Frågeställning 2: Vilka fördelar ser lärarna med IT och 1:1 kontexten och

Här redogörs för fördelarna som lärarna ser med IT och konkreta exempel på hur lärarna använder IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärandeprocess i klassen såsom utanför klassen.

Alla lärare utnyttja IT och 1:1 kontexten för att effektivisera den pedagogiska

arbetsprocessen och olika (lär-)aktiviteter. IT används för att underlätta kommunikation, dokumentation, lektions och kursplanering, administration, materialdelning samt

bearbetning av inlämningsuppgifter. Som exempel på tydligare dokumentation samlar Christin anteckningarna under lektionen inte på tavlan utan på datorskärmen med inkopplad penna (t.ex. med OneNote26) så att de blir tillgängliga för eleverna. Hon För att kunna betygsätta elevers diskussionsförmåga kan inspelningar av deras diskussioner i smågrupper ger bättre betygsunderlag (ex. TodaysMeet27, Christin). Även hur elever tänker när de löser ett problem kan göras ”hörbart” genom att låtar elever skärminspela och förklara sina tankar för andra (Christin). ITs möjligheter till mer tydlig

dokumentation anser alla lärare som särskilt fördelaktigt vid naturvetenskaplig träning. Elever underlättas i att träna ett ämnesrelevant sätt för datainsamling. De uppmuntras att använda IT för att samla, berarbeta, beräkna och plotta mätvärden, inhämta information (informationssökning) och organisera och presentera material. En annan fördel är att IT och speciell mobiltelefonerna underlättar visuell dokumentation vid laborationer. Det stödjer eleverna i att komma ihåg och i att skriva mer noggranna labbrapporter (Christin, Daniel).

En annan fördel med IT som Christin, Daniel och Bengt betonade är att den ger mer möjligheter till att träna elever i flera förmågor som betonas i styrdokumenten. Lära att lära är ett exempel som Bengt, Daniel och Christin vill stötta genom deras IT

användning. För det ena vill lärarna uppmuntra eleverna i att lära äga sitt lärande själv, genom att dela nyttiga informationskällor, videogenomgångar eller interaktiva

simulationsövningar med dem. Enligt Daniel hjälper IT att förskjuta elevernas lärande från läraren som huvudsaklig informationskälla till överallt där det finns information (Daniel). Tack vare den ökade tids- och rumsflexibilitet IT ger stödjas elevers lärande både i och utanför klassen. Särskilt Daniel utnyttjar ITs möjligheter för att flippa på

26 _{http://www.onenote.com/} 27 _{https://todaysmeet.com/}

klassrummet vilket möjliggör att kunna gestalta själva undervisning i klassen på ett mer elevcentrerat, interaktivt sätt.

”…det jag vill säga där datorn verkligen spelar roll det är frågan om IT och att kunna flippa på klassrummet så att eleverna kan lära sig, att stimulera deras eget lärande och vi kan arbeta med stoffet på lektionen istället för att jag lämnar elever att arbeta med stoffet hemma….. det tycker jag själv är helt revolutionerande….” (Daniel)

Lärarna använder IT också för att ger formativ bedömning och stötta elever i att utveckla deras förmåga till metakognition. Bengt försöker skapa moment med formativ bedömning och stimulera till fler diskussioner när han synliggör elevernas

svarsfördelning (med hjälp av mentimeter) efter kamratdiskussioner av koncept uppgifter. Beroende på skolplattformen finns det möjlighet till formativ bedömning utanför klassen där eleverna kan se det egna framgånget i förhållande till kursmålen (t.ex. genom en typ course management software) (Bengt, Daniel). En annan fördel är att IT underlättar att eleverna kan samarbeta på gemensamma dokument (t.ex. mha. Google Drive eller Titan Pad) samt att de enklare kan ge och få kamratrespons och kamratbedömning (Bengt, Christin, Daniel).

Christin och Daniel framhäver den stora fördelen med IT att elevernas arbeten kan få mer betydelsen när de producerar för ett större publik (t.ex. när de utökar

artikelstubbar på Wikipedia (Daniel) eller när de reflekterar i en blogg över det vad de lärde sig). Dessa läraktiviteter träna elever både kunskapandet och källkritik.

En annan fördel som ses är att IT kan öka elevers motivation att befatta sig med en uppgift igenom att den ger eleverna mer valmöjligheter i utförandet och gestaltning av en uppgift, t.ex. att producera en filma eller göra ett radioprogram. Detta kan främja elevernas kreativitet, motivation och lust i att göra arbetet och ta till sig kunskaper på ett roligare sätt (Bengt, Christin). Ökad motivation kan också uppstå när elever upplever att de blir respekterad och sett på den arenan de ofta är på (Christin). Spelifiering

(gamification) är en annan fördel som särskilt Christin och Bengt använder för att

underlätta övning och repetition och göra lärandet lite roligare. Antingen används självkonstruerade spel (från läraren och/eller eleverna) för att träna torra kunskaper som måste läras utantill (t.ex. kolväteserien med hjälp av glosor28_{, Christin), eller färdiga}

spel (t.ex. att balansera redox-ekvationer via PhET29 _(Bengt).

28 _{http://glosor.eu/}

ITs och möjligheter med multimediala medier upplevs också fördelaktig när lärare vill använda fler ingångar samt för att kunna individanpassa undervisningen eller uppgifter (t.ex. inspelning av presentationer för blyga elever (Bengt, Christin) eller interaktiva simuleringar för dissektion av djur eller enstaka organ som används som alternativ för elever som inte vill göra den reala laborationen ur etiska eller religiösa skäl (Daniel).

Sista exempel på en fördel alla lärare ser är att kunna ge eleverna visuellt stöd genom digitala bilder, illustrationer, animationsfilmer eller reala filmer. Speciell när klassen arbetar med abstrakta kunskaper kring ”osynliga” strukturer eller processer på molekylär nivå tycker lärarna att elevers förståelse främjas genom visualiseringar.

Sammanfattningsvis visar resultaten vilka fördelar lärarna ser med IT och 1:1 kontexten samt konkreta exemplen på vilket sätt lärarna försöker stötta elevers lärande samt sitt pedagogiska arbete. Christin, Daniel och Bengt använder IT för att främja aktiva, skapande lärmoment. Eleverna ska uppmuntras att reflektera, artikulera och förklara sitt kunskapande och sina tankar inför andra (ex. peer instruction, bloggar), producera och presentera sina resultat för andra mottagare (ex. som kamrater eller yngre elever) eller även en större publik (ex. Wikistubbar, bloggar).

Analyseras resultaten utifrån arbetets teoretiska utgångspunkter blir det tydligt att lärarna använda IT på ett sätt som troligen borde förespråkas av både Vygotskij och Dewey. Liksom Vygotskijs teorier betonar lärare med sina IT-stötta läraktiviter vikten av språket, artikulerandet och samtal kring kunskapandet. IT används för att ge eleverna möjlighet till kamratdiskussioner, kritiska samtal, formativ- och kamratbedömning. Användning av IT för interaktiva simuleringar och spelifiering av ”torra kunskaper” ger eleverna mer möjlighet till att pröva och testa kunskaper direkt och på ett aktivt sätt. I denna form kan de digitala läraktiviteterna öka elevernas inre motivation, induktivt tänkande och reflektion och är därmed ett sätt av inquiry-based learning.

Med hänsyn till TPACK modellen och de teoretiska pedagogiska utgångspunkterna så framstår det efter dessa konkreta resultat ännu tydligare att Bengt, Christin och Daniel har en högt TPACK kompetens i och med att de har varsitt effektivt och pedagogiskt meningsfullt sätt att kunna utnyttja IT i sin undervisning.

5.1.3 Frågeställning 3: Vilka nackdelar ser lärarna med IT och 1:1 kontexten för sin undervisning och elevers lärande?

Trots fördelarna påpekar alla lärare att det finns flera nackdelar som kommer ”med på köpet” av 1:1. Bara Christin framstår som övervägande positiv med sina erfarenheter av IT användningen i sin undervisning. Som största och mest besvärliga nackdel med 1:1 kontexten för undervisningen upplevs – inte oväntat (Andersson et al., 2014) –

elevernas distraktion. Alla utan Christin tycker att elevdatorerna med IT-medier medför överlag mycket mer distraktions- och störningsmoment i undervisning, särskilt för de eleverna som har redan svårt att koncentrera sig. Konflikter med eleverna som inte slutar att syssla med annat på datorerna kostar dessutom läraren och klassen energi och undervisningstid. Anna och Bengt upplever distraktionsproblemen framförallt när de vill ha en genomgång eller ge längre förklaringar till klassen, men också vid andra moment under undervisning.

”Jo det är ju så om man sitter där framme vid katedern och det finns 30 stycken elever med uppfällda datorer så har man ingen aning om vad de tittar på egentligen….då skiftar sig (deras) fokus ….med (elev)datorn kan jag inte avgöra om de lyssnar på mig, om de antecknar eller om de beställer skor, det vet inte jag för det kan jag inte se… så jag tror inte det är en bra finess att har elevdatorer jämt på själva lektionen (utan mer vid vissa moment och omkring)” (Bengt).

Andra nackdelar de tre gymnasielärarna ser med IT är att den kan medföra en ökad passivitet och därmed försämrar läroprocessen. Anna, Bengt och Daniel klandrar också att lättillgänglighet till all information på nätet och samlat material medför att eleverna kan lätt få missuppfattningen att det är onödigt att lära sig kunskaper och memorera information eftersom allt kan kollas på nätet. De menar också att datorn kan ge en skensäkerhet i lärandeprocessen eftersom den underlättar att ta snabbt ordagranna datoranteckningar av det vad läraren säga istället för att eleven tar aktivt del i

lärandeprocessen och notera egna tankar och formuleringar. Själva lärandet skjuts upp. Det är påfallande att Christin som grundskollärare betonar att elevers distraktion genom IT inte är ett större problem för henne. För Christin bero det på att hon satsa på elevcentrerat undervisningsupplägg, inte lärarcentrerad. IT underlättar för henne att ha en varierad undervisning med korta genomgångar, mer interaktion, och högre

elevaktivitet med uppgifter där eleverna ofta välja den passande arbetsformen själv. Tillsammans ger det god arbetsro i klassen.

”Det blir en arbetsro i klassrummet tack vare förmodligen att de (eleverna) tycker att det är roligt, och det gör att det är lättare att individualisera, går till någon som behövas knuffa igång lite…jag ägnar aldrig nån tid åt att säga ”nu sitter ni stilla och gör det vad ni ska”…inte så ofta i alla fall. ” (Christin)

En sådan intensifiering beskrivs också i forskning som en möjlig lösning att minska elevernas distraktion genom t.ex. sociala medier (Andersson et al., 2014). Fördelaktig för en mer interaktiv genomgång och undervisningsupplägg är också att det finns en lämplig teknologi på skolan. Christin gör genomgångar med hjälp av live-

skärmanteckningar på datorn ”med näsan riktat mot klassen” på ett dialogiskt sätt, medan materialet kan sparas samtidigt. Därigenom kan elever fokusera mer på att reflektera och vara delaktiga i dialogen än på sina anteckningar.

”…det är effektiv och man kan gå tillbaka och visa vad man skrev tidigare, och så kan bädda in ljud eller jag spelar in mig själv när jag föreläser … det skulle jag aldrig välja tillbaka och använder tavlan igen.” (Christin)

När Daniel håller genomgångar i klassen ger han eleverna presentationsfilerna för att underlättar för dem att ta egna anteckningar. En annan förutsättning att kunna begränsa distraktionsproblemen är enligt Daniel att man som lärare är tydligt med sina förväntningar på vilket sätt datorn ska och inte ska användas under lektionen.

”Datorn är ju ett väldigt kraftfullt verktyg på olika sätt. Precis som tändstickor är väldigt kraftfulla, verksamma på sitt sätt. Men man ger ju inte sitt barn en ask tändstickor och säger ”Här kan man göra eld med…det är jätte bra…gör vad du vill med det”. På samma sätt tycker jag inte att man ska ge ungdomar eller barn (en dator eller ett IKT medium) bara så här ”här har du en dator, använd den som du vill” utan man måste ha nån slags koll på det här, ett ansvar, till väldigt stor del… ” och ” jag tror att man har missat lite här ….man har bara sagt till eleverna ”här är datorer…juchej!” (Daniel)

Vidare betonade han vikten av lärarens (och vuxnas) ansvarstagande så att datorn blir en tillgång istället för ett problem för elevers lärande.

Sammanfattningsvis påvisades här att distraktionsproblemen och risken för ökad passivitet är huvudnackdelarna lärarna ser med IT och 1:1 kontexten för undervisningen och elevers lärande.

Utifrån arbetets teoretiska utgångspunkter, men även generell ur ett pedagogiskt perspektiv, är det uppenbart att själva undervisningen är ineffektivt om eleverna inte är delaktiga och kognitivt engagerade. Dewey t.ex. klandrade redan 1910 att den rådande (lärarcentrerade) undervisningsmetoden lägger för mycket vikt på fakta och passiv kunskapstransfer istället för att engagera eleverna i att reflektera aktivt och träna deras

attitude of mind eller vetenskapliga intellekt (Dewey, 1910). Under intervjuerna

försvarade dock de tre gymnasielärarna genomgångarna som en viktig del för elevers kunskapande. De är övertygande att eleverna måste förvärva goda fakta- och

baskunskaper i NV-ämnen från en expert som en förutsättning för att elever kan nå förståelse, tänka självständigt och kreativt, se sammanhang, och kunna diskutera med

varandra. Samtidigt betonar de att det viktiga är att genomgångar i klassen begränsas tidsmässigt och att de ge möjlighet till dialog och interaktiva moment. På så sätt blir kunskapstransferen inte lika passiv (ser nästa frågeställning).

Resultaten påvisar alltså inte bara vilka nackdelar lärarna upplever med 1:1 utan också hur lärarna försöker undvika eller begränsa dessa nackdelar, t.ex. genom en intensifierad, elevanpassad undervisningsupplägg och tydligt elevguidning kring datoranvändningen. Lärarnas sätt att tacklar utmaningarna är återigen konkreta exemplen på ett pedagogiskt meningsfullt och effektivt IT användning och därmed på en hög utvecklad TPACK (och handlings-) kompetens.