4. Resultat och analys
4.3 Frågor
1. Beskriv din första spontana reaktion. 2. Vad gillade du med texten?
3. Vad gillade du inte med texten? 4. Väckte texten några frågor?
5. Tror du att det är en kille eller tjej som har skrivit texten? MOTIVERA 6. Skriver män/pojkar och kvinnor/flickor lika eller olika? MOTIVERA
7. Vad tycker du är lättast/svårast eller lika lätt/svårt att skriva i en berättande text? Är det handlingen eller är det karaktärernas känslor och tankar? MOTIVERA
8. På en skala mellan ett och tio (där 1 är jättetråkigt och 10 är jättekul), vad tycker du om att skriva i skolan?
4.4 Resultat och analys
Resultat fråga 1: ”Beskriv din första spontana reaktion.”
Pojke Flicka
P 1
Va?! En kille?! F 1
”Okey” – vänskap … & sen i slutet var det bara … gulligt?
P 2
Neeeeeeeeeeeeeeeee (första reaktionen) F 2
Jag blev lite chockad att det var två killars kärlek eftersom den beskrevs mer hur en tjej skulle betrakta den nya killen, enligt mig, såsom där det stod ”hans bruna ögon som intensivt sökte efter något” ”våra blickar sade mer än tusen ord” och så vidare.
P 3
Jag blev lite överraskad över slutet F 3
Jag hade läst den innan så jag visste hur den skulle sluta. Men första gången jag läste den blev väldigt chockad, eftersom man verkligen fick bilden av att ”Anders” var en tjej.
P 4
Min första reaktion var en
chockreaktion, eftersom det visade sig att de var bögar.
F 4
Allt i denna text tyckte jag var väldigt lugnt och helt vanligt ända fram till slutet där jag blev väldigt förvånad eftersom att jag inte alls hade kunnat förutspå att han var en kille.
P 5
Chockad, överraskad och lite stum. Desto mer man närmade sig slutet blev det mer spännande och man ställde sig frågan vem det var, vad som skulle ske och det kom som en blixt.
F 5
Min första reaktion var jaha, jag fick inte riktigt någon annan faktiskt. Slutet hade jag redan läst så fick ingen riktig reaktion heller.
P 6
Bra text, sån jag gillar. F 6
Tonårskärlek, blygsam tjej var min första tanke (i början)
P 7
Ingen reaktion. Läste slutet först eftersom Carina sa att man inte skulle kommentera slutet.
F 7
Förvåning att det var en kille.
P 8
Jaha det var två killar.
Analys
Kön Personliga pronomen 1: pers. Antal ord
Pojkar 2 83
Trots instruktionen att inte yttra sig när de läst klart texten så gav några av pojkarna utlopp för olika typer av negativa läten som Blä! UGH! FY FAN! Öhh?! Det är endast två pojkar (se fråga 2, s. 21) som i sitt skrivande tar avstånd från den lästa texten, vilket faller väl samman med de spontana uttrycken. De andra pojkarnas förhållningssätt är antingen neutralt, distanserat eller att de gillar texten. Detta innebär att det har uppstått en diskrepans mellan några av pojkarnas texter och deras läten och ansiktsmimik. Jag tolkar det som att deras tankar har omstrukturerats och förändrats innan de har skrivits ner i textform. Dysthe (1996) skriver om Vygotskijs teori att
Tanken uttrycks inte i ord – den försiggår i orden (2.3, s. 5).
Pojkarnas negativa muntliga uttryck kan kopplas till Björnssons rapport (2005) som visar att skolvardagen för pojkar innebär att hävda sig och söka popularitet hos sina jämnåriga och att demonstrera en maskulinitet med hög status (2.7.2, s. 12). Texten handlar om homosexualitet vilket kan ha uppfattats av pojkarna som en maskulinitet med låg status. Det finns processer där män utestänger män med kränkande tillmälen som exempelvis bög, tönt, mes vilket pekar på svaghet och feminisering (2.7.1, s. 10). Under ett vikariat skrev en pojkes mamma ett mail till mig där hon lyfter fram att grupptrycket är stort och att man som pojke inte får visa att man pluggar för då är man en nörd (1.1, s. 1). Då det finns en tydlig diskrepans mellan pojkarnas verbala uttryck och deras skriftliga texter kan detta tolkas som att pojkarna inför gruppen visar att de tar avstånd från texten.
En flicka och en pojke (P7, F5) upplevde inte någon speciell reaktion på texten och de skriver att de läste slutet först. Att läsa slutet först förtar upplevelsen av innehållet i texten då själva upplösningen ligger i det sista ordet. En av dem skriver att jag sa i instruktionen att de inte skulle kommentera slutet högt, vilket tvärtemot resulterade i att han gjorde det. Troligen väckte jag deras nyfikenhet när jag sa att de inte skulle kommentera slutet. Min slutsats är att jag påverkat deras läsning på ett felaktigt sätt.
Två pojkar (P5 - P6) är positivt textkritiska och de skriver att texten är spännande mot slutet och att det är en bra text, sån jag gillar. Detta tolkar jag som att det uppstått en matchning mellan pojkarnas och textens repertoarer. Text och läsare har allmänna repertoarer som är styrd av dennes tid och kultur. Den allmänna repertoaren handlar bland annat om perspektiv, moraliska värderingar och sociala praktiker. Det finns även den litterära repertoaren som innebär att en text är uppbyggd av litterära konventioner och av formella strategier som styr den. Till exempel har de flesta berättelser en handling och ett persongalleri som skildras ur en viss synvinkel. Läsarens litterära repertoar handlar om dennes kunskaper och föreställningar om vad litteratur är och bör vara (2.5, s.7). Här är det svårt att uttolka om det är de allmänna och/eller de litterära repertoarerna som matchar, men det har helt klart uppstått en matchning mellan texten och pojkarnas läsning.
Fyra flickor (F2-F4, F7) uttrycker chock och förvåning över att det är två killars kärlek som beskrivs i texten. Några av flickorna skriver att kärleken beskrevs mer hur en tjej skulle
Sarland (Rosenblatt och Sarland i Molloy 2003) menar på att tonåringar vill läsa om mänskliga beteenden och etiska frågor. De vill lära om livet, om samhället, om framtiden och de vill ”finna sig själva” i texter (2.5, s. 7). Dessa flickor har troligen funnit sig själva i texten när
huvudkaraktären har beskrivit sina känslor för den andre och de uttrycker förvåning och chock när de upptäcker att det är en pojkes känslor som har beskrivits i texten.
Vid läsningen av denna text visar flickorna med sina uttal att deras föreställningar och förväntningar inte sammanfaller med texten. När en flicka skriver beskrevs mer hur en tjej
skulle betraktar en kille tolkar jag det som att hon inte tillskriver pojkarna att göra samma
känslomässiga betraktelser som flickor gör. Detta synsätt på vad som är manligt och kvinnligt tolkar jag följa isärhållandets logik där man ser till skillnader mellan könen (2.7, s. 10).
Resultat fråga 2: ”Vad gillade du med texten?”
Pojke Flicka
P 1
Slutet! Man hade inte förväntat sig något sånt.
F 1
Jag gillade det sättet som personen skrev novellen (uppsattsen) på. Det blev inte tråkigt. Dessutom att man fick veta just i slutet att personen var en kille. Mer spännande då.
P 2
Den var ganska roligt och överaskande.
F 2
Personligen tycker jag inte att den var särskilt bra, vilket troligtvis berodde på att den var väldigt kort och jag tycker det gick lite väl fort för de att bli tillsammans. Men skulle det vara en längre text skulle den antagligen vara rätt bra.
P 3
Jag gillade inte något speciellt i texten.
F 3
Jag vet inte riktigt om jag gillar den precis, framför allt för att den är så kort så man inte får någon direkt uppfattning av den. Men det var lite kul att historien tog en så stor vändning i slutet och därmed förvånade läsaren. *
P 4
Jag gillade det oväntade slutet. F 4
Jag gillade slutet eftersom att avslutandet av en berättelse måste vara lite ovanligt och inte helt självklart.
P 5
Spänningen på slutet och ivret att läsa klart.
F 5
Författaren lyckades dölja att det var en killes känslor väldigt bra.
P 6
De här med nervositeten om man gillar någon.
F 6
Att det var en enkel och ledig text.
P 7
Ingenting. Förstod inte vad som var speciellt med texten. Man förstod direkt att något liknande
F 7
Jag gillade slutet för att det var inte som man förväntade sig.
skulle hända eftersom det annars bara hade varit en vanlig tråkig text. *
P 8
Slutet var lite anorlunda.
Analys Kön Personlig a pronomen 1:a pers. Antal ord
Gillar Ogillar Neutral, distanserad
Pojkar 2 73 5 2 * 2 *
Flickor 7 166 6 * 2 *
* F3 gillar innehållet, men ogillar formen och är därför representerad i båda kolumnerna. P7 ogillar texten och är distanserad och finns därför representerad i båda dessa två kolumner. Totalt är det elva av femton elever (P1-2, P4-5, F1, F3-7) som uttrycker att de gillade texten. Här har jag tolkat direkta kommentarer som t.ex. Slutet var lite anorlunda (P8), som att detta var det han gillade då detta är svaret på frågan. Jag tolkar elevernas positiva inställningar som att texten möter dessa tonåringars intresse, att de haft en upplevelsebaserad estetisk läsning och att det har uppstått en matchning mellan elevernas och textens litterära och/eller allmänna repertoarer (2.5, s.7) Det är fem av åtta pojkar och sex av sju flickor som gillar texten, vilket är fler flickor än pojkar. Det finns likheter mellan könen i vad de gillar och det är att de uppskattar slutet, den är spännande, oväntad och överraskande.
En pojke (P6) uttrycker nervositeten om man gillar någon (det han gillar) vilket visar att han kan känna igen sig i huvudkaraktärens känslor och att han lever sig in i texten. Detta kan tolkas som att det har uppstått en matchning mellan pojkens och textens allmänna repertoarer och att han känner igen de sociala praktikerna. Hans läsning kan betecknas som estetisk då han associerar och upplever egna erfarenheter när han läser (2.5, s.7). Att leva sig in i texter tillskriver forskaren Larsson (Larsson i Lövgren 1991) vara kvinnors sätt att ta till sig texter, medan män förhåller sig till dem (2.7.1, s. 11). Denna pojke uttrycker tydligt att han lever sig in i texten och inte endast förhåller sig till den. Ingen av flickorna i undersökningen uttrycker en direkt koppling till egna erfarenheter liknande P6 i sina texter.
Det är fem av sju flickor som kommenterar textens form. F1, F4 och F6 är positivt textkritiska, medan F2, och F3 är negativt textkritiska. Detta kan jämföras med att endast en pojke
kommenterar textens form (P5 fråga 3, s. 23). Flickornas formkritik kan tolkas som att de haft en efferent läsning, vilket är en typ av ytläsning som ser till formen istället för upplevelsen i läsningen (2.5, s 6-7). Då flickorna uttrycker chock och förvåning när de upptäcker att det är en manlig huvudkaraktär i texten tolkar jag det som att de även har haft en upplevelsebaserad estetisk läsning. En flicka skriver den beskrevs mer hur en tjej skulle betraktar en kille (F2 fråga 1, s. 18). Min tolkning är att flickan trots formkritiken har funnit sig själva i texten när hon reagerar på textens innehåll.
P7 skriver att han gillade Ingenting. Förstod inte vad som var speciellt med texten. Man förstod
direkt att något liknande skulle hända eftersom det annars bara hade varit en vanlig tråkig text.
Detta är samma pojke som läste slutet först, vilket kan ha påverkat hans uppfattning om texten som helhet (fråga ett, s. 19). Jag tolkar pojkens kommentar som ett avståndstagande till texten. McCormick (1994) skriver att i mötet mellan text och läsare kan det uppstå en spänning mellan de allmänna repertoarerna om läsaren inte är tillräckligt bekant med textens repertoar, inte är av samma mening eller motsätter sig den. (2.5, s. 7). Jag tolkar det som att det uppstått en spänning mellan pojkens och textens allmänna repertoarer, men om det handlar om perspektiv, moraliska värderingar eller de sociala praktikerna är svårt att uttala sig om. Textens litterära repertoar (form) är han bekant med sedan tidigare genom skolan så jag tolkar det inte som alltför troligt att det är där motsättningen uppstår.
Resultat fråga 3: ”Vad gillade du inte med texten?”
Pojke Flicka
P 1
Allt var bra F
1
Jag tror inte att det var någonting speciellt som jag ogillade.
P 2
Inget. det var bra att den var rolig. F 2
Fast det jag inte gillade var inte innehållet utan upplägget. (Ett
vidare resonemang från fråga två, min anm.)
P 3
- F
3
Det var ingenting jag ogillade direkt, för man hinner som sagt inte få en riktig uppfattning om den.
P 4
Jag gillade inte inte någonting. F 4
Det var ingenting jag inte tyckte om.
P 5
Att styckena började med stora bokstäver på flera hela ord. Jag tycker det var irriterande att läsa och man skrek orden för sig själv.
F 5
Jag känner inte att jag hann få några negativa inställningar på så kort tid.
P 6
Slutet. Det förstörde den fina stämningen. Kanske det som var meningen.
F 6
Jag ogillade faktiskt ingenting.
P 7
Det var ingenting jag avskyde. Tyckte den kändes neutral. Läst otroligt många liknande texter i mitt liv.
F 7
ingenting
P 8
Tänkte inte riktigt mycket på texten.
Analys
Kön Personlig
a
Antal ord
pronomen 1:a pers.
Pojkar 3 74 2 2 2 1
Flickor 8 65 6 1
En pojke (P5) ogillar textens form då författaren använder versaler i styckeindelningarna. Han skriver: det var irriterande att läsa och man skrek orden för sig själv. Jag tolkar detta som att han trots formkritiken har kunnat leva sig in i läsningen. Att han har haft en upplevelsebaserad estetisk läsning av texten då han säger sig ha skrikit orden för sig själv (2.5, s.7).
En pojke skriver att han ogillar Slutet. Det förstörde den fina stämningen. Vad händer i slutet som gör att stämningen blir förstörd? Det som händer i texten är att i sista ordet ”Anders” visar det sig att hela textens perspektiv är ur ett manligt homosexuellt perspektiv. Detta
perspektivbyte påverkar pojkens uppfattning om texten som helhet och han anser att stämningen inte längre är lika fin. Detta kan tolkas som att han upplever en mindre fin eller motsatt
stämning i slutet av texten – en dålig, ofin eller omysig sådan. Då det inte finns några ord i texten som påvisar att det skulle vara en flicka som berättar kan pojkens besvikelse på textens vändning bero på att han uppfattar textens språkbruk vara kvinnligt, sättet som huvudkaraktären beskriver sina känslor på. När han läser det sista ordet bryts den matchning som har uppstått mellan textens och hans allmänna repertoarer. Jag tolkar det som att det istället uppstår en spänning mellan hans och textens allmänna repertoarer då han motsätter sig den vändning som texten tar (2.5, s. 7). Jag tolkar det som att det är homosexualiteten i texten som är det som han motsätter sig då det är detta som uppenbaras för läsaren i slutet. Detta ingår inte i hans
perspektiv, moraliska värderingar eller sociala praktiker och det uppstår en motsättning.
En pojke (P7) skriver att texten kändes neutral och att han har läst otroligt många liknande
texter i sitt liv Detta är samma pojke som läste slutet först (fråga 1, s. 19), som inte gillade
någonting med texten och inte förstod vad som var så speciellt med den (fråga 2, s. 21). Fast 82007) skriver att allt läsande, skrivande och språkande som sker i vardagen är literacy och att alla barn i skolan har mött olika textuella situationer i skilda praktiker vilket innebär att de har olika sorters literacy (2.6, s. 7-8). Pojken skriver att han är van vid denna typ av literacy samtidigt som han intar ett distanserat förhållningssätt till texten. Syftar han på textens form eller innehåll när han säger sig ha läst liknande texter? Vad menar han med att texten känns neutral? Textens form har han mött tidigare i skolan, men jag anar att han syftar på innehållet. Det hade varit intressant att ta del av vad han menar med liknande texter. Jag tolkar hans distanserade förhållningssätt i enlighet med Larsson (Larsson i Lövgren 1991) som att han försöker ta kontroll över texten med att distansera sig från den (2.6.1, s. 11). En vidare tolkning är att homosexualiteten upplevs som värdeladdad och att han därav distanserar sig. Å andra sidan skriver han att han läst otroligt många liknande texter, vilket kan syfta på romantiska texter i allmänhet.
Resultat fråga 4: ”Väckte texten några frågor?”
Pojke Flicka
P 1
Det var bra skrivet hur de fått det att låta som en tjej kan jag inte förstå
F 1
Egentligen har/hade jag inga frågor. Texten var mer … jaha.
P 2
Neeeeej F
2
I så fall bara VA?
P 3
Det väckte så klar några frågor i slutet av texten.
F 3
Berättelsen väckte inte så många frågor, man bara blev väldigt förvånad.
P 4
Texten väckte tankar om att det går till på samma sätt, man trodde att det var en tjej som var kär.
F 4
Man fick alla svar om texten vid slutet. När Jonas sade ”Det kommer alltid att vara du och jag, Anders.” De blev nog tillsammans ett långt tag eller förr alltid.
P 5
Vad ska hända? Hur? Vem? Varför?
F 5
Nej, inga frågor för min del.
P 6
Nej F
6
Inte förrän i slutet, och då tänkte man ”Va? Var det en kille som skrev?”
P 7
Om en kille som var gay … F 7
Inga frågor
P 8
Tänkte att dem kanske var något fega.
Analys
Kön Personliga pronomen 1: pers. Antal ord
Pojkar 1 69
Flickor 1 79
En pojke (P1) skriver: Det var bra skrivet hur de fått det att låta som en tjej kan jag inte förstå. Pojken har uppfattat textens innehåll vara ur ett kvinnligt perspektiv trots att det inte finns några ord som antyder detta. Texten är neutral vad det gäller huvudkaraktärens kön (utom i sista ordet) då den är skriven i första person, jagform. Vad är det i texten som låter som en tjej? Hur är texten skriven?
Texten handlar om förälskelse vid första ögonkastet och berättarperspektivet är i jagform. Den är romantisk, personlig, känslofylld och innehåller målande beskrivningar som t.ex. Jag
öppnade och tittade in i ett par varma, vackra, bruna ögon. Inga ord behövdes. Exempel på
romantik och känslobeskrivning är: Våra blickar sade dock mer än tusen ord, som det så
romantiskt brukar sägas, och En känsla började växa inom mig; en blandning av nyfikenhet, intresse och till och med kärlek. Jagformen gör texten personlig då läsaren kommer nära
Läsaren får veta är att huvudkaraktärens objekt för förälskelsen är en vacker pojke. Det var den
vackraste kille, eller snarare man, jag någonsin hade sett. Detta kan uppfattas som att det är en
flickas betraktelse om läsaren utgår från den heteronormativa ordningen, vilket jag tolkar att denna pojke gör. Den heteronormativa ordningen handlar inte enbart om könsumgänge utan inkluderar även begär, blickar, känslor och sociala relationer (2.7, s. 8-9). Blickar, känslor och relationer är precis vad denna text handlar om. Det heteronormativa perspektivet kan även tillskrivas en annan pojkes reflektioner: Texten väckte tankar om att det går till på samma sätt,
man trodde att det var en tjej som var kär.
Resultat fråga 5: ”Tror du att det är en kille eller tjej som har skrivit texten? MOTIVERA”
Pojke Flicka
P 1
Tror att det är en tjej, eftersom det låter så. F 1
Antingen är det en kille som har skrivit, som kanske vet hur det är? Eller så är det en tjej … men jag vet faktiskt inte.
P 2
Jag tror att det var en tjej som skrev texten även om det handlade om ett homosexuellt bögpar. Instinkt
F 2
Jag kan inte direkt säga om det var en tjej eller en kille, men som sagt intrycket är att det är en tjej.
P 3
Jag tror att det är en tjej som har skrivit texten, vet inte riktigt varför. Svår fråga.
F 3
Det kan nog vara vilket som tror jag faktiskt.
P 4
Jag tror det är en kille F 4
Jag tror att en tjej skrivit denna text eftersom att den är skriven med mycket känslor och på ett mer femininskt sätt.
P 5
Jag tror att det är en kille som skrivit för att skämta till det lite och på ett lite tjejaktigt sätt beskriva sina tankar och känslor. Jag tror inte unga tjejer skulle skriva på samma intensiva och spännande sätt.