Frågeställningar för vidare forskning

Studiens resultat har väckt fler frågeställningar hos oss och vi undrar vilka är konsekvenserna för klinten av de hinder som framkommer i studien? Vilka effekter har tidsbrist och hög arbetsbelastning på rättssäkerhet, placeringar av barn, klintens

39

förutsättningar, kunskapsinhämtning och behandlingsmöjligheter? Placeras barn i större utsträckning idag än tidigare? Och i så fall, finns det samband mellan placeringar och tidsbrist eller ekonomiska skäl?

Då socialarbetaren använder sig själv som redskap, vilar stort ansvar hos denne att kunna bemöta olika slags problem och människor utan att kränka, förbise eller diskriminera. Vem är då socialarbetaren och hur kan redskapet finslipas för att upprätthålla en öppenhet, fri från fördomar, icke vetande och med det lyssnande som krävs? Hur kan klienten och forskning ges större utrymme i det sociala arbetet?

Utifrån att socialtjänstlagens portalparagraf och empowerment inte alltid räcker till inom socialtjänstens område ställer vi oss frågan: Är socialtjänstlagen begränsad när det gäller att frigöra och stärka klienter med varaktiga kognitiva funktionsnedsättningar?

Ovanstående nya och obesvarade frågeställningar kan ligga till grund för fortsatt forskning.

40

Källförteckning

Anderson, H. & Goolishian, H. (1992). Från påverkan till medverkan. Terapi med

språksystematiskt synsätt. Stockholm: Bokförlaget Mareld.

Askheim, O P. & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning.

Brinkmann, S. & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Clevesköld, L. Lundgren, L. & Thunved, A. (2008). Handläggning inom socialtjänsten. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Deci, E L. & Ryan, R M. (2002). Handbook of Self-Determination Research. New York: The University of Rochester.

Gilgun, J F. (2005). The Four Cornerstones of Evidence-Based Practice in Social Work.

Research on Social Work Practice 2005 15, 52-61.

Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Moula, A. (red.) (2009). Empowermentbaserat socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Nordlander, L. (2006). Mellan kunskap och handling, om socialsekreterares

kunskapsanvändning i utredningsarbetet . Diss. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå

universitet.

Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: En introduktion för

praktiker, chefer, politiker och studenter. Ödeshög: Danagårds Grafiska.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Falun: Natur och kultur.

Socialstyrelsen (2010). God kvalitet i socialtjänsten. (Elektronisk). Tillgänglig: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachmentes/18114/2010-9-7.pdf

Socialstyrelsen (2008). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Västerås: Edita Västra Aros.

Sveriges riksdag. Proposition 1979/80:1. (Elektronisk). Tillgänglig:

www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=G3031 (2011-12-14)

Swärd, H. & Starrin, B. (2006). Makt och socialt arbete. I Meeuwisse, A. Sunesson, S. Swärd, H. (red.) Socialt arbete - en grundbok. Stockholm: Natur och kultur. s.248-264.

SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren:

41

Thompson, N. & Thompson, S. (2001). Empowering Older People beyond the Care Model.

Journal of Social Work, 1 (1), 61-76.

2001:453. Stockholm: Justitiedepartementet

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63alleb5b697f3800012802/forskningsetiska-_principer_tf_2002.pdf [2011-10-04]

42

Bilaga

Intervjuguide

Ärende

Jag är intresserad av att ta del av din erfarenhet av ett ärende som gått över förväntan bra/dåligt, som du kommer ihåg och som utvecklats positivt/negativt. Jag är särskilt intresserad av att höra om varför det gick bra/dåligt och hur din relation till klienten såg ut. Kan du berätta om ett sådant ärende?

Vad var det som var bra? För vem blev det bra?

Hur såg relationen ut mellan dig som socialsekreterare och klienten? Hur tänker du i mötet med en klient?

Hur var kommunikationen mellan er?

 Vilket utrymme får individen i beslutsprocessen? definition av problem och mål  Utgår du från någon speciell människosyn eller teori som du lutar dig mot i ditt

arbete?

 Forskning som Nordlander gjort pekar på att individen och socialarbetarens problembild eller definition av problemet skiljer sig åt hur tror du det kan påverka ett ärendes utveckling? Ex. Ekonomi - Missbruk

Kan du beskriva i dina huvudsakliga tankar när du satt i samtal med klienten? Vad hade du för känsla inför ett möte? Vad hände?

Kände du dig trygg i din roll som socialarbetare? Berätta hur du kunde använda dig av din trygghet?

 Hur hanterar du din maktposition i mötet med klienten?

Tror du klienten har samma uppfattning som dig på ärendets utveckling?

Beslut

Beskriv vad det var för faktorer som gjorde att beslutet kom till stånd? Fanns det ytterligare faktorer hos individen eller dess nätverk som påverkade? Vad var klientens förslag på lösning?

Användes någon teoretisk anknytning?

Beskriv var du hämtar stöd vid ett beslut? Kollegor Teori Forskning Klienten Egen erfarenhet Egen yrkeserfarenhet

Chef Handledning

Om man tänker att individen är här, professionen här och forskningen här, för att arbeta evidensbaserat krävs en sammanvägning av dessa tre kunskapskällor, för att finna den mest gynnsamma lösningen för individen. Vart vänder du dig?

Hur tänkte du inför beslutet, hur kände du inför beslutet och hur blev det? Tror du klienten är av samma uppfattning som dig?

43

 Vad har din tro på individen, tron på möjlighet till förändring och förbättring för betydelse för ärendets utveckling?

Kunskapsreproduktion

Vad har du tagit med dig för lärdom från ärendet? Använder du dig av den kunskapen idag?

Vad skulle du kunnat göra bättre i ärendet?

Vad var det klienten behövde för att nå denna positiva förändring? Har du spridit/delat med dig av denna kunskap?

Hur har dina kollegor tagit del av denna kunskap/erfarenhet?

Mirakelfrågan

Om du hade all makt och obegränsade resurser, vad skulle du då vilja förändra?

Börja om med ett ärende som har utvecklats negativt!!!

Jag tänker på socialtjänstlagens portalparagraf där det står om att socialtjänsten skall frigöra och utveckla individens resurser, hur gör du för att frigöra och utveckla individens resurser i mötet med den enskilda individen?

Och hur går du till väga för att främja individens självbestämmanderätt?

Hur upplevde du intervjun? Är det något du saknar som jag borde frågat om, som jag missat?