I följande kapitel kommer de fynd som gjorts i resultatdelen att diskuteras och de slutsatser som går att dra kommer också att presenteras i detta kapitel. Avslutningsvis kommer resultaten att diskuteras.
5.1 Slutsats
I det stora hela skulle det gå att dra en slutsats att Robert A Dahl hade ställt sig kritisk till förvägrandet av rösträtten för dömda. Denna slutsats baseras på det tolkningsarbete som gjorts i tidigare kapitel.
I tolkningsarbetet har det också funnits anledning att tro att Dahl hade, när det gäller kriteriet om det effektiva deltagandet, ställt sig kritisk mot den stora exkludering som begränsar ett stort antal människor från att rösta, i synnerhet svarta. Dahl hade också eventuellt ansett, till skillnad från de som menar att den dömdes liv redan begränsas i fängelset och att det i så fall inte spelar någon roll om rösträtten inkluderas i det begränsandet, att den dömdes deltagande inte nödvändigtvis måste begränsas i fängelset.
När det kommer till kriteriet om röstjämlikheten finns det anledning att tro att Dahl hade ställt sig kritisk mot den stora röstojämlikheten som uppstår när specifika grupper blir förvägrade sin rösträtt, också i och med att delstater får göra som de vill när det kommer till förvägrandet. Dahl trycker också, som redovisat, på att det inte finns en föredragen praktik utan den praktik som bäst tillgodoser röstjämlikheten är den praktik som bör användas.
Vad gäller kriteriet om upplyst förståelse fanns även anledning att tro att Dahl hade ställt sig kritisk gentemot idéen om att politiker, guvernörer eller domare är de som får besluta vem som är berättigad att rösta eller ej. Förvägrandet innebär i sin tur att vissa medborgare
alieneras samhället. Något som innebär att några begränsas möjligheten till upplyst förståelse.
Vidare fanns det anledning att gissa att Dahl, när det kommer till kriteriet om dagordningen, hade Dahl ställt sig kritisk mot faktumet att enligt förvägrandet anses vissa vara bättre
lämpade att rösta än andra. Vilket går emot Dahls princip om att folkstyret är bättre lämpat att styra än något annat är.
Avslutningsvis kom det i tolkningsarbetet fram att Dahl även hade ställt sig kritisk mot faktumet att som det ser ut skapar hudfärg eller etnicitet sämre förutsättningar för allas inkludering i och med statistiken visar att svarta i större utsträckning än vita blir fängslade. 5.2 Slutdiskussion
Som redovisat är syftet med de fem kriterierna att ”testa” förutsättningarna för vilka möjligheter ett system eller en stat har att uppnå en ”perfekt” demokrati. Dahl betonar att demokratimodellen och de fem kriterierna beskriver en idealmodell och en idealisk standard och att den därmed är svår att uppnå. Dahl konstaterar vidare att det inte finns demokratier som har en helt perfekt process och regering.122 Utifrån denna förklaring skulle det därmed att
gå att konstatera att den idé om att dömda inte bör vara en del av röstningen i USA är en praktik som inte uppnår något av de fem kriterier som demokratimodellen innehåller. I och med att Dahl menar att kriterierna är till för att mäta och uppskatta möjligheter går det att konstatera att utifrån denna mätning, hur väl förvägrandet av rösträtten för dömda är förenlig med demokratimodellen, finns ingen sådan förenlighet och möjligheterna för en ”perfekt” process och regering är få.
Som presenterat i inledningen finns stor kritik som utfärdats mot praktiserandet av förvägrandet och som redovisat har USA tappat placeringar när det kommer till
internationella mätningar om demokrati och rättigheter.123 I och med konstaterandet att
praktiserandet inte uppfyller något av Dahls kriterier och därmed inte skapar möjligheter för en idealisk demokrati eller process finns det anledning att tro att USAs möjligheter att klättra i listorna för demokrati och möjligheter inte blir fler så länge förvägrandet av rösträtten för dömda praktiseras. Även om denna slutsats inte är så förvånande, det vill säga att förvägrande av rösträtten för dömda brottslingar visar sig inte vara förenligt med Dahls modell eller en idealdemokrati, innebär prövningen mot modellen att vi bättre förstår hur och varför praktiken inte går ihop med demokratin.
122 Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 106.
123 Lindahl, Ylva, Demokrati och rättigheter, Landguiden, 2021-25-03f, https://www.ui.se/landguiden/lander-
6. Avslutning
I detta avslutande kapitel kommer förslag på vidare forskning att presenteras. Avslutningsvis kommer en metodreflektion.
6.1 Vidare forskning
Under uppsatsskrivandets gång har en rad frågor och andra potentiella forskningsfrågor dykt upp i koppling till uppsatsens ämne. Ett exempel på något som hade varit intressant att studera hade varit hur valresultaten hade påverkats av det stora förvägrandet av rösträtten, samt vilka eventuella förändringar som skett i politiken på grund av det. Ytterligare något som hade varit intressant att studera är att fokusera ytterligare på den dåliga rankningen USA får i den
internationella mätningen av demokrati och rättigheter, gräva i vad det beror på och hur det tar sig uttryck i landet.
6.2 Metodreflektion
Efter att ha läst igenom andra uppsatser vars syften har varit att analysera ett textinnehåll av liknande karaktär ansågs argumentationsanalysen vara en lämplig metod. Givetvis finns det alltid fördelar och nackdelar med olika metoder och i slutändan handlar det om att väga dessa fördelar och nackdelar emot varandra.
Den huvudsakliga svagheten som fanns i argumentationsanalysen är det tolkningsarbetet den kräver. Dels i att lyfta vilka argument som är relevanta samt i hur dessa ska förstås i relation till teorin. Ett analysarbete påverkas alltid av den som gör analysen och tolkningarna. Styrkan i metoden var att den var relativt enkel att genomföra då det finns en tydlig metodik i
Källförteckning
Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 2., uppl., Liber, Stockholm, 2015.
American University Journal of Gender, Social Policy & the Law, “About & Resources”, http://www.jgspl.org/resources/.
Bryant, Maxine & Dacruz, Becky, “Felon Disenfranchisement The Voting Rights Act Fifty
Years Later”, ResearchGate, vol. 16, nr. 3, 2016-10-12.
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys det kritiska studiet av politiska texter och idéer, TPB, Enskede, 2007.
Boehm, Inka, “Free the Vote: Felony Disenfranchisement in 2020”, 2020-11-02, American University Journal of Gender, Social Policy & the Law, http://www.jgspl.org/free-the-vote- felony-disenfranchisement-in-2020/.
Bowers, Melanie M & Preuhs, Robert R. "Collateral Consequences of a Collateral Penalty: The Negative Effect of Felon Disenfranchisement Laws on the Political Participation of Nonfelons", Social Science Quarterly, vol. 90, nr 3, 2009.
Clegg, Roger, Conway III, George T. & Lee, Kenneth K., The Case Against Felon Voting,
University of St. Thomas Journal of Law and Public Policy, vol. 2, nr. 1, 2008.
Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989.
The Sentencing Project, "Democracy Imprisoned: The Prevalence and Impact of Felony Disenfranchisement Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30.
Dawson-Edwards MS, Cherie, Enfranchising Convicted Felons: Current Research on Opinions Toward Felon Voting Rights, Journal of Offender Rehabilitation, vol. 46, nr. 3-4, 2008.
Feser, Edward, Should Felons Vote? The push to let convicts vote is wrong on fact and on
principle, 2005, https://www.city-journal.org/html/should-felons-vote-12868.html.
Eli L. Levine, "Does the Social Contract Justify Felony Disenfranchisement?", Washington
University Jurisprudence Review, vol. 1, nr. 1, 2009.
Ghosh, Rockey & Arpitam James, "On the Political Economy of Felon Disenfranchisement". SSRN: vol. 1, 2019.
Uggen, Christopher, Larson, Ryan, Shannon, Sarah & Pulido-Nava Arleith, Locked Out 2020:
Estimates of People Denied Voting Rights Due to a Felony Conviction, Washington DC: The
Sentencing Project, vol. 202, nr. 628-0871, 2020-10-30,
https://www.sentencingproject.org/wp-content/uploads/2020/10/Locked-Out-2020.pdf.
Manhattan Institute, About, https://www.manhattan-institute.org/about, 2021-04-13.
National Conference of State Legislatures, Felon voting rights, 2021-01-08,
https://www.ncsl.org/research/elections-and-campaigns/felon-voting-rights.aspx.
ResearchGate, “About”, 2021, https://www.researchgate.net/about.
Sveriges Riksdag, Demokrati, (2021-03-03), https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-
riksdagen/demokrati/.
The Heritage Fundation, About Heritage, 2021, https://www.heritage.org/about-
heritage/mission.
Von Spakovsky, Hans A. & Clegg, Roger, There Are Good Reasons for Felons to Lose the
Right to Vote, 2018-04-18, The Heritage Foundation, https://www.heritage.org/election-
integrity/commentary/there-are-good-reasons-felons-lose-the-right-vote.
Ylva Lindahl, Demokrati och rättigheter, Landguiden, 2021-25-0,
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/demokrati-och- rattigheter/.