt ansvar för att kunna klassificeras som CSR-arbetandes är det viktigt att företagen tar sitt ansvar för att samhälls- och miljöutvecklingen ska vara hållbar.

5.2.5 Övergripande analys

Yang et al (2005) menar att logistik utgör en stor del av värdekedjan eftersom transporter sker i flera led. Att inte ta hänsyn till miljön vid logistikutförande och planering är därför negativt för miljön då det bidrar till en stor miljöpåverkan som hade kunnat reduceras om bara företaget haft andra värderingar eller prioriterat annorlunda. Peattie (2005) menar att om inte företag genuint skapar sig en holistisk syn på värdekedjan kommer inte anklagelser om hyckleri att minska. Peattie (1998) menar även att samhällets behov därmed inte tillfredsställs på ett hållbart sätt som grön marknadsföring syftar till. Vidare menar Peattie (1998) att grön marknadsföring speglar hela företaget och inte enskilda produkter, dock menar författaren att det oftast är de företag som positionerar sig som miljöhänsynstagande som granskas och blir kritiserade. Det som är positivt med handlingen är att de företag som inte lever upp till vad de marknadsför blir påkomna och att de därmed kan bli tillrättavisade. Tunhammar (i Magnusson, 2003) menar att ett problem kan vara att företag tolkar CSR olika då det inte finns någon exakt definition, därmed behöver inte greenwash alltid vara en medveten handling. Företaget kan bättra sig om de fortfarande vill ha en position som miljöhänsynstagande eller sluta upp med greenwash och justera sin marknadsföring. Fenomenet greenwash kan enligt Nielsen (2010) leda till en bättre image vilket vidare kan leda till ökad efterfrågan av produkten. Därmed blir det lönsamt för företag att framstå som miljöhänsynstagande. Detta kan delvis kopplas till McDaniel och Rylander (1993) som menar att grön marknadsföring leder till konkurrensfördelar och leder till en långsiktig vinstpotential.

Löhman och Steinholtz (2004) belyser att ett aktivt CSR arbete kan generera fördelar i form av ökad lojalitet av intressenter. Malmström (i Magnusson 2003) menar att fördelar även kan komma i form av stärkt varumärke, goodwill och bidra till konkurrenskraft. Det är viktigt att veta vilka företag som gör som de marknadsför, då de som greenwashar förvirrar kunder och gör att de köper en produkt som inte lever upp till de miljöförväntningar som kunden har. Grankvist (2012) menar att det är viktigt för ett företag att kommunicera ut sitt miljöarbete då detta kan bidra till att konsumenten känner att den gjort ett klokt köp. Eftersom 28 procent i YouGov Swedens undersökning svarat att de lägger stor vikt på ett företags miljöuttalanden vid val av produkt är det tydligt att en miljöpositionerad produkt kan locka en kund mer. Om det kommer fram att ett företag har greenwashat kan en konsekvens enligt Nielsen (2010) bli att konsumenten tappar förtroende och miljöengagemang då de inte kan lita på företagets marknadsföring. Om det framkommer att det är många företag som greenwashar kan detta leda till att konsumenter väljer bort dessa produkter, därför borde företag vara medvetna om vilken risk de tar när de förskönar företagets miljöhänsynstagande. Peattie (1998) menar i detta sammanhang att grön konsumtion kan leda till att produkter som inte lever upp till de krav som ställs kan bojkottas, därmed blir det tydligt att det är konsumenter som styr efterfrågan.

Något som skulle kunna hjälpa kunden att få en inblick i hur ett företag praktiskt arbetar med CSR skulle enligt Löhman och Steinholtz (2004) vara att utgå från World Business Council for Sustainable Developments riktlinjer för vad CSR kan innebära. De menar att ledningen

In document Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering (Page 33-41)