9.2.1 Att definiera utanförskap genom familjelikhet
Resonemang om nödvändiga villkor i begreppens teoretiska definitioner är få eller helt obefintliga i de teoretiska begreppsdefinitioner som redogjorts för i begreppsöversikten. Trots detta finns det skäl att vidhålla betydelsen av att formulera ett begrepp antingen utifrån ett antal nödvändiga villkor eller utifrån beståndsdelar baserat på icke nödvändiga, men möjliga delar av begreppet (familjelikhet). Det vill säga att det räcker med en enskild eller ett fåtal beståndsdelar av begreppet för att det ska kunna identifieras empiriskt. Utifrån ovanstående rekonstruktionen av begreppen kan följande två formuleringar göras utifrån en
45
Utanförskap = (Individuellt utanförskap) + (Strukturellt utanförskap)
Delar man därefter upp de två variablerna på den högra sidan i dess mindre beståndsdelar kan begreppet formuleras, fortfarande utifrån en begreppsstruktur som bygger på familjelikhet, på följande sätt:
Utanförskap = (Materiellt utanförskap + Upplevt utanförskap) + (Ekonomiskt utanförskap + Socialt utanförskap + Politiskt utanförskap)
De ovanstående två definitionerna av utanförskap är alltså samma definition. Dock med den skillnaden att den nedanstående definitionen delar upp de två ovanstående variablerna i dess mindre beståndsdelar. Det vill säga att:
Individuellt utanförskap = Materiellt utanförskap + Upplevt utanförskap
och att
Strukturellt utanförskap = Ekonomiskt utanförskap + Socialt utanförskap + Politiskt utanförskap.
9.2.2 Att definiera utanförskap utifrån nödvändiga villkor
Begreppet kan trots ovanstående alternativ för begreppsstruktur också definieras utifrån att
varje enskild beståndsdel är ett nödvändigt villkor för att det mer abstrakta begreppet ska
kunna existera empiriskt. Genom att dela upp begreppet i de mindre beståndsdelarna som nämnts blir analysen mer avgränsad och skarp. Ifall begreppet också definieras utifrån premissen att alla beståndsdelar är nödvändiga, blir också begreppet per definition mer empiriskt sällsynt. Det blir med andra ord högre krav för vad som faktiskt kan identifieras som utanförskap eftersom det finns fler krav som måste uppfyllas i en empirisk studie av begreppet. Frågan skulle kunna jämföras med Goertz (2006, 95 – 127) diskussioner om demokratibegreppet och det som kallas för utbytbarheten i varje enskild beståndsdel av ett begrepp. Goertz studerar demokratibegreppet utifrån följande definition (Goertz 2006, 107):
Demokrati = konkurrens i det politiska deltagandet * Allmänna regler för det politiska deltagandet * Konkurrens i frågan om regeringsmakten baserat på valresultatet * Öppenhet i fråga om regeringsmakten * Maktdelning * Politiska rättigheter
Syftet med redogörelsen av Goertz formulering är inte att gå över till en diskussion om demokratibegreppet utan att redogöra för principen om nödvändiga villkor, tillämpat på de
46 begrepp som studeras i uppsatsen. Utifrån denna begreppsstruktur finns det inte utrymme för någon utbytbarhet mellan de olika beståndsdelarna. Det vill säga frånvaron av maktdelning (eller någon annan beståndsdel) inte kan kompenseras av en ovanligt hög närvaro av
konkurrens i det politiska deltagandet (eller någon annan beståndsdel). Graden av utbytbarhet
mellan de olika beståndsdelarna är alltså en konsekvens av att begreppet definieras antingen utifrån nödvändiga villkor eller utifrån familjelikhet. Med nödvändiga villkor finns ingen utbytbarhet eller möjlighet för kompensation mellan de olika beståndsdelarna och utifrån en begreppsstruktur med familjelikhet kan beståndsdelarna helt eller delvis ersätta varandra. Goertz (2006 112 – 113) redogör även för andra versioner av demokratibegrepp där
beståndsdelarna formuleras utifrån familjelikhet, vilket skulle innebära ett additionstecken istället för multiplikationstecken i ovanstående definition av demokratibegreppet. Något som exemplifierades för begreppet utanförskap i kapitel 9.2.1. Det finns alltså möjlighet att undersöka definitioner av utanförskap även utifrån nödvändiga villkor (beståndsdelar). I de fall där en skillnad görs mellan individers upplevda utanförskap och ett materiellt utanförskap skulle begreppen kunna formuleras i termer av nödvändiga villkor. Det vill säga att ett
utanförskap genom arbetslöshet och en upplevd känsla av att vara utanför kan utryckas som:
Utanförskap = Arbetslöshet * Upplevt utanförskap
Genom denna definition är utanförskap empiriskt omöjligt om inte båda beståndsdelar också existerar samtidigt i en viss utsträckning. Ett alternativt sätt att definiera utanförskapet med nödvändiga villkor är att ge den ena beståndsdelen en större betydelse för begreppet i relation till den andra beståndsdelen. Detta skulle kunna innebära att den upplevda marginaliseringen uttrycks på en skala från 1 till 5 och arbetslösheten från 1 till 2 i ett sammansatt begrepp baserat på nödvändiga villkor:
Utanförskap = Arbetslöshet (0 till 2) * Upplevt utanförskap (0 till 5)
Detta skulle få konsekvensen att arbetslösheten får mindre betydelse för det ”totala
utanförskapet” i relation till det upplevda utanförskapet. Detta kan med andra ord innebära att
så länge individen inte upplever sig som utanför kan alltså arbetslöshetens påverkan på (begreppet) utanförskap förminskas. Att definiera begreppet utifrån nödvändiga villkor går
även att göra för fler varianter av begreppet. Det mest extrema alternativet kan vara att byta ut samtliga additionstecken i definitionen som presenteras i kapitel 9.2.1. Detta skulle innebära att:
47
Utanförskap = (Materiellt utanförskap * Upplevt utanförskap) * (Ekonomiskt utanförskap * Socialt utanförskap * Politiskt utanförskap)
Eftersom att samtliga beståndsdelar är nödvändiga för begreppets existens kan
användbarheten i en sådan definition kritiseras. Kraven för vad som utgör ett utanförskap skulle kunna bli så pass sällsynt att det inte ens går att identifiera empiriskt. Poängen i denna uppsats är dock att denna typ av definition är teoretiskt möjlig. Något som är viktigt att ta hänsyn till om begreppen ska studeras empiriskt. Genom att använda sig av nödvändiga villkor i en definition av utanförskap baserat på materiell och upplevd marginalisering skulle exempelvis studier kunna undersöka huruvida ett (mer generellt) utanförskap kan motverkas trots att ett materiellt utanförskap existerar. Detta möjliggörs genom det upplevda
48