Depression, ångest och stress i relation till fysioterapeutstudenters studiemotivation: En
enkätstudie med tvärsnittsdesign
Isac Jönsson
Paulina Viklund Nilsson
Fysioterapeut 2022
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Förord
Tack till handledare Sari-Anne Wiklund-Axelsson för stöd och hjälp i utformningen av detta arbete. Tack till utbildningsledare Jenny Jäger för hjälp med distribution av enkät. Tack till
examinator Viktor Strandkvist för feedback under arbetets gång. Sist men inte minst, stort tack till alla deltagare som medverkade i denna studie.
Abstrakt
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och depression har i internationella studier visat påverka upp till en tredjedel av universitetsstudenter, med en hög förekomst av depression, ångest och stress. Bland svenska studenter har det visat sig att förekomma i mindre utsträckning. Forskning har dessutom visat att mental hälsa korrelerar med prestationsmotivation och att psykisk ohälsa är en faktor som har negativ påverkan på den självupplevda motivationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av depression, ångest och stress hos fysioterapeutstudenter i relation till upplevd studiemotivation.
Metod: En empirisk-anatomisk observationsstudie med tvärsnittsdesign användes för att besvara studiens syfte. Fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet inkluderades i studien. Att ej kunna läsa och förstå det svenska språket var exklusionskriterie. En digital enkät baserad på frågeformulären Depression Anxiety Stress Scale (DASS) och Academic Motivation Scale (AMS) konstruerades och skickades ut till samtliga 257 fysioterapeutstudenter. Resultat: Andelen studenter som besvarade enkäten var 19,5% (n=50).
Förekomsten av depression- och ångestsymtom uppvisade ett medelvärde motsvarande svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Symtom på stress motsvarade istället svårighetsgrad svår.
Skillnaden i studiemotivation mellan studenter med högre respektive lägre förekomst av symptom kopplat till depression, ångest och stress visades vara låg. Konklusion:
Sammanfattningsvis kunde inte någon betydande skillnad i studiemotivation visas hos studenterna som visade på hög respektive låg grad av symptom avseende depression, ångest och stress.
Nyckelord
Anxiety, Depression, Motivation, Stress, Students
Innehåll
1 Bakgrund ... 1
1.1 Fysioterapi och psykisk hälsa ... 1
1.2 Depression, ångest och stress ... 1
1.3 Tidigare forskning inom studenters mentala hälsa ... 2
1.4 Studiemotivation ... 3
1.5 Tidigare forskning inom studiemotivation och studenters mentala hälsa ... 3
2 Syfte ... 5
2.1 Frågeställningar: ... 5
3 Material och metod ... 5
3.1 Material ... 5
3.1.1 Rekrytering av deltagare ... 5
3.1.2 Urval ... 5
3.2 Metod ... 6
3.2.1 Vetenskaplig ansats och design ... 6
3.2.2 Procedur för datainsamling ... 6
3.2.3 Mätinstrument ... 6
3.2.3.1 Depression Anxiety Stress Scale (DASS) ... 6
3.2.3.2 Academic Motivation Scale (AMS) ... 7
3.2.4 Analys ... 8
3.2.5 Etik ... 9
4 Resultat ... 10
4.1 Depression, ångest och stress ... 10
4.2 Studiemotivation ... 11
5 Diskussion ... 13
5.1 Resultatdiskussion ... 13
5.2 Metoddiskussion ... 15
6 Klinisk reflektion ... 17
7 Konklusion ... 17
Referenser ... 18 Bilaga 1. Enkätfrågor
Bilaga 2. Informationsbrev
1 1 Bakgrund
1.1 Fysioterapi och psykisk hälsa
Fysioterapi innefattar kunskap om människan sett till ett helhetsperspektiv, där likväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer omsluts (Broberg et al., 2019). Förståelse för kroppen och dess funktioner står enligt Broberg och Lenné (2019) i centrum med syfte att bl.a.
främja hälsa, minska lidande samt behålla eller utöka möjligheten till rörelse. Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukfrånvaro i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2017). Fysioterapeuter är en av flera professioner som i team arbetar med patienter med psykisk ohälsa och utgör en viktig del i att ge stöd till fysisk aktivitet och träning, vilket har en positiv effekt vid bl.a. stress, depression och ångest (Fysioterapeuterna, u.å; Cooney et al., 2013).
1.2 Depression, ångest och stress
Depression kännetecknas bl.a. av sänkt grundstämning, psykomotorisk hämning och sömnsvårigheter (Chand & Arif 2021). Det framkom ur den Nationella folkhälsoenkäten att 4
% av den svenska befolkningen i åldern 16–84 år fick diagnosen depression under år 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2021). Samtidigt uppskattas så många som var fjärde svensk att någon gång drabbas av depression, i sådan allvarlig grad att den kräver behandling (Hjärnfonden, 2021). Faktorer som kan bidra till att en person drabbas av depression kan vara flera, t.ex.
biologisk sårbarhet, ärftlighet och stress (Hjärnfonden, 2021; Chand & Arif 2021).
Ångest är en normal och naturlig reaktion i situationer som uppfattas som hotfulla eller farliga (Chand & Marwaha, 2021). Ångest har likt smärta en viktig funktion för vår överlevnad när den aktiverar olika försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs (Hjärnfonden, u.å; Chand
& Marwaha, 2021). Detta leder i sin tur till olika fysiska-, psykologiska- och beteendemässiga reaktioner och symptom som t.ex. en känsla av oro och ängslighet, hjärtklappning, andningssvårigheter och svettningar (Chand & Marwaha, 2021). Ångest ska fungera som ett skydd mot fara men kan ibland leda till sådana svårigheter att den begränsar människan och påverkar det dagliga livet, arbete eller skolgång, vilket kan vara svår att bearbeta och kan därför resultera i en ohälsa (Hjärnfonden, u.å.). Statistik från Folkhälsomyndigheten 2020 visade att 41% av befolkningen i åldern 16–84 år hade uppgett någon form av besvär av oro, ängslan och ångest. Detta var vanligare hos kvinnor än hos män och i åldersgruppen 16–29 år fanns en överrepresentation hos kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Stress kan definieras som den biologiska och psykologiska reaktionen på olika påfrestningar, vilket innebär att resurser mobiliseras för att hantera ett krav (Institutet för stressmedicin,
2 2016a; Chu et al., 2021). Detta ger upphov till en reaktion vilken avspeglar individuella erfarenheter, känslor och fysiska reaktioner i den aktuella situationen (Institutet för stressmedicin, 2016a). Stress är naturligt och nödvändigt för att människan ska agera och reagera på hot och utmaningar men kan vid långvariga perioder utan återhämtning leda till stressrelaterad ohälsa (Institutet för stressmedicin, 2016b; Chu et al., 2021). Upplevelsen av stress är individuell och känslan av hög stressbelastning uppkommer när kraven överstiger våra resurser t.ex. vid situationer vi inte kan kontrollera eller hög arbetsbelastning (Institutet för stressmedicin, 2016b). Hög stressbelastning kan leda till bl.a. energilöshet, känsla av att vara uppvarvad, sömnsvårigheter och sjukdomar som depression och högt blodtryck (Yaribeygi et al., 2017; Institutet för stressmedicin, 2016b). Förekomsten av stress hos Sveriges befolkning i åldrarna 16–84 år var enligt en undersökning av Folkhälsomyndigheten år 2020 14 % (Folkhälsomyndigheten, 2021). Det framkom även av undersökningen att andelen stress var högre hos kvinnor än hos män respektive högre i de yngre grupperna jämfört med de äldre (Folkhälsomyndigheten, 2021).
1.3 Tidigare forskning inom studenters mentala hälsa
Det är sedan tidigare känt genom forskning att depression är mer vanligt förekommande hos universitetsstudenter och att det i genomsnitt kan påverka upp till en tredjedel av de studerande (Ibrahim et al., 2013). Forskning gjord i Spanien 2020 undersökte förekomsten av depression, ångest och stress hos universitetsstudenter på kandidatnivå inbegripande identifiering av dess associerade faktorer (Ramón-Arbués et al., 2020). Resultatet av studien visade att 18,4 % av studenterna uppvisade symptom på depression, 23,6 % på ångest respektive 34,5 % på stress (Ramón-Arbués et al., 2020). I Frankrike genomfördes en omfattande studie av Essadek et al.
(2020) på drygt 8000 franska universitetsstudenter under pågående COVID-19-pandemi, vilket konstaterade att den mentala hälsan hos studenterna var avsevärt påverkad. Resultatet påvisade att 43 % av studenterna var deprimerade, 39,19 % led av ångest och 42,94 % var stressade (Essadek et al., 2020). Liknande resultat visades i en undersökning av mental hälsa hos universitetsstudenter i USA, under pågående COVID-19-pandemins år 2020, där det framkom att studenternas nivåer av depression, ångest och/eller suicidala tankar var alarmerande höga (Wang et al., 2020). Av de drygt 2000 deltagande hade 48,14 % moderat till hög nivå av depression, 38,48 % moderat till hög nivå av ångest och 18,04 % hade suicidala tankar. Över 71 % av de deltagande uppgav även att deras stress- och ångestnivå hade ökat under pandemin och uppemot hälften av studenterna hade svårt att hantera denna stress på ett fungerande vis (Wang et al., 2020).
3 En studie gjord av Johansson et al. (2021a) undersöktes depression-, ångest- och stressymptom hos universitetsstudenter i Stockholm i samband med COVID-19-pandemins utbrott, respektive sex månader in i pandemin. Resultatet visade att förekomsten av depression-, ångest- och stressymptom hos universitetsstudenterna motsvarande svårighetsgrad normal, den lägsta av fem nivåer, enligt Depression Anxiety Stress Scale (DASS) och att små skillnader kunde tydas i nivå mellan mätningarna (Johansson et al., 2021a). Därefter gjorde Johansson et al. (2021b) en uppföljning av sitt arbete i andra och tredje vågen av COVID-19. Medelvärdet av främst depression hade då ökat hos studenterna men även nivåerna av ångest och stress, dock kvarvarande inom svårighetsgrad motsvarande normal enligt DASS, talande för fortsatt låg förekomst av symptom kopplat till depression, ångest och stress (Johansson et al., 2021b).
1.4 Studiemotivation
Begreppet studiemotivation syftar i denna studie till de faktorer som påverkar genomförande och förmåga att klara av påbörjade akademiska studier. Man brukar dela in motivation i tre delar; inre-, yttre- och amotivation (Vallerand, 2012).
Med inre motivation menas drivkraften att genomföra en aktivitet av fri vilja, som framkallar tillfredsställelse av deltagandet och främjar det egna intresset (Vallerand, 2012). Det finns tre typer av inre motivation; att veta - att delta i aktiviteter för tillfredsställelsen av att lära sig, utforska och förstå nya saker, att klara av uppgifter - att delta i aktiviteter för tillfredsställelsen av att försöka förbättra sig själv, skapa eller klara av någonting samt att uppleva stimulans - delta i aktivitet för den stimulerande upplevelsen associerad med aktiviteten (Vallerand, 2012).
Yttre motivation innebär olika beteenden som är menade till att kunna leda till, och vara en drivkraft för, att uppnå ett mål, bli belönad eller tillfredsställa ett behov (Vallerand, 2012). Det brukar beskrivas fyra olika aspekter av yttre motivation; extern reglering - att agera för att erhålla belöning eller undvika straff, introjekterad reglering - att agera för att undvika skuldkänslor och inre press, identifierad reglering - att agera utifrån val och vilja samt integrerad reglering - att bete sig utifrån val och sammanhang med andra element av jaget (Vallerand, 2012). Den tredje delen som enligt Vallerand (2012) kan användas för att beskriva motivation är amotivation, vilket innefattar en relativ frånvaro av motivation.
1.5 Tidigare forskning inom studiemotivation och studenters mentala hälsa
Tidigare forskning har beskrivit att stress, motivation och akademisk prestation hör ihop och påverkar varandra (Park et al., 2012). Dessutom att depression är kopplat till både stress och motivation hos studenter (Park et al., 2012). I en systematisk review framkom att studenters motivation till att engagera sig akademiskt bl.a. kan påverkas av kön, ålder och
4 personlighetsdrag men även lärares feedback, ett stödjande klimat för lärande samt studenters progression genom studietiden (Orsini et al., 2016). Studien visade även på att psykisk ohälsa är en faktor som har negativ påverkan på den självupplevda motivationen (Orsini et al., 2016).
2016 genomfördes en tvärsnittsstudie med syfte att undersöka sambandet mellan mental hälsa, motivation till att prestera och akademisk framgång hos studenter inom medicinsk vetenskap (Mahdavi et al., 2021). Ur resultatet framkom det att mental hälsa korrelerar med prestationsmotivation samt att motivation till prestation korrelerar med akademisk framgång.
Detta innebär att studenter med högre motivation har högre sannolikhet att prestera bättre akademiskt och att studenter med bättre mentalt hälsostatus har en högre motivation till sina studier (Mahdavi et al., 2021).
Tidigare studier inom universitetsstudenters mentala hälsa visar på en oroväckande trend, kanske framför allt internationellt. Det finns få studier gjorda på svenska universitetsstudenter inom ämnet och till författarnas vetskap finns det ingen svensk studie som sätter studenters mentala hälsa i relation till upplevd studiemotivation. Det finns en risk att påvisad trend kan finnas bland fysioterapeutstudenter, vilket denna studie avser att undersöka samtidigt som ett perspektiv av upplevd studiemotivation lyfts.
5 2 Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av depression, ångest och stress hos fysioterapeutstudenter i relation till upplevd studiemotivation.
2.1 Frågeställningar:
1. Hur vanligt förekommande är depression, ångest och/eller stress hos fysioterapeutstudenter?
2. Finns det skillnader i upplevd studiemotivation hos studenterna beroende på om de har högre eller lägre grad av depression, ångest och/eller stress?
3 Material och metod 3.1 Material
3.1.1 Rekrytering av deltagare
Deltagare till studien rekryterades med hjälp av gemensam läroplattform (Canvas) för samtliga fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Ett utskick formulerades innehållande förfrågan om deltagande i studien, informationsbrev samt länk till e-enkät och skickades därefter ut till populationen med hjälp från utbildningsledare för fysioterapeutprogrammet.
3.1.2 Urval
Urvalet bestod av samtliga 257 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Exakt hur många svar som krävdes ur urvalet var inte bestämt, men följde Trost och Hultåkers (2007) tumregel att ju fler svar desto större är sannolikheten att resultatet är representativt för hela populationen. Alla som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna (se tabell 1) var välkomna att delta i studien.
Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Fysioterapeutstudent vid Luleå Tekniska Universitet
Kan ej läsa och förstå det svenska språket
6 3.2 Metod
3.2.1 Vetenskaplig ansats och design
En empirisk-atomistisk, kvantitativ, kunskapsansats valdes för att besvara studiens syfte. Denna ansats ansågs lämplig att använda för att besvara formulerade frågeställningar (Olsson &
Sörensen, 2011).
Studien är en observationsstudie med tvärsnittsdesign. Denna design valdes för att studien avser att undersöka en förekomst under ett enskilt tillfälle och kan ge bild över hur populationen påverkats de senaste fyra veckorna, från påbörjat datum för datainsamling (Olsson & Sörensen, 2011).
3.2.2 Procedur för datainsamling
Insamling av data skedde via utskick av e-enkät i Canvas (se bilaga 1) till samtliga 257 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Enkäten var tillgänglig att besvara under tre veckors tid efter dagen för utskick. Efter två veckor skickades en påminnelse ut i försök att öka svarsfrekvensen och syftade till att; 1) att uppmuntra de som avser att svara på frågorna att göra det snarast samt 2) att motivera de som är tveksamma att besvara frågorna (Trost &
Hultåker, 2007).
3.2.3 Mätinstrument
Enkäten bestod av 29 frågor. De inledande två frågorna berörde terminstillhörighet och könstillhörighet. De 21 efterföljande frågorna var direkt överförda från den korta svenska versionen av Depression Anxiety Stress Scale (DASS-21) (Alfonsson et al., 2017). Avslutande sex frågor berörde studiemotivation och var handplockade påståenden ur formuläret Academic Motivation Scale (AMS) (Vallerand et al., 1993).
3.2.3.1 Depression Anxiety Stress Scale (DASS)
Depression Anxiety Stress Scale (DASS) är en kvantitativ mätmetod för att mäta kognitiva och subjektiva symptom av depression, ångest, psykisk oro och stress (Alfonsson et al., 2017).
Instrumentet bör ej användas för att ställa klinisk diagnos. Den förkortade versionen av DASS benämns DASS-21 och innehåller 21 påståenden. Varje påstående besvaras med ett av följande alternativ; 0 “Stämde inte alls in på mig”, 1 “Stämde in på mig till viss del, eller viss del av tiden”, 2 “Stämde in på mig i ganska hög grad, eller stor del av tiden” eller 3 “Stämde in på mig i mycket hög grad, eller nästan hela tiden”. Vid poängräkning adderas svaren tillhörande varje delskala (depression, ångest, stress) och sammanställs enligt svårighetsgraderna
“normal”, “lindrig”, “måttlig”, “svår” och “mycket svår” (Alfonsson et al., 2017). För depression används poängintervallen normal 0–9, lindrig 10–13, måttlig 14–20, svår 21–27 och
7 mycket svår 28+. Delskalan ångest sammanställs enligt normal 0–7, lindrig 8–9, måttlig 10–
14, svår 15–19 samt mycket svår 20+ och i delskalan stress i intervallen normal 0–14, lindrig 15–18, måttlig 19–25, svår 26–33 och mycket svår 34+. Vid sammanställning av den förkortade versionen DASS-21 ska poängen multipliceras med två.
Den förkortade versionen av mätinstrumentet Depression Anxiety Stress Scale (DASS-21) översatt på svenska, har validitetstestats och har visats ha god validitet för att mäta depression, ångest och stress (Alfonsson et al., 2017). Mätinstrumentet har även hög intern tillförlitlighet.
Detta gäller vid tolkning av data enligt de tre delskalorna depression, ångest och stress.
3.2.3.2 Academic Motivation Scale (AMS)
Academic Motivation Scale (AMS) är ett mätinstrument som används för att mäta motivation till akademiska studier (Vallerand et al., 1993). Formuläret syftar till att mäta aspekter ur inre motivation, yttre motivation och amotivation (Vallerand et al., 1993). Instrumentet innehåller 28 påståenden som svar på frågan “varför studerar du vid universitetet?” och besvaras genom skattning på en skala från 1 “stämmer inte alls” till 7 “stämmer helt”. Varje påstående är tillhörande en av de tre delskalorna; inre-, yttre- eller amotivation som även dem kan delas in i mindre delskalor med fyra tillhörande påståenden. Inre motivation delas upp i; att veta, att klara av samt att uppleva stimulans varav yttre motivation i; extern reglering, introjekterad reglering respektive identifierad reglering (Vallerand et al., 1993). Till amotivation hör ingen underliggande delskala. Mätinstrumentet har tidigare validitetstestats och visats ha god validitet avseende formuläret i sin helhet samt för innehållande subskalor (Vallerand et al., 1993).
I denna studie handplockades sex påstående ut ur AMS varav två tillhörande varje delskala.
Påståendena översattes från orginalformulering på engelska till svenska med hjälp av tidigare studenters översättning i kandidatuppsatser och gestaltas i tabell 2 nedan (Lindberg, 2020).
8 Tabell 2. Handplockade påstående ur AMS med svensk översättning och tillhörande delskala.
3.2.4 Analys
Sammanställning av insamlade data genomfördes i Excel. Varje enkätsvar tilldelades ett enkät- ID och data för kön samt terminstillhörighet kodades enligt siffror. Poäng enligt delskalorna depression, ångest och stress i DASS, summerades och klassificerades enligt respektive svårighetsgrad (normal, lindrig, måttlig, svår och mycket svår) motsvarade de olika poängintervallen för skalorna. Depression; normal 0–9, lindrig 10–13, måttlig 14–20, svår 21–
27 och mycket svår 28+. Ångest; normal 0–7, lindrig 8–9, måttlig 10–14, svår 15–19 samt mycket svår 20+. Stress; normal 0–14, lindrig 15–18, måttlig 19–25, svår 26–33 och mycket svår 34+. Studiemotivation summerades genom att addera poängen av inre och yttre motivation (2–14 poäng). För att analysera motivationsfaktorer urskildes deltagarnas högst skattade påstående på inre respektive yttre motivation och sammanställdes. Deskriptiv analys utfördes därefter av innehåll på respektive datanivå; nominal, ordinal samt kvot (Olsson & Sörensen, 2011). För icke-parametriska variabler beräknades det totala antal (n, %) deltagare samt andelar i kön- och terminstillhöringhet. Även antalet (n, %) studenter som uppvisade symptom enligt vardera svårighetsgrader för DASS sammanställdes. För parametriska variabler beräknades centralmått med hjälp av medelvärde (m) och spridningsmått genom standardavvikelse (SD) för delskalorna depression, ångest och stress samt inre-, yttre- och amotivation. Skillnader i studiemotivation analyserades genom att ställa totalpoängen enligt DASS i storleksordning, från minimumvärde till maximumvärde varefter den högsta kvartilens studiemotivation jämfördes med den lägsta.
Engelska Svensk översättning Delskala
Because I experience pleasure and satisfaction while learning new things
Eftersom jag känner tillfredsställelse när jag lär mig nya saker.
Inre motivation
Honestly, I don't know; I really feel that I am wasting my time in school.
Ärligt talat så vet jag inte; jag känner att jag ödslar min tid i skolan.
Amotivation Because eventually it will enable me to
enter the job market in a field that I like.
Eftersom detta gör att jag så småningom kommer kunna jobba inom ett område jag gillar.
Yttre motivation
I once had good reasons for going to college; however, now I wonder whether I should continue.
En gång hade jag goda skäl att studera på högskola; nu undrar jag om jag ska fortsätta.
Amotivation
For the satisfaction I feel when I am in the process of accomplishing difficult academic activities.
För tillfredsställelsen jag känner när jag arbetar med att klara av svåra akademiska uppgifter.
Inre motivation
In order to have a better salary later on. För att få bra lön framöver. Yttre motivation
9 3.2.5 Etik
Följande etiska överväganden gjordes avseende datahantering, samtycke, information samt förhållandet mellan risk och nytta av att studien genomfördes (Olsson & Sörensen, 2011).
Insamlade data förvarades på lösenordslåst dator och hanterades endast av författare och handledare för studiens ändamål. Eftersom den enda data bundet till person som insamlades var kön och terminstillhörighet var det inte möjligt att urskilja en person från en annan, likaså vid låg svarsfrekvens. Resultatet kunde på så vis inte presenteras på ett sådant sätt att det var möjligt att urskilja en deltagares svar, likaledes vid bearbetning av data, för att främja konfidentialitet.
Ett deltagande i studien var frivilligt, att skicka in svar på enkäten innebar däremot att samtycka till ett deltagande som ej gick att häva eftersom enkäten var anonym och därför inte kunde lokaliseras för att tas bort. Alla som uppfyllde inklusionskriterierna och ej exklusionskriterier, var välkomna att delta i studien.
Ovanstående information ingick i informationsbrevet som formulerades på lättförståeligt vis.
Informationsbrevet innehöll även studiens syfte och upplägg, nyttan som kan komma ur studien, vad medverkan i studien innebär samt kontaktuppgifter till författare och handledare.
Eftersom stora delar av enkätens frågor berörde psykisk hälsa kunde möjligen obehag eller känslor hos den som svarade på frågorna väckas. Därför fanns uppmaning om att vid behov vända sig till Studenthälsan inkluderat. Individuella känslor och reaktioner som kunde uppkomma i samband med att frågorna besvarades övervägde ej den förväntade betydelsen av studien, således förhåller sig författarna till Helsingforsdeklarationen (Olsson & Sörensen, 2011). Nyttan anses vara att resultatet av studien kan användas som underlag till liknande studier eller undersökningar i framtiden inom området för studenters mentala hälsa. Resultatet kan även ge författarna och läsare av studien nya perspektiv inom depression, ångest, stress samt studiemotivation hos studenter. Likaså kan studenter som önskar ta del av hur andra studenter mår få möjlighet att göra så genom att läsa studien. Resultatet av studien kan även vara en indikator på att behovet av åtgärder finns och vara underlag till att resurser för att främja psykiskt mående och studiemotivation prioriteras. Fysioterapeutstudenternas psykiska välmående kan främja kunskap och skicklighet i deras kommande arbete varpå psykisk ohälsa kan riskera att påverka detta. Däremot kan resultatet istället vara en mätsticka för att nuvarande åtgärder och resurser är tillräckliga. Slutligen, att mental hälsa lyfts fram och belyses är viktigt och kan bidra till att avstigmatisera ämnet psykisk ohälsa.
10 4 Resultat
Enkäten utsändes till totalt 257 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Ur besvarade enkäter kunde en överrepresentation av de senare terminerna och kvinnor utläsas bland deltagarna. Svarsfrekvens, köns- och terminstillhörighet gestaltas i tabell 3.
Tabell 3. Deltagaregenskaper.
4.1 Depression, ångest och stress
Förekomsten av depressionssymptom hos studenterna visade på ett medelvärde av 14,9 poäng (SD=11,3), vilket motsvarar svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Den största andelen av studenterna, 42 % (n=21), klassificerades enligt svårighetsgrad normal.
Vid mätning av symptom härlett till ångest hos studenterna uppvisades ett medelvärde på 11 poäng (SD=11,6) vilket motsvarar svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Hälften av studenterna (n=25) inom denna delskala klassificerades enligt svårighetsgrad normal.
Avseende symptom på stress påvisade studenternas resultat ett medelvärde på 19,3 poäng (SD=12,2), vilket motsvarar svårighetsgrad svår enligt DASS med störst andel studenter, 48 % (n=24), tillhörande svårighetsgrad normal. Förekomsten av depression, ångest och stress enligt svårighetsgrader kan avläsas i figur 1.
Medelvärdet hos kvinnor (Depression=17; SD=12, Ångest=13,3; SD=11,4, Stress=22,7;
SD=12,6) var i samtliga subskalor enligt DASS högre än medelvärdet hos män (D=11,5;
SD=9,4, Å=7,4; SD=11,3, S=13,8; SD=9,5). Analys av data för vardera terminer visade att medelvärdet av symptom kopplat till depression var högst i termin 5 (m=18,6; SD=12,8) och lägst i termin 6 (m=8,2; SD=9,2). Andelen ångestsymptom var högst i termin 1 (m=16,5;
SD=14) och lägst i termin 6 (m=4,4; SD=5,6) varav stressymptom var högst förekommande i
Antal n Antal %
Total 50 19,5 %
Kön
Män 19 38 %
Kvinnor 31 62 %
Treminstillhörighet
T 1 4 8 %
T 2 5 10 %
T 3 7 14 %
T 4 7 14 %
T 5 16 32 %
T 6 11 22 %
11 termin 1 (m=27; SD=9) och lägst i termin 6 (m=11,5; SD=6,8). Data enligt terminsfördelning gestaltas i figur 2.
Figur 1. Föredelning av förekomst enligt svårighetsgrader för depression, ångest och stress.
Figur 1 Skildring av andelen studenter i procent och antal som klassificerades enligt de olika svårighetsgraderna för depression, ångest och stress.
Figur 2. Terminsfördelning poäng enligt DASS.
Figur 2 Fördelningen av medelvärdet i poäng för depression, ångest och stress i de olika terminerna. Varje stapel representerar en termin (1–6).
4.2 Studiemotivation
Undersökningen av studiemotivation hos studenterna resulterade i ett medelvärde för inre motivation på 9,6 (SD=2,7) och yttre motivation 9,7 (SD=1,7). Medelvärdet för amotivation var 4,5 (SD=2,8).
Två påståenden presenterades för studenterna kopplat till faktorer för inre motivation. 64 % (n=32) av studenterna skattade påståendet “Eftersom jag känner tillfredsställelse när jag lär mig
42 50 48
6
8 10
24 10 6
10 10 20
18 22 16
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Depression Ångest Stress
Normal Lindrig Måttlig Svår Mycket svår
17 16,5
27
12,4
7,2
15,2 18
6
19,4
14,6 15,7
18,6 18
15,6
24,6
8,2
4,4
11,5
0 5 10 15 20 25 30
Depression Ångest Stress
T1 T2 T3 T4 T5 T6
12 nya saker.” högst medan 16 % (n=8) istället skattade högst på påståendet “För tillfredsställelsen jag känner när jag arbetar med att klara av svåra akademiska uppgifter.”. 20 % (n=10) av studenterna skattade påståendena lika högt.
För yttre motivation presenterades de två påståendena “För att få bra lön framöver.” och
“Eftersom detta gör att jag så småningom kommer kunna jobba inom ett område jag gillar.”.
Övervägande del, 92 % (n=46), skattade högst på påståendet avseende att jobba inom ett område de gillar, medan 6 % (n=3) skattade den framtida lönen som högst. 2 % (n=1) skattade båda påståendena lika högt.
Skillnaden i studiemotivation mellan studenter med högre respektive lägre förekomst av symptom kopplat till depression, ångest och stress visades vara låg och skildras i figur 3.
Medelvärdet av studiemotivation hos studenterna med lägst summerad poäng enligt DASS var 19,8 (SD= 2,7), vilket var något högre än gruppen som uppvisade högst poäng på DASS med ett medelvärde på 19 (SD= 4).
Figur 3. Förhållande mellan totalpoäng DASS och summerad studiemotivation.
Figur 3 Skildring av förhållandet mellan DASS och studiemotivation. Vänster y-axel visar totalpoängen enligt DASS och höger y-axel visar den totala summan av inre- och yttre motivation. Varje stapel representerar en deltagares totala poäng enligt DASS och linje
0 5 10 15 20 25 30
0 20 40 60 80 100 120
Studiemotivation
Depression, ångest och stress (tot.)
Deltagare
Totalpoäng enligt DASS Summa inre- och yttre motivation
13 5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Hos de studenter som deltog i denna studie klassificerades flest till antalet i svårighetsgrad normal i samtliga delskalor; depression, ångest och stress. Däremot var medelvärdet i poäng motsvarande svårighetsgrad måttlig för både depressions- och ångestsymptom samt svår för symptom på stress. Detta talar för att det finns en stor spridning i upplevda symptom hos deltagarna av denna studie, vilket ger upphov till det högre medelvärdet. Varför denna spridning fanns bland deltagarna kan bero på en mängd olika faktorer som inte med säkerhet kan konstateras och endast spekuleras kring. Några faktorer kan möjligen vara den subjektiva tolkningen av innehållet i enkäten, individuella skillnader i mående eller skillnader i belastning i utbildningen för vardera terminer vid mättillfället.
Vid tolkning av resultatet av studiemotivation sågs en mindre spridning i hur deltagarna skattade faktorer av inre och yttre motivation. Medelvärdena av inre och yttre motivation var snarlika och höga vid jämförelse. Den uppmätta amotivationen hos studenterna var låg med en något större spridning i jämförelse med den inre och yttre motivationen. Sammantaget visade resultatet av denna studie avseende studiemotivationen att denna var god hos deltagarna.
I förhållande till tidigare forskning inom studenters mentala hälsa kan likheter ses mellan denna studies resultat och internationella studier, avseende förekomsten av depression, ångest och stress (Essadek et al., 2020; Wang et al., 2020; Ramón-Arbués et al., 2020). Studien utförd av Essadek et al. (2020) visade att depression förekom hos 43 % av studenterna, ångest hos 39,19
% och stress hos 42,94 %. Höga resultat av förekomst av depression och ångest kunde även utläsas i studien av Wang et al. (2020). Ramón-Arbués et al. (2020) presenterade i sin studie att 18,4 % av studenterna uppvisade symptom på depression, 23,6 % på ångest respektive 34,5 % på stress. I jämförelse med ovannämnda studier visar denna studie att 58 % av deltagarna klassificerades i en svårighetsgrad mer än normal enligt DASS för depression. Vid undersökning av ångestsymptom var det 50 % av deltagarna som uppvisade en svårighetsgrad högre än normal enligt DASS och för symptom på stress 52 %. En stor skillnad mellan denna studie och de olika internationella studierna är emellertid att olika mätinstrument har använts och därför skiljer sig även kriterierna för klassificering av depression, ångest och stress.
Resultatet av denna studie ger endast en skildring av symptom relaterat till depression, ångest och stress och uppmäter inte förekomsten av kliniska diagnoser inom psykisk ohälsa. Johansson et al. (2021a) uppmätte däremot depression-, ångest- och stressymptom hos svenska universitetsstudenter med mätinstrumentet DASS. I undersökningen motsvarade resultatet
14 svårighetsgrad normal både vid första samt uppföljande mätning (Johansson et al., 2021a;
Johansson et al., 2021b). Till skillnad från studierna av Johansson et al. (2021a; 2021b) som visade på en relativt låg mängd av symptom hos studenterna, visar denna studies resultat ett betydligt högre medelvärde i samtliga delskalor. Resultatet visar också på att förekomsten av symptom på depression, ångest och stress är högre hos kvinnor än hos män, men kan dock bero på att det var fler kvinnor (62 %) som besvarade enkäten och därför uppmätt hos fler kvinnor än hos män. Medelvärdet i de olika terminstillhörigheterna visade att termin 6 hade lägst medelvärde på samtliga delskalor enligt DASS, varav termin 1 hade högst förekomst av ångest- och stressymptom och termin 5 hade högst medelvärde avseende depressionssymptom. Orsaker till skillnaderna mellan de olika terminerna går inte utläsas av denna studie.
Tidigare forskning inom mental hälsa och studiemotivation har beskrivit hur studenter med en bättre mental hälsostatus har en högre motivation till sina studier (Mahdavi et al., 2021). Ur genomförandet av denna studie framkom det inte någon betydlig skillnad i studiemotivation hos deltagarna som hade en högre mängd depression-, ångest- och stressymptom än de med en mindre. Detta kan dock bero på att endast en begränsad del av motivationen uppmättes och kan ha lett till ett missvisande resultat av studenternas studiemotivation. Orsini et al. (2016) beskriver hur psykisk ohälsa är en faktor som kan ha negativ påverkan på den självupplevda motivationen, vilket inte överensstämmer med resultatet i denna studie. Spekulationer kan göras om varför det inte framkom någon betydande skillnad mellan studenterna som hade högre grad av symptom kopplat till psykisk ohälsa och de som hade låg, men kan inte utläsas från denna studies resultat.
Tydliga skillnader kunde däremot utläsas i vad studenterna tyckte var mer motiverande för att genomföra sina studier på universitet. Att studenterna så småningom kommer att kunna jobba inom ett område som de gillar vägde tydligt tyngre än att få en hög lön i sitt framtida arbete. En stor mängd av studenterna skattade även tillfredsställelsen av att lära sig nya saker som mer motiverande än att klara av svåra akademiska uppgifter. Undersökningen av studiemotivation visade att studenterna hade en generellt hög motivation till sina studier och den bristande motivationen var låg.
Varför dessa skillnader uppstod har författarna ingen vetskap om. Förekomsten av depression, ångest och stress hos fysioterapeutstudenter kan se annorlunda ut jämfört med vad denna studies resultat visar. Detta gäller även studiemotivation samt förhållandet mellan studiemotivation och den mentala hälsan hos studenterna. Möjligheterna för generalisering anses därför vara
15 påverkade men fortsatt befintliga. Resultatet av studien hade vid en uppföljande studie antingen kunnat bekräftats eller förkastas.
5.2 Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte och formulerade frågeställningar valdes en kvantitativ kunskapsansats. Kvantitativ forskning kan med fördel användas när prevalens ska undersökas samt skillnader mellan olika grupper, hellre än en kvalitativ ansats som syftar till att fördjupa en kunskap för att skapa en teori (Olsson & Sörensen, 2011). Författarna valde att använda sig av en enkät för att med den valda ansatsen ges möjlighet att undersöka ett begränsat antal variabler på ett stort antal individer (Olsson & Sörensen, 2011). Den kvantitativa ansatsen kan även ge möjlighet till generalisering av resultatet i en större kontext (Olsson & Sörensen, 2011).
Den deskriptiva kvantitativa designen av ett tvärsnitt kan ge möjlighet att titta på förändringar i tiden med hjälp av upprepade studier (Olsson & Sörensen, 2011). Denna studies tvärsnitt talar för ett resultat i tiden då mätningen genomförts, vilket kan vara förändrat vid ett senare eller tidigare tillfälle i tiden.
Vid rekrytering av deltagare till studien användes gemensamt Canvas-rum för samtliga studenter vid fysioterapeutprogrammet. Detta möjliggjorde att förfrågan om att delta till studien nådde ut till samtliga studenter. Risken fanns att studenter som i nuläget inte studerar på utbildningen fanns kvar i Canvas-rummet och därför felaktigt tillfrågades att delta. Däremot att studenterna vid besvarande av enkäten måste uppge aktuell terminstillhörighet samt de tydligt formulerade inklusionskriterierna i bifogat informationsbrev, minskar risken för att någon utanför urvalet ska ha besvarat enkäten.
Studiens inklusions- och exklusionskriterier var formulerade på ett sådant sätt att så många personer inom det aktuella urvalet som möjligt hade möjlighet att delta. Eftersom en högre svarsfrekvens ökar chansen för att resultatet är representativt för hela populationen, ses detta som en styrka i formuleringen av studiens inklusions- och exklusionskriterier. Den låga svarsfrekvensen som trotts detta blev i denna studie (19,5 %) påverkar vilka slutsatser som kan dras med säkerhet från resultatet. Det som även kan påverka dessa slutsatser är att enkäten i större utsträckning besvarades av kvinnor än av män och av senare terminer (T5-T6) hellre än de tidigare (T1-T2). Detta kan ha lett till att resultatet i denna studie är mer representativt för somliga grupper av studenter än andra och därför missvisande i den avsedda populationen.
Enkäten som användes för datainsamling grundades på frågor från de validitets- och reliabilitetstestade formulären Depression Anxiety Stress Scale (DASS) och Academic
16 Motivation Scale (AMS) (Alfonsson et al., 2017; Vallerand et al., 1993). Detta styrker tillförlitligheten i enkäten och dess innehåll samt studiens resultat men kan samtidigt försvagas eftersom endast delar av instrument användes samt i kombination med varandra. Att samtliga enkäter var ifyllda på ett sådant sätt att inget bortfall fanns, styrker även enkätens innehåll och uppbyggnad.
För att undersöka förekomsten av symptom kopplat till depression, ångest och stress har beräkningar utförts enligt angivna delskalor i formuläret. Detta styrker ytterligare tillförlitligheten till att det som avses mätas är det som mäts eftersom den interna tillförlitligheten är hög (Alfonsson et al., 2017). Vid beräkning av skillnader i studiemotivation valde författarna att använda sig utav totalpoängen av DASS-21 istället för att ta hänsyn till varje delskala. Det ligger en ovisshet i huruvida detta kan ha påverkat resultatet i detta avsnitt eftersom den höga tillförlitligheten i DASS avser tolkning enligt angivna delskalor.
Vid undersökning av studiemotivation har endast ett smalt perspektiv av studiemotivation mätts. AMS i sin helhet består av 28 påståenden vilket skulle göra att om formuläret användes i sin helhet, skulle enkäten bli mycket omfattande. Författarna valde därför att handplocka två påståenden tillhörande varje delskala; inre, yttre och amotivation, för att undvika att deltagare skulle avstå från att besvara enkäten av denna anledning. Detta beslut gör att endast ett fragment av studiemotivationen kunde uppmätas och kan vara för avskalat för att kunna dra slutsatser ifrån, eftersom endast en fjärdedel av formulärets innehåll användes. Detta leder till att tillförlitligheten i resultatet avseende studiemotivation minskar i jämförelse med om hela AMS hade använts. Vilka påståenden som valdes ut från respektive delskala anses däremot inte ha påverkat resultatet av mätningen eftersom samtliga påståenden inom delsskolorna mäter den del av motivationen som de tillhör. AMS är formulerad på engelska och en översättning gjordes till svenska. Att översättningen genomfördes med hjälp av tidigare examensarbetes översättningar styrker att korrekta översättningar gjordes. Författarna tar hänsyn till felkällor vid beräkning och sammanställning av resultatet.
Metoden följer de etiska principer och överväganden som tidigare beskrivits. En etisk prövning genomfördes inte inför utförandet av denna studie. Om prövning hade gjorts, anses detta inte kunnat påverka studiens uppbyggnad, genomförande eller resultat.
17 6 Klinisk reflektion
Möjligen kan denna studies resultat användas som en indikator på att en stor andel fysioterapeutstudenter mår väl under sin studietid men att det även finns en andel som i hög utsträckning uppvisar symptom på både depression, ångest och stress. Således kan åtgärder för att främja psykiskt välmående under studietiden behöva lyftas och medvetandegöras för studenter. Resultatet av studien kan också möjligen användas för kommande studier inom liknande ämnesområde. Slutligen kan studenter som vill få vetskap om andra studenters mående få möjligheten att tillgodogöra sig det ur denna studies innehåll.
7 Konklusion
Sammanfattningsvis visar denna studie att det inte fanns någon betydande skillnad i studiemotivation hos studenter som uppvisar en högre respektive lägre grad av symptom på depression, ångest eller stress. Förekomsten av symptom kopplat till depression, ångest och stress varierade med en stor spridning bland studenterna. Ytterligare undersökningar avseende studiemotivation samt vidare forskning med fler deltagare krävs för att komplettera denna studies resultat.
18 Referenser
Alfonsson, S., Wallin, E., & Maathz, P. (2017). Factor structure and validity of the Depression, Anxiety and Stress Scale-21 in Swedish translation. J Psychiatr Ment Health Nurs, 24(2–3), 154-162. doi: 10.1111/jpm.12363
Broberg, C., & Lenné, R. (2019). Fysioterapi: Profession och vetenskap. Fysioterapeuterna.
Chand, S. P., & Arif, H. (2021). Depression. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Chand, S. P., & Marwaha, R. (2021). Anxiety. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Chu, B., Marwaha, K., Sanvictores, T., & Ayers, D. (2021). Physiology, Stress Reaction. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Cooney, G. M., Dwan, K., Greig, C. A., Lawlor, D. A., Rimer, J., Waugh, F. R., McMurdo, M., & Mead, G. E. (2013). Exercise for depression. The Cochrane database of systematic reviews, (9), CD004366. https://doi.org/10.1002/14651858.CD004366.pub6
Essadek, A., & Rabeyron, T. (2020). Mental health of French students during the Covid-19 pandemic. Journal of affective disorders, 277, 392–393.
https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.08.042
Folkhälsomyndigheten. (15 januari 2021). Stress.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-
utveckling/resultat/halsa/stress/?fbclid=IwAR2eG8Acgkm3TXE79WlT2rBmF6RskobP8JLU uDo-24m0AD_HVoYYBHj7KHk
Folkhälsomyndigheten. (2 juni 2021). Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (15 januari 2021). Ängslan, oro eller ångest.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/angslan-oro-eller-angest/
Folkhälsomyndigheten. (16 mars 2020). Nedsatt psykiskt välbefinnande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
19 Fysioterapeuterna. (u.å.) Faktablad: Psykisk ohälsa. https://www.fysioterapeuterna.se/Om- forbundet/Forbundets-politik/fysioterapi-ger-resultat/psykisk-ohalsa/
Försäkringskassan. (2017). Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning. (Korta analyser 2017:1). Försäkringskassan, avdelningen för analys och prognos.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d- 760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID
Hjärnfonden. (u.å.). Vad är ångest? https://www.hjarnfonden.se/om- hjarnan/diagnoser/angest/#
Hjärnfonden. (22 september 2021). Vad är depression? https://www.hjarnfonden.se/om- hjarnan/diagnoser/depression/
Ibrahim, A K., Kelly, S J., Adams, C E., & Glazebrook, C. (2013). A systematic review of studies of depression prevalence in university students. Journal of Psychiatric Research, 47(3), 391–400. https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2012.11.015
Institutet för stressmedicin. (27 september 2016a). ISM:s definition på stress. Västra Götalandsregionen. https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar- stress/definition-pa-stress/
Institutet för stressmedicin. (27 september 2016b). Vad är stress? Västra Götalandsregionen.
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/
Johansson, F., Côté, P., Hogg-Johnson, S., Rudman, A., Holm, L. w., Grotle, M., Jensen, I., Sundberg, T., Edlund, klara, & Skillgate, E. (2021a). Depression, anxiety and stress among Swedish university students before and during six months of the COVID-19 pandemic: A cohort study. Scandinavian Journal of Public Health.
https://doi.org/10.1177/14034948211015814
Johansson, F., Côté, P., Hogg-Johnson, S., & Skillgate, E. (2021b). Depression, anxiety and stress among Swedish university students during the second and third waves of COVID-19: A cohort study. Scandinavian Journal of Public Health.
https://doi.org/10.1177/14034948211031402
Lindberg, O. (2020). Akademisk motivation: Skillnader mellan män och kvinnor i akademisk motivation. [Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet]. DiVA. http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1394576&dswid=-5564
20 Mahdavi, P., Valibeygi, A., Moradi, M., & Sadeghi, S. (2021). Relationship Between
Achievement Motivation, Mental Health and Academic Success in University Students.
International Quarterly of Community Health Education.
https://doi.org/10.1177/0272684X211025932
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (3 rev. uppl.). Liber.
Orsini, C., Binnie, V. I., & Wilson, S. L. (2016). Determinants and outcomes of motivation in health professions education: a systematic review based on self-determination theory. Journal of educational evaluation for health professions, 13, 19.
https://doi.org/10.3352/jeehp.2016.13.19
Park, J., Chung, S., An, H., Park, S., Lee, C., Kim, S. Y., Lee, J. D., & Kim, K. S. (2012). A structural model of stress, motivation, and academic performance in medical students.
Psychiatry investigation, 9(2), 143–149. https://doi.org/10.4306/pi.2012.9.2.143
Ramón-Arbués, E., Gea-Caballero, V., Granada-López, J. M., Juárez-Vela, R., Pellicer- García, B., & Antón-Solanas, I. (2020). The Prevalence of Depression, Anxiety and Stress and Their Associated Factors in College Students. International journal of environmental research and public health, 17(19), 7001. https://doi.org/10.3390/ijerph17197001
Trost, J., & Hultåker, O. (2007). Enkätboken (5 uppl.). Studentlitteratur AB.
Vallerand, R. (2012). From Motivation to Passion: In Search of the Motivational Processes Involved in a Meaningful Life. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 53(1), 42–52.
DOI:10.1037/a0026377
Vallerand, R., Pelletier, L., Blais, M., Brière, N., Senécal, C., & Vallieres, E. (1993). On the Assessment of Intrinsic, Extrinsic, and Amotivation in Education: Evidence on the Concurrent and Construct Validity of the Academic Motivation Scale. Educational and Psychological Measurement - EDUC PSYCHOL MEAS. 53. 159–172.
https://doi.org/10.1177/0013164493053001018
Wang, X., Hegde, S., Son, C., Keller, B., Smith, A., & Sasangohar, F. (2020). Investigating Mental Health of US College Students During the COVID-19 Pandemic: Cross-Sectional Survey Study. Journal of medical Internet research, 22(9), e22817.
https://doi.org/10.2196/22817
21 Yaribeygi, H., Panahi, Y., Sahraei, H., Johnston, T. P., & Sahebkar, A. (2017). The impact of stress on body function: A review. EXCLI journal, 16, 1057–1072.
https://doi.org/10.17179/excli2017-480
Bilaga 1. Enkätfrågor
Vilken termin på fysioterapeutprogrammet studerar du i?
Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6
Ange kön:
Man/ kvinna/ annat
Nedan följer en rad påstående. Läs igenom alla påståendena och välj den siffra, 0, 1, 2 eller 3, som bäst stämmer in på hur du har känt dig under den senaste veckan. Inga svar är rätt eller fel. Lägg inte alltför mycket tid på ett enskilt påstående.
Förklaring till siffrorna:
0 Stämde inte alls in på mig
1 Stämde in på mig till viss del, eller viss del av tiden 2 Stämde in på mig i ganska hög grad, eller stor del av tiden 3 Stämde in på mig i mycket hög grad, eller nästan hela tiden
1. Jag hade svårt att varva ner
0 1 2 3
2. Jag kände mig torr i munnen
0 1 2 3
3. Jag verkade inte kunna känna några positiva känslor alls
0 1 2 3
4. Jag hade andningsproblem (t.ex. snabb andning, andfåddhet utan kroppsansträngning)
0 1 2 3
5. Jag hade svårt att komma igång med saker
0 1 2 3
6. Jag hade en tendens att överreagera i olika situationer
0 1 2 3
7. Jag darrade/skakade (t.ex. i händerna)
0 1 2 3
8. Jag kände att jag gjorde av med energi på att oroa mig
0 1 2 3
9. Jag oroade mig över situationer där jag kanske skulle gripas av panik och göra bort mig
0 1 2 3
10. Jag tyckte att jag inte hade någonting att se fram emot
0 1 2 3
11. Jag kände att jag blev upprörd
0 1 2 3
12. Jag hade svårt att slappna av
0 1 2 3
13. Jag kände mig nedstämd och deppig
0 1 2 3
14. Jag blev irriterad på allt som avbröt mig i det jag höll på med
0 1 2 3
15. Jag kände att jag var nära att gripas av panik
0 1 2 3
16. Jag kunde inte känna mig entusiastisk över någonting
0 1 2 3
17. Jag kände att jag inte var värd någonting som människa
0 1 2 3
18. Jag var ganska lättstött
0 1 2 3
19. Jag kände av mitt hjärta trots att jag inte ansträngde mig fysiskt (t.ex. att hjärtat slog snabbare eller hoppade över ett slag)
0 1 2 3
20. Jag kände mig rädd utan någon verklig anledning
0 1 2 3
21. Jag tyckte att livet var meningslöst
0 1 2 3
Avslutande del av enkäten berör din upplevda studiemotivation. Läs ett påstående och välj den siffra som du tycker passar bäst in som svar för dig. Varje påstående syftar till att besvara frågan “Varför studerar du på universitetet?”
Stämmer inte alls Stämmer lite Stämmer någorlunda Stämmer bra Stämmer helt
1 2 3 4 5 6 7
Varför studerar du på universitetet?
22. Eftersom jag känner tillfredsställelse när jag lär mig nya saker.
1 2 3 4 5 6 7
23. För tillfredsställelsen jag känner när jag arbetar med att klara av svåra akademiska uppgifter.
1 2 3 4 5 6 7
24. För att få bra lön framöver.
1 2 3 4 5 6 7
25. Eftersom detta gör att jag så småningom kommer kunna jobba inom ett område jag gillar.
1 2 3 4 5 6 7
26. Ärligt talat så vet jag inte; jag känner att jag ödslar min tid i skolan.
1 2 3 4 5 6 7
27. En gång hade jag goda skäl att studera på högskola; nu undrar jag om jag ska fortsätta.
1 2 3 4 5 6 7
Stort tack för din medverkan!
Bilaga 2. Informationsbrev.
Hej! Vi är två fysioterapeutstudenter i T6 som just nu genomför vårt examensarbete, vilket syftar till att undersöka förekomsten av depression, ångest och stress i relation till upplevd studiemotivation hos studenterna som läser till fysioterapeut vid LTU. Depression, ångest och stress har i studier visats förekomma hos studenter i flera olika kontexter. Mental hälsa kan påverka studenters studiemotivation och är en viktig aspekt att lyfta fram inom den
akademiska världen. Vi hoppas att vårt arbete bland annat kan bidra till nya perspektiv inom ämnet och hjälpa till att avstigmatisera psykisk ohälsa.
För att besvara studiens syfte söker vi dig som är fysioterapeutstudent vid LTU, kan läsa och förstå det svenska språket och vill svara på vår enkät. Enkäten är öppen för dig att besvara i cirka 3 veckor och stängs därefter ned. Enkäten tar ca 10 minuter att genomföra.
Det är helt frivilligt att svara på enkäten och på så vis delta i vår studie. Inga personuppgifter efterfrågas och dina svar är på så vis helt anonyma. Det är möjligt att avbryta deltagandet under tiden du besvarar frågorna, men när enkäten har skickats in kan ditt deltagande inte hävas. Samtliga svar förvaras på lösenordsskyddad dator och hanteras endast av författare och handledare.
Enkätens frågor handlar till stor del om psykisk hälsa och kan framkalla känslor hos dig som svarar. Om så skulle vara fallet finns det möjlighet att ta kontakt med studenthälsan på LTU.
Du kan läsa mer om detta på MittLTU.
Resultatet av vår kandidatuppsats kommer att sammanställas och finnas tillgänglig på:
http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214
Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!
Paulina Viklund Nilsson
pauvik-8@student.ltu.se
Isac Jönsson
isajns-8@student.ltu.se
Handledare: Sari-Anne Wiklund Axelsson, universitetslektor Mail: Sari-Anne.Wiklund-Axelsson@ltu.se
Tele: 0920-49 1000 Kurs: S0090H, Fysioterapi: examensarbete (15hp)
