1. Hur vanligt förekommande är depression, ångest och/eller stress hos fysioterapeutstudenter?
2. Finns det skillnader i upplevd studiemotivation hos studenterna beroende på om de har högre eller lägre grad av depression, ångest och/eller stress?
3 Material och metod 3.1 Material
3.1.1 Rekrytering av deltagare
Deltagare till studien rekryterades med hjälp av gemensam läroplattform (Canvas) för samtliga fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Ett utskick formulerades innehållande förfrågan om deltagande i studien, informationsbrev samt länk till e-enkät och skickades därefter ut till populationen med hjälp från utbildningsledare för fysioterapeutprogrammet.
3.1.2 Urval
Urvalet bestod av samtliga 257 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Exakt hur många svar som krävdes ur urvalet var inte bestämt, men följde Trost och Hultåkers (2007) tumregel att ju fler svar desto större är sannolikheten att resultatet är representativt för hela populationen. Alla som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna (se tabell 1) var välkomna att delta i studien.
Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Fysioterapeutstudent vid Luleå Tekniska Universitet
Kan ej läsa och förstå det svenska språket
6 3.2 Metod
3.2.1 Vetenskaplig ansats och design
En empirisk-atomistisk, kvantitativ, kunskapsansats valdes för att besvara studiens syfte. Denna ansats ansågs lämplig att använda för att besvara formulerade frågeställningar (Olsson &
Sörensen, 2011).
Studien är en observationsstudie med tvärsnittsdesign. Denna design valdes för att studien avser att undersöka en förekomst under ett enskilt tillfälle och kan ge bild över hur populationen påverkats de senaste fyra veckorna, från påbörjat datum för datainsamling (Olsson & Sörensen, 2011).
3.2.2 Procedur för datainsamling
Insamling av data skedde via utskick av e-enkät i Canvas (se bilaga 1) till samtliga 257 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Enkäten var tillgänglig att besvara under tre veckors tid efter dagen för utskick. Efter två veckor skickades en påminnelse ut i försök att öka svarsfrekvensen och syftade till att; 1) att uppmuntra de som avser att svara på frågorna att göra det snarast samt 2) att motivera de som är tveksamma att besvara frågorna (Trost &
Hultåker, 2007).
3.2.3 Mätinstrument
Enkäten bestod av 29 frågor. De inledande två frågorna berörde terminstillhörighet och könstillhörighet. De 21 efterföljande frågorna var direkt överförda från den korta svenska versionen av Depression Anxiety Stress Scale (DASS-21) (Alfonsson et al., 2017). Avslutande sex frågor berörde studiemotivation och var handplockade påståenden ur formuläret Academic Motivation Scale (AMS) (Vallerand et al., 1993).
3.2.3.1 Depression Anxiety Stress Scale (DASS)
Depression Anxiety Stress Scale (DASS) är en kvantitativ mätmetod för att mäta kognitiva och subjektiva symptom av depression, ångest, psykisk oro och stress (Alfonsson et al., 2017).
Instrumentet bör ej användas för att ställa klinisk diagnos. Den förkortade versionen av DASS benämns DASS-21 och innehåller 21 påståenden. Varje påstående besvaras med ett av följande alternativ; 0 “Stämde inte alls in på mig”, 1 “Stämde in på mig till viss del, eller viss del av tiden”, 2 “Stämde in på mig i ganska hög grad, eller stor del av tiden” eller 3 “Stämde in på mig i mycket hög grad, eller nästan hela tiden”. Vid poängräkning adderas svaren tillhörande varje delskala (depression, ångest, stress) och sammanställs enligt svårighetsgraderna
“normal”, “lindrig”, “måttlig”, “svår” och “mycket svår” (Alfonsson et al., 2017). För depression används poängintervallen normal 0–9, lindrig 10–13, måttlig 14–20, svår 21–27 och
7 mycket svår 28+. Delskalan ångest sammanställs enligt normal 0–7, lindrig 8–9, måttlig 10–
14, svår 15–19 samt mycket svår 20+ och i delskalan stress i intervallen normal 0–14, lindrig 15–18, måttlig 19–25, svår 26–33 och mycket svår 34+. Vid sammanställning av den förkortade versionen DASS-21 ska poängen multipliceras med två.
Den förkortade versionen av mätinstrumentet Depression Anxiety Stress Scale (DASS-21) översatt på svenska, har validitetstestats och har visats ha god validitet för att mäta depression, ångest och stress (Alfonsson et al., 2017). Mätinstrumentet har även hög intern tillförlitlighet.
Detta gäller vid tolkning av data enligt de tre delskalorna depression, ångest och stress.
3.2.3.2 Academic Motivation Scale (AMS)
Academic Motivation Scale (AMS) är ett mätinstrument som används för att mäta motivation till akademiska studier (Vallerand et al., 1993). Formuläret syftar till att mäta aspekter ur inre motivation, yttre motivation och amotivation (Vallerand et al., 1993). Instrumentet innehåller 28 påståenden som svar på frågan “varför studerar du vid universitetet?” och besvaras genom skattning på en skala från 1 “stämmer inte alls” till 7 “stämmer helt”. Varje påstående är tillhörande en av de tre delskalorna; inre-, yttre- eller amotivation som även dem kan delas in i mindre delskalor med fyra tillhörande påståenden. Inre motivation delas upp i; att veta, att klara av samt att uppleva stimulans varav yttre motivation i; extern reglering, introjekterad reglering respektive identifierad reglering (Vallerand et al., 1993). Till amotivation hör ingen underliggande delskala. Mätinstrumentet har tidigare validitetstestats och visats ha god validitet avseende formuläret i sin helhet samt för innehållande subskalor (Vallerand et al., 1993).
I denna studie handplockades sex påstående ut ur AMS varav två tillhörande varje delskala.
Påståendena översattes från orginalformulering på engelska till svenska med hjälp av tidigare studenters översättning i kandidatuppsatser och gestaltas i tabell 2 nedan (Lindberg, 2020).
8 Tabell 2. Handplockade påstående ur AMS med svensk översättning och tillhörande delskala.
3.2.4 Analys
Sammanställning av insamlade data genomfördes i Excel. Varje enkätsvar tilldelades ett enkät-ID och data för kön samt terminstillhörighet kodades enligt siffror. Poäng enligt delskalorna depression, ångest och stress i DASS, summerades och klassificerades enligt respektive svårighetsgrad (normal, lindrig, måttlig, svår och mycket svår) motsvarade de olika poängintervallen för skalorna. Depression; normal 0–9, lindrig 10–13, måttlig 14–20, svår 21–
27 och mycket svår 28+. Ångest; normal 0–7, lindrig 8–9, måttlig 10–14, svår 15–19 samt mycket svår 20+. Stress; normal 0–14, lindrig 15–18, måttlig 19–25, svår 26–33 och mycket svår 34+. Studiemotivation summerades genom att addera poängen av inre och yttre motivation (2–14 poäng). För att analysera motivationsfaktorer urskildes deltagarnas högst skattade påstående på inre respektive yttre motivation och sammanställdes. Deskriptiv analys utfördes därefter av innehåll på respektive datanivå; nominal, ordinal samt kvot (Olsson & Sörensen, 2011). För icke-parametriska variabler beräknades det totala antal (n, %) deltagare samt andelar i kön- och terminstillhöringhet. Även antalet (n, %) studenter som uppvisade symptom enligt vardera svårighetsgrader för DASS sammanställdes. För parametriska variabler beräknades centralmått med hjälp av medelvärde (m) och spridningsmått genom standardavvikelse (SD) för delskalorna depression, ångest och stress samt inre-, yttre- och amotivation. Skillnader i studiemotivation analyserades genom att ställa totalpoängen enligt DASS i storleksordning, från minimumvärde till maximumvärde varefter den högsta kvartilens studiemotivation jämfördes med den lägsta.
Engelska Svensk översättning Delskala
Because I experience pleasure and satisfaction while learning new things
Eftersom jag känner tillfredsställelse när jag lär mig nya saker.
Inre motivation
Honestly, I don't know; I really feel that I am wasting my time in school.
Ärligt talat så vet jag inte; jag känner att jag ödslar min tid i skolan.
Amotivation Because eventually it will enable me to
enter the job market in a field that I like.
Eftersom detta gör att jag så småningom kommer kunna jobba inom ett område jag gillar.
Yttre motivation
I once had good reasons for going to college; however, now I wonder whether I should continue.
En gång hade jag goda skäl att studera på högskola; nu undrar jag om jag ska fortsätta.
Amotivation
For the satisfaction I feel when I am in the process of accomplishing difficult academic activities.
För tillfredsställelsen jag känner när jag arbetar med att klara av svåra akademiska uppgifter.
Inre motivation
In order to have a better salary later on. För att få bra lön framöver. Yttre motivation
9 3.2.5 Etik
Följande etiska överväganden gjordes avseende datahantering, samtycke, information samt förhållandet mellan risk och nytta av att studien genomfördes (Olsson & Sörensen, 2011).
Insamlade data förvarades på lösenordslåst dator och hanterades endast av författare och handledare för studiens ändamål. Eftersom den enda data bundet till person som insamlades var kön och terminstillhörighet var det inte möjligt att urskilja en person från en annan, likaså vid låg svarsfrekvens. Resultatet kunde på så vis inte presenteras på ett sådant sätt att det var möjligt att urskilja en deltagares svar, likaledes vid bearbetning av data, för att främja konfidentialitet.
Ett deltagande i studien var frivilligt, att skicka in svar på enkäten innebar däremot att samtycka till ett deltagande som ej gick att häva eftersom enkäten var anonym och därför inte kunde lokaliseras för att tas bort. Alla som uppfyllde inklusionskriterierna och ej exklusionskriterier, var välkomna att delta i studien.
Ovanstående information ingick i informationsbrevet som formulerades på lättförståeligt vis.
Informationsbrevet innehöll även studiens syfte och upplägg, nyttan som kan komma ur studien, vad medverkan i studien innebär samt kontaktuppgifter till författare och handledare.
Eftersom stora delar av enkätens frågor berörde psykisk hälsa kunde möjligen obehag eller känslor hos den som svarade på frågorna väckas. Därför fanns uppmaning om att vid behov vända sig till Studenthälsan inkluderat. Individuella känslor och reaktioner som kunde uppkomma i samband med att frågorna besvarades övervägde ej den förväntade betydelsen av studien, således förhåller sig författarna till Helsingforsdeklarationen (Olsson & Sörensen, 2011). Nyttan anses vara att resultatet av studien kan användas som underlag till liknande studier eller undersökningar i framtiden inom området för studenters mentala hälsa. Resultatet kan även ge författarna och läsare av studien nya perspektiv inom depression, ångest, stress samt studiemotivation hos studenter. Likaså kan studenter som önskar ta del av hur andra studenter mår få möjlighet att göra så genom att läsa studien. Resultatet av studien kan även vara en indikator på att behovet av åtgärder finns och vara underlag till att resurser för att främja psykiskt mående och studiemotivation prioriteras. Fysioterapeutstudenternas psykiska välmående kan främja kunskap och skicklighet i deras kommande arbete varpå psykisk ohälsa kan riskera att påverka detta. Däremot kan resultatet istället vara en mätsticka för att nuvarande åtgärder och resurser är tillräckliga. Slutligen, att mental hälsa lyfts fram och belyses är viktigt och kan bidra till att avstigmatisera ämnet psykisk ohälsa.
10 4 Resultat
Enkäten utsändes till totalt 257 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Ur besvarade enkäter kunde en överrepresentation av de senare terminerna och kvinnor utläsas bland deltagarna. Svarsfrekvens, köns- och terminstillhörighet gestaltas i tabell 3.
Tabell 3. Deltagaregenskaper.
4.1 Depression, ångest och stress
Förekomsten av depressionssymptom hos studenterna visade på ett medelvärde av 14,9 poäng (SD=11,3), vilket motsvarar svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Den största andelen av studenterna, 42 % (n=21), klassificerades enligt svårighetsgrad normal.
Vid mätning av symptom härlett till ångest hos studenterna uppvisades ett medelvärde på 11 poäng (SD=11,6) vilket motsvarar svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Hälften av studenterna (n=25) inom denna delskala klassificerades enligt svårighetsgrad normal.
Avseende symptom på stress påvisade studenternas resultat ett medelvärde på 19,3 poäng (SD=12,2), vilket motsvarar svårighetsgrad svår enligt DASS med störst andel studenter, 48 % (n=24), tillhörande svårighetsgrad normal. Förekomsten av depression, ångest och stress enligt svårighetsgrader kan avläsas i figur 1.
Medelvärdet hos kvinnor (Depression=17; SD=12, Ångest=13,3; SD=11,4, Stress=22,7;
SD=12,6) var i samtliga subskalor enligt DASS högre än medelvärdet hos män (D=11,5;
SD=9,4, Å=7,4; SD=11,3, S=13,8; SD=9,5). Analys av data för vardera terminer visade att medelvärdet av symptom kopplat till depression var högst i termin 5 (m=18,6; SD=12,8) och lägst i termin 6 (m=8,2; SD=9,2). Andelen ångestsymptom var högst i termin 1 (m=16,5;
SD=14) och lägst i termin 6 (m=4,4; SD=5,6) varav stressymptom var högst förekommande i
Antal n Antal %
11 termin 1 (m=27; SD=9) och lägst i termin 6 (m=11,5; SD=6,8). Data enligt terminsfördelning gestaltas i figur 2.
Figur 1. Föredelning av förekomst enligt svårighetsgrader för depression, ångest och stress.
Figur 1 Skildring av andelen studenter i procent och antal som klassificerades enligt de olika svårighetsgraderna för depression, ångest och stress.
Figur 2. Terminsfördelning poäng enligt DASS.
Figur 2 Fördelningen av medelvärdet i poäng för depression, ångest och stress i de olika terminerna. Varje stapel representerar en termin (1–6).
4.2 Studiemotivation
Undersökningen av studiemotivation hos studenterna resulterade i ett medelvärde för inre motivation på 9,6 (SD=2,7) och yttre motivation 9,7 (SD=1,7). Medelvärdet för amotivation var 4,5 (SD=2,8).
Två påståenden presenterades för studenterna kopplat till faktorer för inre motivation. 64 % (n=32) av studenterna skattade påståendet “Eftersom jag känner tillfredsställelse när jag lär mig
42 50 48
12 nya saker.” högst medan 16 % (n=8) istället skattade högst på påståendet “För tillfredsställelsen jag känner när jag arbetar med att klara av svåra akademiska uppgifter.”. 20 % (n=10) av studenterna skattade påståendena lika högt.
För yttre motivation presenterades de två påståendena “För att få bra lön framöver.” och
“Eftersom detta gör att jag så småningom kommer kunna jobba inom ett område jag gillar.”.
Övervägande del, 92 % (n=46), skattade högst på påståendet avseende att jobba inom ett område de gillar, medan 6 % (n=3) skattade den framtida lönen som högst. 2 % (n=1) skattade båda påståendena lika högt.
Skillnaden i studiemotivation mellan studenter med högre respektive lägre förekomst av symptom kopplat till depression, ångest och stress visades vara låg och skildras i figur 3.
Medelvärdet av studiemotivation hos studenterna med lägst summerad poäng enligt DASS var 19,8 (SD= 2,7), vilket var något högre än gruppen som uppvisade högst poäng på DASS med ett medelvärde på 19 (SD= 4).
Figur 3. Förhållande mellan totalpoäng DASS och summerad studiemotivation.
Figur 3 Skildring av förhållandet mellan DASS och studiemotivation. Vänster y-axel visar totalpoängen enligt DASS och höger y-axel visar den totala summan av inre- och yttre motivation. Varje stapel representerar en deltagares totala poäng enligt DASS och linje
Totalpoäng enligt DASS Summa inre- och yttre motivation
13 5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Hos de studenter som deltog i denna studie klassificerades flest till antalet i svårighetsgrad normal i samtliga delskalor; depression, ångest och stress. Däremot var medelvärdet i poäng motsvarande svårighetsgrad måttlig för både depressions- och ångestsymptom samt svår för symptom på stress. Detta talar för att det finns en stor spridning i upplevda symptom hos deltagarna av denna studie, vilket ger upphov till det högre medelvärdet. Varför denna spridning fanns bland deltagarna kan bero på en mängd olika faktorer som inte med säkerhet kan konstateras och endast spekuleras kring. Några faktorer kan möjligen vara den subjektiva tolkningen av innehållet i enkäten, individuella skillnader i mående eller skillnader i belastning i utbildningen för vardera terminer vid mättillfället.
Vid tolkning av resultatet av studiemotivation sågs en mindre spridning i hur deltagarna skattade faktorer av inre och yttre motivation. Medelvärdena av inre och yttre motivation var snarlika och höga vid jämförelse. Den uppmätta amotivationen hos studenterna var låg med en något större spridning i jämförelse med den inre och yttre motivationen. Sammantaget visade resultatet av denna studie avseende studiemotivationen att denna var god hos deltagarna.
I förhållande till tidigare forskning inom studenters mentala hälsa kan likheter ses mellan denna studies resultat och internationella studier, avseende förekomsten av depression, ångest och stress (Essadek et al., 2020; Wang et al., 2020; Ramón-Arbués et al., 2020). Studien utförd av Essadek et al. (2020) visade att depression förekom hos 43 % av studenterna, ångest hos 39,19
% och stress hos 42,94 %. Höga resultat av förekomst av depression och ångest kunde även utläsas i studien av Wang et al. (2020). Ramón-Arbués et al. (2020) presenterade i sin studie att 18,4 % av studenterna uppvisade symptom på depression, 23,6 % på ångest respektive 34,5 % på stress. I jämförelse med ovannämnda studier visar denna studie att 58 % av deltagarna klassificerades i en svårighetsgrad mer än normal enligt DASS för depression. Vid undersökning av ångestsymptom var det 50 % av deltagarna som uppvisade en svårighetsgrad högre än normal enligt DASS och för symptom på stress 52 %. En stor skillnad mellan denna studie och de olika internationella studierna är emellertid att olika mätinstrument har använts och därför skiljer sig även kriterierna för klassificering av depression, ångest och stress.
Resultatet av denna studie ger endast en skildring av symptom relaterat till depression, ångest och stress och uppmäter inte förekomsten av kliniska diagnoser inom psykisk ohälsa. Johansson et al. (2021a) uppmätte däremot depression-, ångest- och stressymptom hos svenska universitetsstudenter med mätinstrumentet DASS. I undersökningen motsvarade resultatet
14 svårighetsgrad normal både vid första samt uppföljande mätning (Johansson et al., 2021a;
Johansson et al., 2021b). Till skillnad från studierna av Johansson et al. (2021a; 2021b) som visade på en relativt låg mängd av symptom hos studenterna, visar denna studies resultat ett betydligt högre medelvärde i samtliga delskalor. Resultatet visar också på att förekomsten av symptom på depression, ångest och stress är högre hos kvinnor än hos män, men kan dock bero på att det var fler kvinnor (62 %) som besvarade enkäten och därför uppmätt hos fler kvinnor än hos män. Medelvärdet i de olika terminstillhörigheterna visade att termin 6 hade lägst medelvärde på samtliga delskalor enligt DASS, varav termin 1 hade högst förekomst av ångest- och stressymptom och termin 5 hade högst medelvärde avseende depressionssymptom. Orsaker till skillnaderna mellan de olika terminerna går inte utläsas av denna studie.
Tidigare forskning inom mental hälsa och studiemotivation har beskrivit hur studenter med en bättre mental hälsostatus har en högre motivation till sina studier (Mahdavi et al., 2021). Ur genomförandet av denna studie framkom det inte någon betydlig skillnad i studiemotivation hos deltagarna som hade en högre mängd depression-, ångest- och stressymptom än de med en mindre. Detta kan dock bero på att endast en begränsad del av motivationen uppmättes och kan ha lett till ett missvisande resultat av studenternas studiemotivation. Orsini et al. (2016) beskriver hur psykisk ohälsa är en faktor som kan ha negativ påverkan på den självupplevda motivationen, vilket inte överensstämmer med resultatet i denna studie. Spekulationer kan göras om varför det inte framkom någon betydande skillnad mellan studenterna som hade högre grad av symptom kopplat till psykisk ohälsa och de som hade låg, men kan inte utläsas från denna studies resultat.
Tydliga skillnader kunde däremot utläsas i vad studenterna tyckte var mer motiverande för att genomföra sina studier på universitet. Att studenterna så småningom kommer att kunna jobba inom ett område som de gillar vägde tydligt tyngre än att få en hög lön i sitt framtida arbete. En stor mängd av studenterna skattade även tillfredsställelsen av att lära sig nya saker som mer motiverande än att klara av svåra akademiska uppgifter. Undersökningen av studiemotivation visade att studenterna hade en generellt hög motivation till sina studier och den bristande motivationen var låg.
Varför dessa skillnader uppstod har författarna ingen vetskap om. Förekomsten av depression, ångest och stress hos fysioterapeutstudenter kan se annorlunda ut jämfört med vad denna studies resultat visar. Detta gäller även studiemotivation samt förhållandet mellan studiemotivation och den mentala hälsan hos studenterna. Möjligheterna för generalisering anses därför vara
15 påverkade men fortsatt befintliga. Resultatet av studien hade vid en uppföljande studie antingen kunnat bekräftats eller förkastas.
5.2 Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte och formulerade frågeställningar valdes en kvantitativ kunskapsansats. Kvantitativ forskning kan med fördel användas när prevalens ska undersökas samt skillnader mellan olika grupper, hellre än en kvalitativ ansats som syftar till att fördjupa en kunskap för att skapa en teori (Olsson & Sörensen, 2011). Författarna valde att använda sig av en enkät för att med den valda ansatsen ges möjlighet att undersöka ett begränsat antal variabler på ett stort antal individer (Olsson & Sörensen, 2011). Den kvantitativa ansatsen kan även ge möjlighet till generalisering av resultatet i en större kontext (Olsson & Sörensen, 2011).
Den deskriptiva kvantitativa designen av ett tvärsnitt kan ge möjlighet att titta på förändringar i tiden med hjälp av upprepade studier (Olsson & Sörensen, 2011). Denna studies tvärsnitt talar för ett resultat i tiden då mätningen genomförts, vilket kan vara förändrat vid ett senare eller tidigare tillfälle i tiden.
Vid rekrytering av deltagare till studien användes gemensamt Canvas-rum för samtliga studenter vid fysioterapeutprogrammet. Detta möjliggjorde att förfrågan om att delta till studien nådde ut till samtliga studenter. Risken fanns att studenter som i nuläget inte studerar på utbildningen fanns kvar i Canvas-rummet och därför felaktigt tillfrågades att delta. Däremot att studenterna vid besvarande av enkäten måste uppge aktuell terminstillhörighet samt de tydligt formulerade inklusionskriterierna i bifogat informationsbrev, minskar risken för att någon utanför urvalet ska ha besvarat enkäten.
Studiens inklusions- och exklusionskriterier var formulerade på ett sådant sätt att så många
Studiens inklusions- och exklusionskriterier var formulerade på ett sådant sätt att så många