För att besvara studiens syfte och formulerade frågeställningar valdes en kvantitativ kunskapsansats. Kvantitativ forskning kan med fördel användas när prevalens ska undersökas samt skillnader mellan olika grupper, hellre än en kvalitativ ansats som syftar till att fördjupa en kunskap för att skapa en teori (Olsson & Sörensen, 2011). Författarna valde att använda sig av en enkät för att med den valda ansatsen ges möjlighet att undersöka ett begränsat antal variabler på ett stort antal individer (Olsson & Sörensen, 2011). Den kvantitativa ansatsen kan även ge möjlighet till generalisering av resultatet i en större kontext (Olsson & Sörensen, 2011).
Den deskriptiva kvantitativa designen av ett tvärsnitt kan ge möjlighet att titta på förändringar i tiden med hjälp av upprepade studier (Olsson & Sörensen, 2011). Denna studies tvärsnitt talar för ett resultat i tiden då mätningen genomförts, vilket kan vara förändrat vid ett senare eller tidigare tillfälle i tiden.
Vid rekrytering av deltagare till studien användes gemensamt Canvas-rum för samtliga studenter vid fysioterapeutprogrammet. Detta möjliggjorde att förfrågan om att delta till studien nådde ut till samtliga studenter. Risken fanns att studenter som i nuläget inte studerar på utbildningen fanns kvar i Canvas-rummet och därför felaktigt tillfrågades att delta. Däremot att studenterna vid besvarande av enkäten måste uppge aktuell terminstillhörighet samt de tydligt formulerade inklusionskriterierna i bifogat informationsbrev, minskar risken för att någon utanför urvalet ska ha besvarat enkäten.
Studiens inklusions- och exklusionskriterier var formulerade på ett sådant sätt att så många personer inom det aktuella urvalet som möjligt hade möjlighet att delta. Eftersom en högre svarsfrekvens ökar chansen för att resultatet är representativt för hela populationen, ses detta som en styrka i formuleringen av studiens inklusions- och exklusionskriterier. Den låga svarsfrekvensen som trotts detta blev i denna studie (19,5 %) påverkar vilka slutsatser som kan dras med säkerhet från resultatet. Det som även kan påverka dessa slutsatser är att enkäten i större utsträckning besvarades av kvinnor än av män och av senare terminer (T5-T6) hellre än de tidigare (T1-T2). Detta kan ha lett till att resultatet i denna studie är mer representativt för somliga grupper av studenter än andra och därför missvisande i den avsedda populationen.
Enkäten som användes för datainsamling grundades på frågor från de validitets- och reliabilitetstestade formulären Depression Anxiety Stress Scale (DASS) och Academic
16 Motivation Scale (AMS) (Alfonsson et al., 2017; Vallerand et al., 1993). Detta styrker tillförlitligheten i enkäten och dess innehåll samt studiens resultat men kan samtidigt försvagas eftersom endast delar av instrument användes samt i kombination med varandra. Att samtliga enkäter var ifyllda på ett sådant sätt att inget bortfall fanns, styrker även enkätens innehåll och uppbyggnad.
För att undersöka förekomsten av symptom kopplat till depression, ångest och stress har beräkningar utförts enligt angivna delskalor i formuläret. Detta styrker ytterligare tillförlitligheten till att det som avses mätas är det som mäts eftersom den interna tillförlitligheten är hög (Alfonsson et al., 2017). Vid beräkning av skillnader i studiemotivation valde författarna att använda sig utav totalpoängen av DASS-21 istället för att ta hänsyn till varje delskala. Det ligger en ovisshet i huruvida detta kan ha påverkat resultatet i detta avsnitt eftersom den höga tillförlitligheten i DASS avser tolkning enligt angivna delskalor.
Vid undersökning av studiemotivation har endast ett smalt perspektiv av studiemotivation mätts. AMS i sin helhet består av 28 påståenden vilket skulle göra att om formuläret användes i sin helhet, skulle enkäten bli mycket omfattande. Författarna valde därför att handplocka två påståenden tillhörande varje delskala; inre, yttre och amotivation, för att undvika att deltagare skulle avstå från att besvara enkäten av denna anledning. Detta beslut gör att endast ett fragment av studiemotivationen kunde uppmätas och kan vara för avskalat för att kunna dra slutsatser ifrån, eftersom endast en fjärdedel av formulärets innehåll användes. Detta leder till att tillförlitligheten i resultatet avseende studiemotivation minskar i jämförelse med om hela AMS hade använts. Vilka påståenden som valdes ut från respektive delskala anses däremot inte ha påverkat resultatet av mätningen eftersom samtliga påståenden inom delsskolorna mäter den del av motivationen som de tillhör. AMS är formulerad på engelska och en översättning gjordes till svenska. Att översättningen genomfördes med hjälp av tidigare examensarbetes översättningar styrker att korrekta översättningar gjordes. Författarna tar hänsyn till felkällor vid beräkning och sammanställning av resultatet.
Metoden följer de etiska principer och överväganden som tidigare beskrivits. En etisk prövning genomfördes inte inför utförandet av denna studie. Om prövning hade gjorts, anses detta inte kunnat påverka studiens uppbyggnad, genomförande eller resultat.
17 6 Klinisk reflektion
Möjligen kan denna studies resultat användas som en indikator på att en stor andel fysioterapeutstudenter mår väl under sin studietid men att det även finns en andel som i hög utsträckning uppvisar symptom på både depression, ångest och stress. Således kan åtgärder för att främja psykiskt välmående under studietiden behöva lyftas och medvetandegöras för studenter. Resultatet av studien kan också möjligen användas för kommande studier inom liknande ämnesområde. Slutligen kan studenter som vill få vetskap om andra studenters mående få möjligheten att tillgodogöra sig det ur denna studies innehåll.
7 Konklusion
Sammanfattningsvis visar denna studie att det inte fanns någon betydande skillnad i studiemotivation hos studenter som uppvisar en högre respektive lägre grad av symptom på depression, ångest eller stress. Förekomsten av symptom kopplat till depression, ångest och stress varierade med en stor spridning bland studenterna. Ytterligare undersökningar avseende studiemotivation samt vidare forskning med fler deltagare krävs för att komplettera denna studies resultat.
18 Referenser
Alfonsson, S., Wallin, E., & Maathz, P. (2017). Factor structure and validity of the Depression, Anxiety and Stress Scale-21 in Swedish translation. J Psychiatr Ment Health Nurs, 24(2–3), 154-162. doi: 10.1111/jpm.12363
Broberg, C., & Lenné, R. (2019). Fysioterapi: Profession och vetenskap. Fysioterapeuterna.
Chand, S. P., & Arif, H. (2021). Depression. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Chand, S. P., & Marwaha, R. (2021). Anxiety. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Chu, B., Marwaha, K., Sanvictores, T., & Ayers, D. (2021). Physiology, Stress Reaction. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Cooney, G. M., Dwan, K., Greig, C. A., Lawlor, D. A., Rimer, J., Waugh, F. R., McMurdo, M., & Mead, G. E. (2013). Exercise for depression. The Cochrane database of systematic reviews, (9), CD004366. https://doi.org/10.1002/14651858.CD004366.pub6
Essadek, A., & Rabeyron, T. (2020). Mental health of French students during the Covid-19 pandemic. Journal of affective disorders, 277, 392–393.
https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.08.042
Folkhälsomyndigheten. (15 januari 2021). Stress.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/?fbclid=IwAR2eG8Acgkm3TXE79WlT2rBmF6RskobP8JLU uDo-24m0AD_HVoYYBHj7KHk
Folkhälsomyndigheten. (2 juni 2021). Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (15 januari 2021). Ängslan, oro eller ångest.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/angslan-oro-eller-angest/
Folkhälsomyndigheten. (16 mars 2020). Nedsatt psykiskt välbefinnande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
19 Fysioterapeuterna. (u.å.) Faktablad: Psykisk ohälsa. https://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Forbundets-politik/fysioterapi-ger-resultat/psykisk-ohalsa/
Försäkringskassan. (2017). Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning. (Korta analyser 2017:1). Försäkringskassan, avdelningen för analys och prognos.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID
Hjärnfonden. (u.å.). Vad är ångest? https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/angest/#
Hjärnfonden. (22 september 2021). Vad är depression? https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/depression/
Ibrahim, A K., Kelly, S J., Adams, C E., & Glazebrook, C. (2013). A systematic review of studies of depression prevalence in university students. Journal of Psychiatric Research, 47(3), 391–400. https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2012.11.015
Institutet för stressmedicin. (27 september 2016a). ISM:s definition på stress. Västra Götalandsregionen. https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition-pa-stress/
Institutet för stressmedicin. (27 september 2016b). Vad är stress? Västra Götalandsregionen.
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/
Johansson, F., Côté, P., Hogg-Johnson, S., Rudman, A., Holm, L. w., Grotle, M., Jensen, I., Sundberg, T., Edlund, klara, & Skillgate, E. (2021a). Depression, anxiety and stress among Swedish university students before and during six months of the COVID-19 pandemic: A cohort study. Scandinavian Journal of Public Health.
https://doi.org/10.1177/14034948211015814
Johansson, F., Côté, P., Hogg-Johnson, S., & Skillgate, E. (2021b). Depression, anxiety and stress among Swedish university students during the second and third waves of COVID-19: A cohort study. Scandinavian Journal of Public Health.
https://doi.org/10.1177/14034948211031402
Lindberg, O. (2020). Akademisk motivation: Skillnader mellan män och kvinnor i akademisk motivation. [Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet]. DiVA.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1394576&dswid=-5564
20 Mahdavi, P., Valibeygi, A., Moradi, M., & Sadeghi, S. (2021). Relationship Between
Achievement Motivation, Mental Health and Academic Success in University Students.
International Quarterly of Community Health Education.
https://doi.org/10.1177/0272684X211025932
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (3 rev. uppl.). Liber.
Orsini, C., Binnie, V. I., & Wilson, S. L. (2016). Determinants and outcomes of motivation in health professions education: a systematic review based on self-determination theory. Journal of educational evaluation for health professions, 13, 19.
https://doi.org/10.3352/jeehp.2016.13.19
Park, J., Chung, S., An, H., Park, S., Lee, C., Kim, S. Y., Lee, J. D., & Kim, K. S. (2012). A structural model of stress, motivation, and academic performance in medical students.
Psychiatry investigation, 9(2), 143–149. https://doi.org/10.4306/pi.2012.9.2.143
Ramón-Arbués, E., Gea-Caballero, V., Granada-López, J. M., Juárez-Vela, R., Pellicer-García, B., & Antón-Solanas, I. (2020). The Prevalence of Depression, Anxiety and Stress and Their Associated Factors in College Students. International journal of environmental research and public health, 17(19), 7001. https://doi.org/10.3390/ijerph17197001
Trost, J., & Hultåker, O. (2007). Enkätboken (5 uppl.). Studentlitteratur AB.
Vallerand, R. (2012). From Motivation to Passion: In Search of the Motivational Processes Involved in a Meaningful Life. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 53(1), 42–52.
DOI:10.1037/a0026377
Vallerand, R., Pelletier, L., Blais, M., Brière, N., Senécal, C., & Vallieres, E. (1993). On the Assessment of Intrinsic, Extrinsic, and Amotivation in Education: Evidence on the Concurrent and Construct Validity of the Academic Motivation Scale. Educational and Psychological Measurement - EDUC PSYCHOL MEAS. 53. 159–172.
https://doi.org/10.1177/0013164493053001018
Wang, X., Hegde, S., Son, C., Keller, B., Smith, A., & Sasangohar, F. (2020). Investigating Mental Health of US College Students During the COVID-19 Pandemic: Cross-Sectional Survey Study. Journal of medical Internet research, 22(9), e22817.
https://doi.org/10.2196/22817
21 Yaribeygi, H., Panahi, Y., Sahraei, H., Johnston, T. P., & Sahebkar, A. (2017). The impact of stress on body function: A review. EXCLI journal, 16, 1057–1072.
https://doi.org/10.17179/excli2017-480
Bilaga 1. Enkätfrågor
Vilken termin på fysioterapeutprogrammet studerar du i?
Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6
Ange kön:
Man/ kvinna/ annat
Nedan följer en rad påstående. Läs igenom alla påståendena och välj den siffra, 0, 1, 2 eller 3, som bäst stämmer in på hur du har känt dig under den senaste veckan. Inga svar är rätt eller fel. Lägg inte alltför mycket tid på ett enskilt påstående.
Förklaring till siffrorna:
0 Stämde inte alls in på mig
1 Stämde in på mig till viss del, eller viss del av tiden 2 Stämde in på mig i ganska hög grad, eller stor del av tiden 3 Stämde in på mig i mycket hög grad, eller nästan hela tiden
1. Jag hade svårt att varva ner
0 1 2 3
2. Jag kände mig torr i munnen
0 1 2 3
3. Jag verkade inte kunna känna några positiva känslor alls
0 1 2 3
4. Jag hade andningsproblem (t.ex. snabb andning, andfåddhet utan kroppsansträngning)
0 1 2 3
5. Jag hade svårt att komma igång med saker
0 1 2 3
6. Jag hade en tendens att överreagera i olika situationer
0 1 2 3
7. Jag darrade/skakade (t.ex. i händerna)
0 1 2 3
8. Jag kände att jag gjorde av med energi på att oroa mig
0 1 2 3
9. Jag oroade mig över situationer där jag kanske skulle gripas av panik och göra bort mig
0 1 2 3
10. Jag tyckte att jag inte hade någonting att se fram emot
0 1 2 3
11. Jag kände att jag blev upprörd
0 1 2 3
12. Jag hade svårt att slappna av
0 1 2 3
13. Jag kände mig nedstämd och deppig
0 1 2 3
14. Jag blev irriterad på allt som avbröt mig i det jag höll på med
0 1 2 3
15. Jag kände att jag var nära att gripas av panik
0 1 2 3
16. Jag kunde inte känna mig entusiastisk över någonting
0 1 2 3
17. Jag kände att jag inte var värd någonting som människa
0 1 2 3
18. Jag var ganska lättstött
0 1 2 3
19. Jag kände av mitt hjärta trots att jag inte ansträngde mig fysiskt (t.ex. att hjärtat slog snabbare eller hoppade över ett slag)
0 1 2 3
20. Jag kände mig rädd utan någon verklig anledning
0 1 2 3
21. Jag tyckte att livet var meningslöst
0 1 2 3
Avslutande del av enkäten berör din upplevda studiemotivation. Läs ett påstående och välj den siffra som du tycker passar bäst in som svar för dig. Varje påstående syftar till att besvara frågan “Varför studerar du på universitetet?”
Stämmer inte alls Stämmer lite Stämmer någorlunda Stämmer bra Stämmer helt
1 2 3 4 5 6 7
Varför studerar du på universitetet?
22. Eftersom jag känner tillfredsställelse när jag lär mig nya saker.
1 2 3 4 5 6 7
23. För tillfredsställelsen jag känner när jag arbetar med att klara av svåra akademiska uppgifter.
1 2 3 4 5 6 7
24. För att få bra lön framöver.
1 2 3 4 5 6 7
25. Eftersom detta gör att jag så småningom kommer kunna jobba inom ett område jag gillar.
1 2 3 4 5 6 7
26. Ärligt talat så vet jag inte; jag känner att jag ödslar min tid i skolan.
1 2 3 4 5 6 7
27. En gång hade jag goda skäl att studera på högskola; nu undrar jag om jag ska fortsätta.
1 2 3 4 5 6 7
Stort tack för din medverkan!
Bilaga 2. Informationsbrev.
Hej! Vi är två fysioterapeutstudenter i T6 som just nu genomför vårt examensarbete, vilket syftar till att undersöka förekomsten av depression, ångest och stress i relation till upplevd studiemotivation hos studenterna som läser till fysioterapeut vid LTU. Depression, ångest och stress har i studier visats förekomma hos studenter i flera olika kontexter. Mental hälsa kan påverka studenters studiemotivation och är en viktig aspekt att lyfta fram inom den
akademiska världen. Vi hoppas att vårt arbete bland annat kan bidra till nya perspektiv inom ämnet och hjälpa till att avstigmatisera psykisk ohälsa.
För att besvara studiens syfte söker vi dig som är fysioterapeutstudent vid LTU, kan läsa och förstå det svenska språket och vill svara på vår enkät. Enkäten är öppen för dig att besvara i cirka 3 veckor och stängs därefter ned. Enkäten tar ca 10 minuter att genomföra.
Det är helt frivilligt att svara på enkäten och på så vis delta i vår studie. Inga personuppgifter efterfrågas och dina svar är på så vis helt anonyma. Det är möjligt att avbryta deltagandet under tiden du besvarar frågorna, men när enkäten har skickats in kan ditt deltagande inte hävas. Samtliga svar förvaras på lösenordsskyddad dator och hanteras endast av författare och handledare.
Enkätens frågor handlar till stor del om psykisk hälsa och kan framkalla känslor hos dig som svarar. Om så skulle vara fallet finns det möjlighet att ta kontakt med studenthälsan på LTU.
Du kan läsa mer om detta på MittLTU.
Resultatet av vår kandidatuppsats kommer att sammanställas och finnas tillgänglig på:
http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214
Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!
Paulina Viklund Nilsson
pauvik-8@student.ltu.se
Isac Jönsson
isajns-8@student.ltu.se
Handledare: Sari-Anne Wiklund Axelsson, universitetslektor Mail: Sari-Anne.Wiklund-Axelsson@ltu.se
Tele: 0920-49 1000 Kurs: S0090H, Fysioterapi: examensarbete (15hp)