Detta arbete har under tidens gång resulterat i att det finns fler intressanta frågor att lyfta vad gäller matematisk problemlösning och learning study.
• Hur står sig de svenska läromedlen i förhållande till att eleven ska kunna tillämpa problemlösning?
• Hur arbetar man för att problemlösning ska vara en naturlig del av ämneskursen i matematik? • Vad i språket gör att elever finner det problematiskt med problemlösning? Och hur kan man
förhindra det?
• På vilket sätt kan förhållandet mellan läsförståelsen och problemlösning utvecklas så att eleven på ett bättre sätt kan tillämpa problemlösningsuppgifter?
• Hur gör man det möjligt att learning study som modell blir en del av den dagliga undervisningen i syfte av att utveckla ämnesdidaktiken?
Referenser
Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av barns lärande. Göteborg
(Studies in Educational Sciences 87). Doktorsavhandling, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bakker, A., Kolovou, A., van den Heuvel, M. (2009) Non - routine problemsolving tasks in primary school mathemetics textbooks - A needle in a haystack. Mediterranean Journal for
Research in Mathematics Education Vol 8, 2, 31-68.
Christou C., Mousoulides N. G., Sriraman B. (2008) A modeling perspective on the teaching and learning of mathematical problemsolving. Mathematical thinking and learning, 10: 293-304.
Cohen, L. Manion, L. Morrison, K. (2007) Research method in education. (6 uppl.) London: Routledge.
Forsberg, S. Olofsson K. Undvall, L (1996). Matematikboken för grundskolans senare del.
Stockholm: Liber AB.
Forsberg, S, Olofsson K, Undvall, L (2004). Problemboken - Metoder vid problemlösning.
Stockholm: Liber AB.
Gustavsson, L (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till ett
samtalsämne lärare emellan. (Umeå University studies, ISSN 1653-6894; 1653-6894).
Doktorsavhandling, Umeå: Umeå universitet.
Gustavsson, L, Wernberg, A (2006). Design experiment, lesson study och learning study.
M.Holmqvist (Red.) Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell (ss. 29-50).
Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist, M (2006). Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.
Hubbard, R. Teaching mathematics reading and study skills. International journal of mathematical education in science and technology, 21, 265-269. 1990.
Jordan, N C & Hanich, L B (2000). Mathematical thinking in second-grade children with different forms of LD. Journal of learning disabilities, 33 (6), 567-578.
Kilborn, W., Löwing Madeleine (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle.
Lund: Studentlitteratur.
Kilpatrick,J., Swafford, J., Findell, B (2001). Adding it up - Helping children learn
mathematics. Washington DC: National Academy Press.
Kullberg, A., Runesson, U (2007). Möte med bokstäver. Nämnaren Nr 1, 8-12. Hämtad 2010-12-05, från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0812_07_1.pdf
Lester, F (1988). Teaching mathematical problem solving. Nämnaren årg. 15 nr. 3, 32-43. Hämtad 2011-01-13, från http://nbas.ncm.gu.se/node/17070
Lianghuo F., Yan Z (2004). An analysis of the Representation of problem Types in Chines and US mathematics textbooks. ICME-10, Discussiongroup 14.1-13. Hämtad 2011-03-29, från
http://www.icme-organisers.dk/dg14/DG14-Zhu%20&%20Fan.pdf
Löwing, M (2006). Matematikundervisningens dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets
komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av kommunikationen
lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. (Gothenburg studies in educational
sciences nr. 208.) Doktorsavhandling, Göteborg:Acta Universitatis Gothoburgensis. Malmer, G (2006). ALP 1-8. Analys av läsförståelse i problemlösning. Lund: Studentlitteratur. Malmer, G (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Malmer G (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds förlag AB 1990 Marton, F.,Booth, S (1997).Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., Runesson, U., Tsui, A. B. M (2004). Classroom Discourse and the Space of Learning.
Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associate Publishers.
Montague, Marjorie (2008). Self-regulation strategies to improve mathematical problem solving for students with learning disabilitis. Mathematics institute for learning disabilities and
difficulties, Vol 31, 37-44. Hämtad 2011-03-29, från
http://www.meadowscenter.org/files/LDQ-Montague-Winter08.pdf
Möllehed, E (2001). Problemlösning i matematik: En studie av påverkansfaktorer i årskurserna
4-9. Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik, Malmö. 2001
Nationalencyklopedien. (2011). Problem. Hämtad 2011-04-28, från http://www.ne.se
NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning (2010). Månadens problem.
Göteborgsuniversitet. 2010 http://ncm.gu.se/node/1560
Pang, M (2003). Two Faces of Variation: on continuity in the phenomenographic. movement [1]. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 47, No. 2. Pólya, G (1945). How to solve it. A new Aspect of Mathematical Method.
Primgruppen (2009). Tidigare ämnesprov för årskurs 9.
Stockholmsuniversitet. http://www.prim.su.se/matematik/ap_9/2009/prov/DpC09.pdf
Roe, A., Taube, K (2006). How Can Reading Abilities Explain Differences in Maths Performances? Northern Lights on PISA 2003 - a reflection from the Nordic countries, chapter 10. Oslo: Gan Grafisk.
Runesson, U (2005). Beyond discourse and interaction. Variation: a critical aspect for teaching and learning mathematics. Cambridge Journal of Education Vol. 35, No. 1.
Runesson, U (2004). Med lärandets innehåll i fokus. Nämaren ,nr1, 34-37. Hämtad 2010-12-05, från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3437_04_1.pdf
Runesson, U (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll.
(Göteborg Studies in educational sciences 129). Doktorsavhandling, Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Skolverket. Kursplan för matematik. Lpo 94. Hämtad 2011-01-13, från
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3873/titleId/MA1010%20- %20Matematik
Skolverket (2010). Del ur Lgr 11: Kursplan i matematik i grundskolan. Hämtad 2011-05-02, från
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Matematik.pdf .
Skolverket (2010). Del ur Lgr 11: Kursplan i svenska i grundskolan. Hämtad 2011-05-02, från
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Svenska.pdf.
Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Rapport nr: 221. Hämtad 2011-01-13, från http://www.skolverket.se/ , 2003
Skolverket. Mer än matematik - om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Hämtad 2010-12-05, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1891, 2008.
Skolverket (2001). PISA 2000. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. (Rapport nr 209) . Stockholm: Skolverket.
Sterner, G., Lundberg,I (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. [Elektronisk version]. NCM- Rapport 2002:2. Göteborg: Nationellt Centrum for Matematikutbildning.
http://ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_del1.pdf
Strandberg, L (2008). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
SFS (1993:100). Förordning om ändring i högskoleförordningen . Stockholm: Riksdagen
Taflin, E (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande. (Umeå
University studies, ISSN 1102-8300; 39). Doktorsavhandling, Institutionen för matematik och matematisk statistik. Umeå: Umeå universitet.
Undervisningsministeriet (2002). Komptenser og matemtiklaering. Ideer og inspriation till udveikling af matematikundervisning i Danmark. [Elektronisk version].
Uddannelsesstyrelsens temahæfteserie nr. 18 - 2002.
Van de Walle J. A., Lovin, L-A (2006). Teaching Student-Centered Mathematics: Volume Three,
Grades 5-8. Boston: Pearson Education, Inc.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiskaprinciper inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2010-12-05, från
http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H Wernberg, A (2009). Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att
lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Umeå University studies ISSN
1650-8858; 32) , Doktorsavnhandling, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå: Umeå universitet.
Wyndhamn, J, Riesbeck, E.,Schoultz, J (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Institutionen för tillämpad lärarkunskap. Linköping: Linköpings universitet.
Österholm, M (2006). Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik.
(Linköping studies in science and technology. Dissertations ; 1057). Doktorsavhandling, . Matematiska institutionen. Linköping: Linköpings universitet.
Bilaga 1
Godkännande för medverkan i examensarbete
Jag heter Camilla Sjölander Nordin och avslutar snart min speciallärarutbildning vid Karlstads Universitet.
Under denna vårtermin blir min uppgift att skriva en examensuppsats på D-nivå.
För att genomföra mitt examensarbete har jag under denna vår förmånen att få arbeta med XXX och XXX på XXXXskola. Vi kommer att arbeta med en pedagogisk kompetensutvecklingsform som heter learning study. Ämnet är matematik och problemlösning.
I samråd med pedagogerna har urvalet blivit att vi önskar arbeta med elever i årskurs 8. Eleverna kommer att möta denna modell learning study vid tre tillfällen:
1. Vid genomförande av ett förtest som berör problemlösning i matematik. 2. Matematiklektion som utgår från problemlösning.
3. Avslutningsvis genomför vi ett eftertest för att se om lektionen gav ett önskvärt resultat. I samband med de små tester som vi gör före och efter lektionen önskar jag även intervjua två elever i klassen.
Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av en diktafon och undervisningslektionen kommer att spelas in på video. Jag behöver denna dokumentation för att reflektera och kritiskt granska våra pedagogiska insatser. Det blir svårt att genomföra detta arbete utan att få med eleverna på bild och önskar nu få ert medgivande till att ert barn får vara med i detta arbete.
Dokumentationen kommer endast ses av mig och de pedagoger som deltar i detta arbete. Då examensarbetet är färdigt kommer de inspelade intervjuerna och videofilmerna att raderas. Vänligen lämna in denna blankett till XXXXX senast fredag den 21 januari 2011.
... Ja, jag tillåter att mitt barn videofilmas under en lektion.
Nej, jag tillåter att inte att mitt barn videofilmas under en lektion. Ja, mitt barn får delta i intervju.
Nej, mitt barn får inte delta i intervju.
Barnets namn:___________________________________________________________________ Målsmans underskrift:____________________________________________________________ Ort och datum:__________________________________________________________________ Med vänlig hälsning