Frågeområde 4: Webbdirektivet

I dokument Tillgänglighet på kommunala bolags webbplatser (sidor 30-33)

4.2 Intervjudata presenterade under identifierade områden och delområden

4.2.3 Frågeområde 4: Webbdirektivet

4.2.3.1 Bolagens arbete med webbdirektivet

Man kan tydligt se att arbetet med tillgängligheten på webben har blivit högst aktuellt med det rådande webbdirektivet. Samtliga respondenter känner till, jobbar med och har i skrivande stund planer på att jobba mer med webbtillgänglighet för att uppfylla kraven som ställs i webbdirektivet.

Linnea säger att bolaget dels jobbar tillsammans med kommunen och att dom diskuterar vad det innebär, samt att dom jobbar med deras nya webbprojekt där bolaget tar med tillgänglighetsdirektivet i arbetet. Axel menar att bolaget jobbar med det på så vis att dom ställer krav till deras befintliga leverantör i beställningsunderlaget att material som publiceras på webben och beställning av utveckling och design ska leva upp till kraven som ställs i webbdirektivet.

Karl menar att det för bolagets del så handlar det om att rannsaka deras egen webbplats, som bolaget gör tillsammans med deras webbyrå och se till att navigering, det grafiska innehållet och så vidare uppfyller kraven som ställs i webbdirektivet. Karl menar också att han tillsammans med hans kommunikatörskollega kommer att lägga mycket tid på det redaktionella arbetet på bolagets webbplats och se över varje sida på webbplatsen och se över om innehållet stämmer och om något behöver justeras.

Christopher säger som tidigare att bolaget är i planeringsfasen just nu

”Vi jobbar med att inventera vilka förutsättningar dom här två kommunala bolagen och

kommunen har för att uppfylla direktivet och baserat på det ta fram en handlingsplan, åtgärdsplan för att klara det till i höst”. Christopher fortsätter att säga att arbetet med

Louise säger att det är det är nu bolaget börjar arbetet med webbdirektivet, att dom är i en väldigt tidig fas i den här processen, men att dom ska ha ett uppstartsmöte tillsammans med kommunens IT-avdelning. där IT-avdelningen förmodligen kommer att tala om vilka krav som ställs på bolaget och vad bolaget behöver göra för att tillmötesgå kraven som ställs i webbdirektivet menar Louise.

4.2.3.2 Information om webbdirektivet

Samtliga utav respondenterna säger att det fått kännedom om webbdirektivet främst från kommunen. En del av respondenterna har fått till sig information och kännedom via kommunikatörsträffar, en del andra med utskick med mail med information från kommunen om webbdirektivet. Informationen om webbdirektivet har främst handlat om vad som gäller och vilka krav som ställs på bolagen, men också mer i detalj hur bolaget ska arbeta för att uppfylla kraven.

Linnea säger att bolaget har ett antal kommunikatörsträffar per år där kommunikatörer i hela kommunen diskuterar och har utbildning inom olika ämnen där ett av dom har varit just tillgänglighetsdirektivet. Där man pratar om det på en övergripande nivå som är gagn för alla oavsett vilken typ av verksamhet man jobbar på menar Linnea. Informationen har dels handlat om hur man ska tänka dels när man skriver vanliga texter samt textning av filmer i form av tillgänglighet och att det ska komma information om hur man gör dokument och blanketter tillgängliga framöver.

Axel menar att det är branschföreningar som är duktiga på att informera bolaget med vad som kommer härnäst och hur bolaget påverkas. Axel fortsätter med att säga att det genom genomgångar och erfarenhetsutbyten inom koncernen när bolaget beställde den nya webben så gicks det igenom rubrikerna på dom nya kraven. Som handlade om responsiv design, grafisk kontrast och beskrivning utav bilder som bolaget har gått igenom med deras webbutvecklare från webbyrån.

Karl säger precis som Linnea att bolaget fick kännedom om webbdirektivet genom en kommunikatörsträff där den största delen av information blev tillgänglig men menar också att han personligen har läst på lite själv också. Karl betonar att informationen har mest handlat om mest om att direktivet kommer hur och när. ”Man har fått information om vad som händer om

man inte följer direktiven men mycket fokus har ju som sagt såklart legat på vad som faktiskt behöver göras och vad det innebär för oss i det vardagliga arbetet i praktiken”.

Christopher precis som Louise säger att bolaget fick kännedom om webbdirektivet från kommunen via mail förra året.

Christopher säger att bolaget inte fått till sig någon mer information mer än att vad som kommer att gälla framöver. Louise berättar att det var länge sedan informationen skickades ut till bolaget och kommer därför inte ihåg vilken information var om webbdirektivet. Hon betonar samtidigt att bolaget ska sätta sig ner och titta mer på vad det kommer att innebära för bolaget och ta tag i det när det blir aktuellt.

4.2.3.3 Kännedom om vilka krav som webbdirektivet ställer

Kunskapen om vilka krav webbdirektivet ställer ser lite olika ut bland respondenterna. Det kan bero på att de olika bolagen är i olika stadie inom arbetet med arbetet mot webbdirektivet.

Linnea menar att bolaget inte känner till kraven i detalj, men säger samtidigt att dom kommer att jobba och läsa på mer med det när det blir aktuellt i deras webbprojekt.

Axel säger att bolaget inte känner till kraven till hundra procent, men känner till dom i stora drag.

Karl berättar att bolaget känner till kraven ”i månt och mycket gör vi väl det men det går ju

alltid att fusk läsa på DIGG:s hemsida såklart men jag tycker absolut att vi i majoritet så har vi koll på vad vi behöver göra och vad som krävs av oss”

Christopher menar att bolaget känner till kraven översiktligt, men menar samtidigt att man får en uppfattning om vad det omfattar i stort. Han säger också att han kommer att läsa på mer när det blir mer aktuellt och är medveten om webbriktlinjer.se där man läsa mer om webbdirektivet. Louise känner inte till kraven inom webbdirektivet, men säger att hon har tittat lite på kraven och förstår det nya som kommer att gälla med bilder och videos.

4.2.3.4 Utmaningar med att följa webbdirektivet

Samtliga respondenter är överens om att det finns vissa utmaningar med att följa webbdirektivet. Flera utav respondenterna menar att utmaningen ligger att jobba med tillgänglighet på webben kontinuerligt för att följa webbdirektivet. Att utmaningen just nu ligger i att i framtiden jobba med det i vardagen och arbeta med det redaktionellt.

Linnea menar just det att utmaningen ligger i att arbeta med det kontinuerligt. Att när bolaget driftsätter den nya webben sen går över till den förvaltande biten ser Linnea som den utmanande delen.

”När vi byter ut en bild, när vi behöver ändra en text, när vi behöver lägga till en ny sida eller

göra en ny blankett. Att man liksom har det med sig hela tiden det tror jag är en utmaning”

Axel anser att det är ganska pedagogiskt att jobba mot webbdirektivet och menar att när bolaget väl lever upp till direktivet och kraven så anser Axel att det antagligen inte kommer vara jättesvårt att jobba utefter direktivet. Axel poängterar samtidigt

”problemet är ju om det kommer många uppdateringar och förändringar i direktivet. Att man

hela tiden måste kassera ett arbete man upplever att man nyligen har gjort för att det kommer nya krav”

Karl menar att det handlar mycket om okunskap och att man famlar lite i mörkret även att det finns material att läsa på och att det finns checklistor och så vidare på vad som behöver göras.

”Det är ju mycket kunskap som ska tas in och som sen ska omvandlas till rutiner i sitt dagliga arbete det är väl en av dom riktigt svårigheterna. Sen också som jag sa det krävs ju mycket tid och resurser för att genomföra det här arbetet som det är nu då för att hinna klart till 23e september”.

Christian menar att utmaningen med att följa webbdirektivet kommer att ligga i att ha bra verktyg för att kunna göra informationen tillgänglig.

”Har man då ett bra verktyg så är det ganska enkelt att göra det tillgängligt för samtliga och

har man inte bra verktyg så behöver man ju hjälp med det av någon annan extern part självklart. Så att utmaning är ju egentligen hur verktygen kommer att se ut när vi sjösatt den nya webbplatsen”.

Louise ser utmaningen i arbetet med webbdirektivet från ett resursmässigt perspektiv. Louise menar att det känns som ett omfattande arbete och kommer att kräva att man arbetar med

5 Analys

För att kunna besvara frågeställningarna i studien har författaren genomfört en litteraturstudie och en intervjustudie. Litteraturstudiens syfte ligger som grund för intervjustudien och gav en förståelse kring webbtillgänglighet och vad webbdirektivet omfattar. Resultaten från intervjuerna kommer i det här kapitlet att jämföras med källorna som redovisats i litteraturkapitlet.

I resultaten från intervjuerna framkom det tydligt att det fanns en gemensam uppfattning om vad tillgänglighet är oavsett vilken yrkesroll och erfarenhet respondenterna hade inom bolaget. Det såg annorlunda ut hur bolagen arbetar för att uppfylla kraven i webbdirektivet, vilket berodde på att bolagen var i olika stadier i arbetet överlag med tillgänglighet på webben.

5.1 Webbtillgänglighet

I detta kapitel analyseras litteratur och resultat där webbtillgänglighet belyses. Samtliga underrubriker under 5.1 är uppdelade efter områden baserade på intervjuguiden.

I dokument Tillgänglighet på kommunala bolags webbplatser (sidor 30-33)