En återkommande definitionsfråga handlar om huruvida de studerade begreppen beskriver något i anknytning till enskilda individer eller istället beskriver strukturer som är oberoende av, eller något mer än, enskilda individer. Uppdelningen mellan individer och strukturer skulle kunna ses som två olika sätt att tolka en given definition av ett begrepp. Ett exempel på detta kan vara att arbetslöshet både kan ses som ett materiellt förhållande hos en individ och samtidigt som något utöver förhållanden hos enskilda individer. I denna uppsats har begreppet exkludering bland annat beskrivits som en orsak av ett socialt system där individer inkluderas
39 i ett sammanhang genom en funktionell differentiering, det vill säga förmågan att kunna bidra med något som andra personer uppskattar i ett socialt sammanhang (Schirmer och Michailakis 2015). Det är inte helt olikt Ferrarottis (1981) marxistiska perspektiv i den mening att båda bygger på en social struktur som åtminstone i viss grad består av något som inte enbart har att göra med individen i sig. I Ferrarottis fall är det den kapitalistiska strukturen som bidrar till individens utanförskap. Hur strukturen i sin tur är uppbyggd skiljer sig beroende på
definitionens teoretiska bakgrund (se vidare nedanstående underrubrik om strukturella aspekter). De definitioner som istället lägger fokus vid individer, beskriver både individens upplevelser och personens materiella förhållanden. Fu et al (2015) gör en distinktion mellan individuella och strukturella bakgrunder för begreppet RDT och begreppet social
marginalisering. Trots att uppsatsen studerar mer än begreppet social marginalisering, används Fu et als uppdelning eftersom att den kan bidra i förståelsen av de begrepp som uppsatsen studerar.
Huruvida det är möjligt att dela upp ett enskilt eller samtliga begrepp utifrån strukturella och individuella perspektiv är i sig något som kan ifrågasättas. Det är exempelvis möjligt att se definitioner med fokus på strukturer som ett sammansatt resultat av något som i grunden finns hos ett flertal individer, det vill säga något aggregerat (exempelvis en stats totala
arbetslöshetsnivå bland medborgare). En möjlig väg är att formulera aggregerade nivåer av ett visst mått, exempelvis arbetslöshet, på individnivå för att sedan formulera ett sammanställt resultat som en struktur. Detta är dock något som behöver formuleras i den teoretiska definitionen av begreppet.
8.2.1 Individuell definition - Materiellt & upplevt utanförskap
Fu et al beskriver också en annan viktig uppdelning som kommer att vara central för nedanstående resonemang. Denna dimension handlar om huruvida man ser på RDT, och i denna uppsats även resterande begrepp, som en faktiskt materiell marginalisering eller om man ser det som en upplevd social marginalisering utifrån socialt konstruerade relationer (Fu et al. 2015, 224). Det faktiskt materiella exemplifieras genom att individen har tillgång till faktiska fysiska varor, tjänster, bekvämligheter och resurser. De sociala relationerna exemplifieras istället genom innehavande av sociala roller, relationer, funktioner och sedvänjor inom socialt definierade sammanhang. Vidare menas det i uppsatsen att de ovan nämna dimensionerna, alltså skillnaden mellan individ och struktur och skillnaden mellan
40 något materiellt och något upplevt, är av central betydelse för förståelsen av begreppen i fråga.
Värt att notera är att Möller (1996) faktiskt för ett resonemang om huruvida social
marginalisering inte direkt uppstår i relation till en faktisk marginalisering utan snarare på grund av sociala konstruktioner (i Möllers fall handlar det om en social norm om att värdera arbetande högt) och relationer mellan individer. Möller menar att långvarig faktiskt materiell marginalisering, långtidsarbetslöshet, är en form av bakomliggande orsak till att rådande normer inte kan levas upp till. Det leder i sin tur till en upplevelse hos individen av att vara socialt exkluderad och marginaliserad. Även i Erikssons (1999) resonemang om utanförskap finns en viss skillnad mellan en faktiskt materiell exkludering baserat på hemlöshet och den av individen upplevda exkluderingen i samband med hemlösheten. Dessa två formuleringar kan tolkas som en hypotes om ett kausalt samband eftersom att det i definitionerna handlar om hur något materiellt orsakar en upplevelse. I Möllers fall antas alltså
långtidsarbetslösheten orsaka upplevelsen av utanförskap och marginalisering. I Erikssons fall antas hemlösheten orsaka en upplevelse av exkludering och utanförskap. Om den teoretiska definitionen formuleras utifrån detta hypotetiska orsakssamband går alltså definitionen över till att vara något som också är empiriskt prövbart. Hypotesen kan alltså testas genom att jämföra det materiella utanförskapet med individens eventuella upplevelser av utanförskap. Denna kausala definition skiljer sig alltså från andra definitioner av begreppen där de olika beståndsdelarna inte på förhand antas orsaka varandra utan ses som olika beståndsdelar av ett mer övergripande utanförskap. Skillnaden mellan dessa typer av begrepp är också något som Goertz (2006, 5) beskriver som kausala och ontologiska definitioner av ett begrepp. Ifall begreppet exempelvis definieras utifrån materiellt utanförskap OCH upplevt utanförskap, föreligger det en ontologisk definition. Det vill säga att den materiella och upplevda marginaliseringen är det som tillsammans utgör begreppets definition, oberoende av beståndsdelarnas eventuella samband till varandra.
41 8.2.2 Två olika dimensioner - Struktur-Individ & Upplevd-materiell
För att summera ovanstående uppdelade resonemang mellan individ och struktur i ena dimensionen och det upplevda och materiella på den andra, kan följande illustration vägleda en begreppsdefinition av utanförskap, marginalisering och exkludering:
Struktur
Individ Upplevd Materiell
Modell för placering av begreppet utifrån två teoretiska dimensioner. 8.2.3 Olika typer av strukturer – Ekonomiskt, socialt & politiskt utanförskap
Begreppen som studerats kan i enlighet med Bhalla och Lapevre (1997, 418 – 420) beskrivas utifrån ekonomiska, sociala och politiska strukturer. Detta kan ses som ett sätt att dela upp det
strukturella perspektivet i ytterligare tre underkategorier. Den ekonomiska inriktningen berör
begreppen utifrån inkomst, förmögenhet, varor och tjänster. Något som i denna uppsats exemplifieras genom arbetslöshet (Möller 1996; Rydgren och Ruth 2011).Sociala strukturer handlar istället om hur exkludering sker genom sociala relationer mellan individer. En social struktur byggs alltså upp i ett sammanhang mellan individer och bidrar på så sätt till en gemensam uppfattning om vad som är accepterat och därmed grund för inkludering i det sociala sammanhanget. Detta exemplifieras i begreppsöversikten genom teorin om sociala system där inkludering och exkludering antas vara ett resultat av en funktionell differentiering (Schirmer och Michailakis 2015). Alltså oförmågan hos en individ att inta en socialt
accepterad roll, något som liknar Möllers (1996, 25) resonemang om hur individer inte lyckas leva upp till förväntningar om att inneha ett arbete. Notera även att i den mån ekonomiska strukturer anses vara socialt konstruerade kan även Ferrarottis beskrivning av en kapitalistisk (ekonomisk) struktur vara ett exempel på en social struktur. Det är inte helt oväntat att de
42 begrepp som beskrivs i termer av strukturer också överlappar på det sätt som beskrivs i
föregående mening just på grund av att ”social struktur” kan vara ett mer heltäckande teoretiskt begrepp, innehållandes sociala, ekonomiska och politiska strukturer.
Bhalla och Lapevre (1997 418 – 420) beskriver även en tredje struktur skilt från den ekonomiska och sociala, vilket beskrivs som politiska strukturer. I uppsatsens begreppsöversikt har inte en politisk struktur varit något som nämnts explicit vid
begreppsdefinitioner. Det har inte heller kunnat hittas i begreppsöversikten baserat på någon egen tolkning av begreppen. Med utgångspunkt i Bhalla och Lapevre (1997 418 – 420) finns det dock utrymme att tolka vissa begreppsdefinitioner enligt en sådan politisk struktur. Bhalla och Lapevre (1997 418 – 420) beskriver kontrasten i den politiska dimensionen till den ekonomiska och sociala i termer av formella civila (yttrandefrihet, rättssäkerhet och rättsstat), politiska (rätten att delta i det utövandet av den politiska makten) och socioekonomiska (säkerhet, jämlika möjligheter till utbildning, sjukvård, a-kassa o.s.v) rättigheter. Skiljelinjen mellan de som är inkluderade och exkluderade utifrån den politiska strukturen går därefter genom innehavande av ett medborgarskap. Även om det i begreppsöversikten inte finns något exempel på en begreppsdefinition som utgår ifrån denna typ av politisk struktur kan den inkluderas i en bredare analys för att utöka förståelsen av begreppen.