• No results found

4. Undersökning och resultat

4.6 Moraliska argument för

4.6.1 Fråntar brottslingar rätten till sin frihet

Clegg, Conway & Lee lyfter Locke och logiken bakom hans filosofi, att en person som inte följt lagar därmed inte bör ha samma rättigheter som andra. Vidare citerar författarna en person som ställt sig frågande till ett avskaffande av praktiken: ”It makes no sense. We

incarcerate people and we take away their right to run their own lives and leave them with the ability to influence how we run our lives?”. Författarna poängterar också att förvägrandet

länge har setts som en del av bestraffningen och att det är något som är djupt rotad i det amerikanska rättssystemet. Vidare konstaterar de att samhället länge ansett brottslingar varit mindre ansvarstagande och trovärdiga än de som inte begår brott. Detta innebär inte bara att dessa blir av med rösträtten, det kan även innebära att en dömd inte får äga ett vapen eller sitta som nämndeman. Även arbetsgivare kan ta före-detta brottslighet i beaktning vid rekrytering.85 Edward Feser ställer sig frågande om det inte är samma sak att förvägra någon

82 Feser, Edward, Should Felons Vote? The push to let convicts vote is wrong on fact and on principle, 2005,

https://www.city-journal.org/html/should-felons-vote-12868.html, hämtad: 2020-04-13.

83 Ibid. 84 Ibid.

85 Clegg, Roger, Conway III, George T. & Lee, Kenneth K., The Case Against Felon Voting, University of St.

rösträtt som att beröva någon frihet, som ett fängelsestraff innebär. Om någon skulle ställa sig kritisk mot det faktumet skulle denne ställa sig frågande till straffrätten.86

4.6.2 Brottsåterfall

Edward Feser lyfter i sin text att det finns de som påstår att förvägrandet kan bidra till brottsåterfall genom att hålla före detta gärningsmän och deras familjer bortkopplade från samhället samt att före-detta brottslingar som röstar är mindre benägna att göra brott igen. Feser menar att en person som är av den åsikten kanske missbedömer korrelationen mellan valdeltagandet och att hålla sig borta från brott. Feser menar snarare att det handlar om att lära av sina misstag och vara en ansvarstagande person än något annat. Detta innebär då att en före detta brottsling som från grunden har vad som krävs för att inte begå brott igen inte kommer att göra det, oavsett om personen riskerar att förlora sin rösträtt eller ej.87

Andra författare ställer sig positiva till att underlätta återinträdet i samhället för de som avtjänat sitt straff och som ”förbättrats” under sin tid i fängelset. Men, menar dessa författare, det är just för att en så hög andel brottslingar som släpps är så ”oförbättrade” att de lätt faller tillbaka in i kriminaliteten som det är vettigt att vänta en viss tid.88

Att återfå sin rösträtt, menar några av författarna, borde vara en högtidlig ceremoni där vänner och familj tillsammans firar återinträdet i samhället. Det om något hade varit ett sätt att

uppmuntra en före-detta brottsling att vilja göra rätt för sig. Ett automatiskt återinförande av rösträtten hade inte skapat en sådan möjlighet. Det hade dessutom oundvikligt gett tillbaka rösträtten till miljoner av före-detta brottslingar som eventuellt inte ändrats eller ”förbättrats”. Vilket hade inneburit, poängterar författarna, att medborgare som inte kan följa lagen hade fått påverka lagen för andra.89

4.7 Filosofiska argument för

I följande del kommer för-argument av filosofisk karaktär att redovisas.

86 Feser, Edward, Should Felons Vote? The push to let convicts vote is wrong on fact and on principle, 2005,

https://www.city-journal.org/html/should-felons-vote-12868.html, hämtad: 2020-04-13.

87 Ibid.

88 von Spakovsky, Hans A. & Clegg, Roger, There Are Good Reasons for Felons to Lose the Right to Vote,

2018-04-18, The Heritage Foundation, https://www.heritage.org/election-integrity/commentary/there-are-good- reasons-felons-lose-the-right-vote, hämtad: 2021-04-13.

4.7.1 Kvalificerade röstberättigade

Många som är kritiska mot förvägrandet ställer sig frågande hur politiker besitter rätt kunskap att kunna bedöma hur kvalificerad en medborgare är att rösta eller ej. En del författare i texterna som förespråkar förvägrandet konstaterar i relation till detta att med detta argument borde därmed även barn, icke-medborgare och mentalt sjuka människor ha rätten att rösta. Det finns nämligen, menar författarna, en viss standard satt för medborgare att uppfylla innan de ges specifika rättigheter och medborgare som begår allvarliga brott mot andra medborgare uppfyller inte den standarden.90 Författarna konstaterar också att ”If you’re not willing to

follow the law, then you should not have a role in making the law for everyone else”.91

4.8 Resultat

I resultatdelen kommer Robert A. Dahls teori om de fem kriterierna för att uppnå en i det närmaste idealisk demokrati att diskuteras i förhållande med de olika argument om presenterats.

4.8.1 Effektivt deltagande

Kriteriet om effektivt deltagande innefattar, som redan redovisat, att ett förvägrande av alla medborgares fullständiga möjligheter till effektivt deltagande avvisar principerna om lika intresse. Förvägrandet innebär att eftersom medborgarnas preferenser är okända eller felaktigt uppfattade, kan de inte tas med i beräkning.92 I förhållande till de argument som presenterats

blir ett flertal av de relevanta i sammanhanget.

Dels blir argumenten om den stora andelen medborgare som är förvägrade rösträtten aktuellt att belysa. Robert A. Dahl belyser att medborgare har olika preferenser och vid det fall där dessa preferenser inte ges en möjlighet att vara en del av beräkningen kränker det principen om lika intresse.93 Detta innebär, som många av författarna konstaterat, att intresset och

preferenserna hos svarta medborgare och minoritetsgrupper inte tas med i beräkningen till samma grad som vita medborgare.94 Vidare blir också argumenten som lyfte att det fanns en

90 von Spakovsky, Hans A. & Clegg, Roger, There Are Good Reasons for Felons to Lose the Right to Vote,

2018-04-18, The Heritage Foundation, https://www.heritage.org/election-integrity/commentary/there-are-good- reasons-felons-lose-the-right-vote, hämtad: 2021-04-13.

91 Ibid.

92 Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 109. 93 Ibid.

94 The Sentencing Project, "Democracy Imprisoned: The Prevalence and Impact of Felony Disenfranchisement

oro över hur utfallet i valet år 2020 skulle bli, på grund av den stora andelen medborgare som var förvägrade sin rösträtt95, relevant. Dahl konstaterar i sin förklaring att i de fall där

medborgares preferenser inte varit med i beräkningen samt där man inte tar det i beaktning vid ett val kränks också principen om lika intresse.96 Det skulle på grund av detta gå att anta

att Dahl hade varit enig de som riktar kritik mot förvägrandet på grund av dess stora exkludering.

Vidare finns ytterligare ett argument som är relevant att ta upp i samband med kriteriet om det effektiva deltagandet. Det är argumentet som handlar om hur konsekvenserna av förvägrandet är rasistiska, alltså att den begränsar svarta och minoritetsgrupper i större utsträckning.97 Vad

motståndare påstår i samband till detta är att den stora majoriteten av de som fängslas i USA är i huvudsak män men också till viss grad svarta medborgare. De hävdar i samband med detta att det handlar om vilka som begår brott snarare än att det finns ett mål om att vissa grupper ska begränsas mer i sitt effektiva deltagande.98 Det blir svårt att tolka Dahl i hans

förklaring om kriteriet då Dahl inte preciserar vidare om röstberättigande. Det hade dock gått att gissa att Dahl, om han var principiell, hade ansett att på grund av de stora snedvridna konsekvenserna som framför allt påverkar en viss grupp hade varit något att ta i beaktning. På grund av att Dahl pratar om preferenser och vad som händer om dessa är okända eller

felaktigt tolkade skulle det eventuellt gå att anta att han hade ansett att praktikens konsekvenser avvisar principerna om lika intresse.99

Ytterligare ett argument som blir relevant i samband med kriteriet om effektivt deltagande är diskussionen om att en medborgare inte får möjlighet att vara delaktig i samhället på grund av förvägrandet av rösträtten. De som förespråkar förvägrandet menar att när en människa blir satt i fängelse blir personens frihet och liv begränsad, vilket de menar borde tala för att en fängslad medborgare inte borde ha möjlighet att kontrollera en annan medborgares frihet och liv.100 I relation till Dahls idé om det effektiva deltagandet hade det gått att tänka sig att han

95 Boehm, Inka, “Free the Vote: Felony Disenfranchisement in 2020”, 2020-11-02, American University Journal

of Gender, Social Policy & the Law, http://www.jgspl.org/free-the-vote-felony-disenfranchisement-in-2020/, hämtad: 2021-04-22.

96 Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 109.

97 The Sentencing Project, "Democracy Imprisoned: The Prevalence and Impact of Felony Disenfranchisement

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30, s. 2.

98 Feser, Edward, Should Felons Vote? The push to let convicts vote is wrong on fact and on principle, 2005,

https://www.city-journal.org/html/should-felons-vote-12868.html, hämtad: 2020-04-13.

99 Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 109.

100 Clegg, Roger, Conway III, George T. & Lee, Kenneth K., The Case Against Felon Voting, University of St.

inte ansett att en människas ”deltagande” drabbas speciellt mycket i ett fängelse så länge personen i fråga har möjlighet att delta ändå. På grund av detta skulle det gå att dra en slutsats att Dahl återigen hade varit kritisk mot förvägrandet av rösträtten i denna aspekt på grund av att den dömde medborgaren i frågan blir förvägrad sitt deltagande vid en dom.

4.8.2 Röstjämlikhet

Kriteriet om röstjämlikheten handlar om nödvändigheten att röstningen är jämlik i det avgörande skedet för att ge ett likvärdigt skydd för medborgarnas jämlikhet med idén om personlig autonomi.101 Även när det gäller detta kriterium finns ett antal argument som blir

relevanta.

Ett exempel på ett argument som blir aktuellt i diskussionen om röstjämlikheten är frågan huruvida förvägrandet av rösträtten kan legitimeras i och med att medborgare som begår brott inte är lika kvalificerade att rösta som andra. Många av författarna som argumenterar för förvägrandets existens och praktik menar på två saker, dels att en medborgare som inte följer lagen därmed inte bör ha samma rättigheter som andra har, helt enligt John Lockes devis.102

Det andra de argumenterar för är att en person som kan uppvisa sådant bristande

ansvarstagande som att begå brott därför inte borde få rösta.103 Dahl skriver ingenting om vem

eller vilka som bör eller inte bör vara röstberättigade så det är svårt att göra en tolkning av vad han hade sagt om just detta. Dahl diskuterar dock hur han anser att folkstyret är mer

kvalificerat än något eller någon annan.104 Detta diskuteras dock vidare i vid ett senare skede.

Eventuellt hade detta inneburit, utan vetskapen om hur Dahl ställer sig i frågan om vilka som bör vara röstberättigade eller inte, kunnat rikta kritik mot den stora röst-ojämlikhet som uppstår på grund av praktiken.

Ytterligare argument som är återkommande hos såväl för-, som hos motsidan är frågan om förvägrandet bryter mot lagen den allmänna rösträtten. De som argumenterar för att den inte bryter mot den allmänna rösträtten hänvisar till juridiska tolkningar och menar att de som

101 Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 109-110. 102 von Spakovsky, Hans A. & Clegg, Roger, There Are Good Reasons for Felons to Lose the Right to Vote,

2018-04-18, The Heritage Foundation, https://www.heritage.org/election-integrity/commentary/there-are-good- reasons-felons-lose-the-right-vote, hämtad: 2021-04-13.

103 Feser, Edward, Should Felons Vote? The push to let convicts vote is wrong on fact and on principle, 2005,

https://www.city-journal.org/html/should-felons-vote-12868.html, hämtad: 2020-04-13.

anser att den bryter mot lagen om allmän rösträtt överskriver kongressens befogenheter.105

Principiellt, utan juridiska tolkningar i beaktningar, skulle det gå att påstå att Dahl hade ansett att den allmänna rösträtten bör trumfa förvägrandet för rösträtten. Han skriver nämligen att i fall där röstjämlikhet inte praktiseras finns risken att principen om lika hänsyn av olika intressen kumulativt bryts emot.106 Vidare preciserar Dahl, som redovisat, att detta kriterium

inte kräver en specifik metod i röstning utan betonar att den metod som bäst tillgodoser detta kriterium bör prioriteras.107 Detta skulle i principen innebära att den allmänna rösträtten bör

stå över förvägrandet av rösträtten för dömda.

Vidare finns ytterligare argument som bör diskuteras i samband med detta kriterium. Argumentet är det som handlar om att delstater praktiserar det olika, vilket i sin tur gör att konsekvenserna av förvägrandet är drabbar olika medborgare olika mycket.108 Vad det

innebär är att medborgare i USA till en början inte har samma röstjämlikhet, samt att medborgare i olika delstater dessutom inte har samma röstjämlikhet. I en tolkning av vad Robert A. Dahl har konstaterat om sitt kriterium skulle det gå att gissa att han hade föredragit om delstaterna haft samma bestämmelser.

4.8.3 Upplyst förståelse

Det tredje kriteriet, upplyst förståelse, handlar som redovisat om att i en demokrati där folket förväntas styra, snarare än elitiska förmyndare, bör folket själva få bestämma för sig själva. Det vill säga besluta vad som bäst passar dem, men för att veta vad som är bäst krävs en upplysning.109 Vad gäller detta kriterium finns ett antal argument som blir aktuella att lyfta

och diskutera.

Det första argumentet att lyfta är det som redan nämnts tidigare, det vill säga vem är

kvalificerad att få rösta samt vem besitter mandat över att besluta vilka som är kvalificerade att rösta. Argumentet är återkommande bland författarna som ställer sig kritiska till praktiken. De fokuserar i huvudsak på att politiker är de som får avgöra huruvida någon är kvalificerad att vara röstberättigad eller inte. Dels i beslutet i hur delstaten bör göra med praktiken, i de

105 Clegg, Roger, Conway III, George T. & Lee, Kenneth K., The Case Against Felon Voting, University of St.

Thomas Journal of Law and Public Policy, vol. 2, nr. 1, 2008, s. 14-16.

106 Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s.109. 107 Ibid, s. 109-110.

108 The Sentencing Project, "Democracy Imprisoned: The Prevalence and Impact of Felony Disenfranchisement

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30, s.4-5

fall delstaten gör skillnad på brott och brott men även efter att en dömd avtjänat sitt straff och ska återfå sin rösträtt.110 Dahl ställer sig kritisk till idén om att vissa medborgare är bättre

rustade än andra att styra samt det elitistiska förmyndarskapet som innebär att medborgarna själva inte får bestämma vad som passar dem bäst.111 I en tolkning av vad argumentet kan

mena är att i en process där politiker, i sammanhanget förmyndarskapet, beslutar vilka medborgare som är kvalificerade att rösta. Det skulle därmed gå att påstå att Dahl hade ställt sig kritisk även i detta sammanhang.

I en diskussion om kriteriet om den upplysta förståelsen bör även argumentet om den alienerade medborgaren lyftas. Författare som är kritiska till förvägrandet menar också att genom att förvägra någon sin rösträtt marginaliseras och alieneras medborgaren från samhället.112 Vilket i sin tur betyder att den begränsas i sin möjlighet till den upplysta

förståelsen. Det skulle gå att påstå att Dahl hade varit enig de som menar att förvägrandet och dess konsekvenser blir så pass stora att de därför kränker kriteriet om upplyst förståelse. Dessutom finns det de som menar att fast att en medborgare bör ha återfått sin rösträtt efter avtjänat straff drar det ut på tiden113 och är därmed inte enligt den enskilde delstatens

bestämmelser samt skapar ännu mindre möjligheter till upplyst förståelse.

Related documents