Att förvägra dömda rösträtten. : En argumentationsanalys av debatten om förvägrandet av rösträtten i USA.

(1)

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15hp | Statsvetenskap VT 2021 | LIU-EIE-FIL-G—21/02546--SE

Att förvägra dömda rösträtten.

En argumentationsanalys av debatten om förvägrandet av rösträtten i

USA.

To deny felons the right to vote.

An argumentation analysis of the debate on the denial of the right to vote

in USA.

Författare: Josefin Josefsson

Handledare: Per Jansson Examinator: Khalid Khayati

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

(2)

Abstract

Title: To deny felons the right to vote. An argumentation analysis of the debate on the denial

of the right to vote in USA.

The purpose of this study has been to present different arguments regarding felony disenfranchisement. What was also investigated was if the practice could be compatible with Robert A. Dahl and his model of democracy. Finally, the findings were presented and what they meant.

The material of the study consisted of texts produced in the purpose of arguing either for or against the practice. The content of these texts was presented through an argument analysis. They were presented fractionated by themes depending on what the argument was stating.

The results of the analysis were that there were some recurring arguments, both for and against the practice. Furthermore, it became obvious through analyzing the arguments that the model of democracy and its five criterias could not be compatible with the practice. Lastly, it could be stated that what it meant was that nothing regarding the practice of felony disenfranchisement could be compatible with Robert A. Dahl’s idea of democracy.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 4

1.3 Avgränsningar ... 5

2. Teori och tidigare forskning ... 6

2.1 Teori ... 6

2.2 Tidigare forskning ... 9

2.2.1 Kontraktsteoretikerna ... 9

2.2.2 Straff-filosofi och amerikanernas åsikter ... 10

3. Metod ... 13

3.1 Generellt om metoden ... 13

3.2 Metodens tillämpning ... 14

3.3 Material ... 14

4. Undersökning och resultat ... 17

4.1 Juridiska argument emot ... 17

4.1.1 Rasistiska konsekvenser ... 17

4.1.2 Bryter mot lagen om allmän rösträtt ... 18

4.2 Politiska argument emot ... 19

4.2.1 Praktikens ursprung ... 19

4.2.2 Det enda demokratiska landet ... 20

4.2.3 Olika delstater gör olika ... 21

4.2.4 Svarta blir oftare än vita dömda ... 22

4.3 Moraliska argument emot ... 22

4.3.1 Förvägrandet alienerar dömda från samhället ... 22

4.4 Juridiska argument för ... 23

4.4.1 Finns inga bevis för att förvägrandet är rasistisk ... 23

4.4.2 Praktiken bryter inte mot lagen om allmän rösträtt ... 25

4.5 Politiska argument för ... 27

4.5.1 Till Demokraternas fördel ... 27

(4)

4.6.1 Fråntar brottslingar rätten till sin frihet ... 28 4.6.2 Brottsåterfall ... 29 4.7 Filosofiska argument för ... 29 4.7.1 Kvalificerade röstberättigade ... 30 4.8 Resultat ... 30 4.8.1 Effektivt deltagande ... 30 4.8.2 Röstjämlikhet ... 32 4.8.3 Upplyst förståelse ... 33

4.8.4 Kontroll över dagordningen ... 34

4.8.5 Alla är inkluderade ... 35

5. Slutsats och slutdiskussion ... 37

5.1 Slutsats ... 37 5.2 Slutdiskussion ... 38 6. Avslutning ... 39 6.1 Vidare forskning ... 39 6.2 Metodreflektion ... 39 Källförteckning

(5)

1. Inledning

Demokrati betyder folkstyre eller folkmakt. I teorin innebär detta att medborgarna i ett land ska ha möjlighet att vara med samt tycka till om hur landet bäst styrs. Olika länder har olika bestämmelser för hur demokratin ska utövas men de allra flesta har en representativ

demokrati, det vill säga regelbundna val där medborgarna lägger en röst på politiker som ska representera dem.1_{Ett land som utövar denna typ av demokrati är USA. Landet har länge}

varit ett föredöme gällande demokratiskt statsskick men har på senare år tappat placeringar i internationella rankningar av stater efter styrkan i demokrati och rättigheter. Detta beror på kritik som riktats mot bland annat brister i valsystemet.2_{Ett exempel på sådan kritik riktat mot}

valsystemet är ”felony disenfranchisement”, det fenomen som innebär ett förvägrande av

rösträtten mot dömda i USA.

Förvägrandet av rösträtten har funnits och utövats i USA sedan 1700-talet och har sedan dess ändrat form flera gånger.3_{När idéen om förvägrandet först trädde i kraft var det bara en}

delstat i USA som hade implementerat den. Under mitten på 1800-talet var det ett flertal delstater som också implementerade förvägrandet som en del av rättssystemet, samtidigt som svarta amerikaners rösträtt ifrågasattes och övervägdes.4

Sedan idéen om förvägrandet kom till har den, som redan nämnt, bytt skepnad ett flertal gånger och ser fortfarande olika ut i olika delstater. Hur förvägrandet praktiseras kan delas in i fyra kategorier. I tre delstater förvägras rösträtten aldrig, ytterligare en form av praktiken innebär att den dömde återfår sin rösträtt automatiskt från det att denne inte längre sitter i fängelse. Den tredje formen av praktiken innebär att den dömde inte återfår sin rösträtt förrän denne helt avtjänat sitt straff (till exempel skyddstillsyn). I dessa två senare typer av praktiken ”aktiveras” rösträtten när straffet är helt avtjänat. Avslutningsvis finns en fjärde form och denna tillåter också en återställning av rösträtten när hela straffet är avtjänat samt efter en

1_{Sveriges riksdag, Demokrati, 2021-03-03,}_{https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/}_,

hämtad: 2021-04-13.

2_{Lindahl, Ylva, Demokrati och rättigheter, Landguiden, 2021-25-03f,}

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/demokrati-och-rattigheter/, hämtad: 2021-04-13.

3_{Ghosh, Rockey & Arpitam, James, "On the Political Economy of Felon Disenfranchisement". SSRN: vol. 1,}

2019.

4_{Behrens, Angela, Uggen, Christopher & Manza, Jeff, "Ballot Manipulation and the "Menace of Negro}

Domination": Racial Threat and Felon Disenfranchisement in the United States, 1850–2002". American Journal

(6)

väntetid eller i vissa fall ytterligare åtgärder, men i vissa fall beror det på den dömdes brott. Vissa brott tillåter aldrig ett införande av rösträtten.5

Diskussionen om förvägrandet av rösträtten har diskuterats länge och av många. Den sida som anser att förvägrandet kan rättfärdigas hänvisar ofta till kontraktsteorin. Dessa menar att en människa som brutit mot samhällskontraktet därmed förlorar sina rättigheter i samhället.6

Andra hävdar att förvägrandet har en rasistisk agenda, dels i och med att den kom till i samband med att svartas rättigheter började övervägas samt att förvägrandet i så stor utsträckning påverkar svarta och minoritetsgrupper.7

Förvägrandet har funnits och brukats i flera hundra år och är därmed utbredd. Det finns de som ställer sig kritiskt mot faktumet att förvägrandet praktiseras och en del kritik påstår att den bryter mot den lagförda allmänna rösträtten.8_{Andra fokuserar mer på konsekvenserna av}

förvägrandet, och ställer sig dessutom frågande till att den är ”allmänt accepterad” trots de konsekvenser den får.9_{Debatten om förvägrandet av rösträtten kan dateras långt tillbaka}10_och

är än idag lika aktuell och relevant. Att ställa sig frågan huruvida 100-tals år gamla idéer och fenomen kan rättfärdigas, samt om konsekvenser av förvägrandet av rösträtten är för

omfattande eller ej är viktigt. Viktigt för samhällets utveckling och det kritiska tänkandet om vår samtid.

1.1 Bakgrund

Förvägrandet som på engelska heter ”felony disenfranchisement” innebär, som redovisat, ett upphävande, återkallande eller ett förvägrande av rösträtten på grund av en brottsdom. Förvägrandet startade först i Kentucky i slutet av 1700-talet och har sedan dess ändrat form

5_{National Conference of State Legislatures, Felon voting rights, 2021-01-08,}

https://www.ncsl.org/research/elections-and-campaigns/felon-voting-rights.aspx, hämtad: 2021-02-22.

6_{Eli L. Levine, "Does the Social Contract Justify Felony Disenfranchisement?", Washington University}

Jurisprudence Review, vol. 1, nr. 1, 2009,s. 193.

of Sociology, vol. 109, 2003, s. 559–605.

8_{Bowers, Melanie M & Preuhs, Robert R. "Collateral Consequences of a Collateral Penalty: The Negative}

Effect of Felon Disenfranchisement Laws on the Political Participation of Nonfelons", Social Science Quarterly, vol. 90, nr 3, 2009, s. 722–743.

9_{Uggen, Christopher, Larson, Ryan, Shannon, Sarah & Pulido-Nava Arleith, Locked Out 2020: Estimates of}

People Denied Voting Rights Due to a Felony Conviction, Washington DC: The Sentencing Project, vol. 202, nr.

628-0871, 2020-10-30, https://www.sentencingproject.org/wp-content/uploads/2020/10/Locked-Out-2020.pdf, hämtad: 2021-04-13.

10_{Ghosh, Rockey & Arpitam, James, "On the Political Economy of Felon Disenfranchisement". SSRN: vol. 1,}

(7)

flera gånger.11_{Under de kommande 100 åren implementerade allt fler delstater förvägrandet}

och i slutet av 1800-talet hade 28 av 30 stater implementerat och praktiserade förvägrandet.12

Det har blivit en praxis i USA att inte låta dömda få rösta. Under de senaste decennierna har den allmänna trenden varit att återge rösträtten till någon som tidigare varit förvägrad den, men detta har varit och är en praktik som skiljer sig från delstat till delstat. Den faktiska klassen av brott som leder till upphävandet av rösträtten varierar även det mellan

jurisdiktioner och delstater, men klassificeras allt som oftast som brott eller kan baseras på ett viss fängelse-, eller annat straff. Som redovisat ser praktiserandet om förvägrandet av

rösträtten olika ut beroende på delstat. Delstaterna och dess olika tappning på praktiken kan sammanfattas i fyra olika kategorier med vissa avvikelser, dessa fyra olika kategorier är följande: rösträtten förvägras aldrig, rösträtten förvägras under tiden i fängelse och återställs när fängelsestraffet är avtjänat, rösträtten förvägras tills det att straffet är avtjänat (gäller även skyddstillstånd eller fotboja) och sista kategorin innebär att förvägrandet av rösträtten

återställs efter att straffet är avtjänat samt efter en väntetid eller i vissa fall ytterligare

åtgärder. Åtgärder som dessa är beroende på typ av brott, till exempel är brott som mord och sexuella överträdelser den typ av brott som orsakar permanent förvägrande av rösträtten i vissa delstater. I de fall där förvägrandet av rösträtten innebär att rösträtten återställs

automatiskt innebär det inte att den återställs automatiskt utan det vanligaste sättet detta sker på är genom att fängelsetjänstemän informerar valtjänstemän att en individs rättigheter har återställts. Individen i fråga behöver därefter åter-registrera sig för att bli röstberättigad.13

I tre av delstaterna, Maine, Columbia och Vermont, förvägras dömda aldrig sin rösträtt, de behåller sin rösträtt även i fängelset. I 19 av delstaterna förvägras dömda sin rösträtt under tiden de sitter fängslade och vid frisläppning återställs den ”automatiskt”. I 18 av delstaterna förvägras dömda sin rösträtt under tiden i fängelse samt under en ”väntetid” efter. Rösträtten återställs först när den dömde i fråga genomgått ”väntetiden” eller betalar sin böter. I elva av

11_{Ghosh, Rockey & Arpitam,James, "On the Political Economy of Felon Disenfranchisement". SSRN: vol. 1,}

2019.

of Sociology, vol. 109, 2003, s. 559–605.

(8)

delstaterna förvägras rösträtten för den dömde beroende på brott, alternativt att den dömde återfår rösträtten först efter en guvernörs benådning.14

I en rapport skriven av professorer från University of Minnesota, publicerad av organisationen

The sentencing project i oktober 2020, presenteras utbredningen och hur den tar sig uttryck i

olika delstater. I rapporten presenteras en översikt om studiens huvudsakliga fynd. Dessa sammanfattas bland annat till följande: ungefär 5.17 miljoner amerikaner var förvägrade sin rösträtt år 2020, och trots att denna siffra har minskat sedan 2016 innebar det att 1 av 44 vuxna var förvägrade sin rösträtt i USA. Vidare redovisar också rapporten att ett av deras fynd är att 1 av 16 svarta amerikaner har förvägrats sin rösträtt, vilket innebär att 6,2% av den vuxna svarta befolkningen är förvägrade sin rösträtt samtidigt som samma siffra för den vita och övriga befolkningen är 1,7%. På grund av hur olika förvägrandet ser ut i olika delstater gör det vidare att i exempelvis Alabama, Mississippi och i Tennessee är 8%, det vill säga 1 av 13 vuxna förvägrade sin rösträtt. Ytterligare fynd är att trots att avklarade straff i Florida ska innebära ett återinförande av rösträtten igen så var ungefär 900,000 människor i Florida förvägrade sin rösträtt på grund av att de inte har råd att betala domstolsbestämda böter. Detta innebär att det i Florida uppskattas till att vara över 1,1 miljon människor som är förvägrade sin rösträtt. Studien fann även att av den röstberättigade latinamerikanska befolkningen var över 2% förvägrade sin rösträtt. Avslutningsvis visade det sig att ungefär 1.2 miljoner kvinnor i USA är förvägrade sin rösträtt, det utgör mer än en femtedel av totalen.15

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsen syftar till att undersöka några av argumenten för och emot att förvägra dömda brottslingar rösträtten i USA. Avsikten är då att både klarlägga och ordna argumenten för och emot att förvägra dömda brottslingar rösträtten, och att undersöka om detta är en praktik som kan rättfärdigas utifrån demokratiska principer, här representerade av Robert A. Dahls teori om demokrati.Därmed är följande frågeställningar formulerade:

https://www.ncsl.org/research/elections-and-campaigns/felon-voting-rights.aspx, hämtad: 2021-02-22.

15_{Uggen, Christopher, Larson, Ryan, Shannon, Sarah & Pulido-Nava Arleith, Locked Out 2020: Estimates of}

People Denied Voting Rights Due to a Felony Conviction, Washington DC: The Sentencing Project, vol. 202, nr.

628-0871, 2020-10-30, https://www.sentencingproject.org/wp-content/uploads/2020/10/Locked-Out-2020.pdf, hämtad: 2021-04-13.

(9)

1. Vilka är de och hur formuleras några av argumenten i debatten för och emot förvägrande av rösträtten för dömda i USA?

2. Är argumenten för och emot förvägrandet av rösträtten för dömda förenliga med Robert A. Dahls demokratimodell?

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen har avgränsat sig till att endast titta på de förvägrade rösträtterna gällande brottslingar i USA. Trots att ”felony disenfranchisement” ofta täcker mer än rösträtten kommer fokuset att ligga på rösträtten på grund av dess statsvetenskapliga relevans. Vidare har även avgränsningarna gjorts gällande land att fokusera på och anledningen beror på den omtalade debatten som skapat i landet samt de olika omständigheter förvägrandet skapar i USA.16_{Uppsatsens avgränsade tema att undersöka praktiserandet av förvägrandet av}

rösträtten i USA, det vill säga den politiska inkluderingen kombinerat med politiskt medborgarskap i den demokrati.

Uppsatsen kommer att analysera och presentera sex texter. Tre av texterna argumenterar för förvägrandet av rösträtten och de tre övriga argumenterar emot. Samtliga är publicerade någon gång mellan åren 2000–2020. Det visade sig finnas avsevärt färre texter som

argumenterade för förvägrandet än de som argumenterade emot. På grund av detta fick antalet för-texter avgöra mängden emot-texter. Balansen i antalet texter ansågs vara något som var viktigt att ta i beaktning baserat på uppsatsens metod.

(10)

2. Teori och tidigare forskning

Detta kapitel kommer att inledas med att motivera och förklara den valda teorin, vidare kommer tidigare forskning att redovisas.

2.1 Teori

Det teoretiska perspektivet kommer att utgå från Robert A. Dahls demokratimodell. Denna teori anses vara lämplig på grund av ett flertal anledningar. Dels på grund av modellens specifika utformning, den fokuserar mycket på inkluderingen liksom frågan om förvägrandet av rösträtten också gör. Dahls demokratimodell är också lämplig att använda på grund av dess uppbyggnad, det vill säga ett prövande i flera led. Ytterligare en anledning till att Dahls modell anses vara lämplig i sammanhanget är på grund av problemformuleringens karaktär, att det handlar om röstning vilket spelar en central roll i Dahls demokratimodell.

Begreppet demokrati kommer från grekiskans ”demokratia” vilket kan översättas till

”folkvälde”. Detta innebär att makten utgår från folket. Dahl menar att för att folket ska kunna styra krävs en process i vilken folket kan använda sig av för att underlätta själva styrningen. Utifrån detta har Robert A. Dahl utformat fem pelare, eller kriterier, för denna process.17

Dahls demokratimodell utgår från fem pelare, dessa är: (1) effektivt deltagande, (2) röstjämlikhet, (3) upplyst förståelse, (4) kontroll över dagordningen samt (5) alla är

inkluderade. Dessa är kriterier för en demokrati och en stat som uppfyller alla är en perfekt demokratisk stat med en perfekt regering. Dahl betonar dock att kriterierna är av idealisk standard och därmed är svåra att helt uppnå, vilket resulterar i att det inte finns demokratier som har en helt perfekt process och ett perfekt styre. Dahl menar att kriterierna är till för att mäta och uppskatta möjligheter.18

”Throughout the process of making binding decisions, citizens ought to have an adequate opportunity, and an equal opportunity, for expressing their preferences as to the final outcome. They must have adequate and equal opportunities for placing questions on the

agenda and for expressing reasons for endorsing one outcome rather than another.”19

17_{Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 106.} 18_{Ibid. s. 108-114.}

(11)

Det första kriteriet, det effektiva deltagandet, handlar således om ett förvägrande av alla medborgares fullständiga möjligheter till effektivt deltagande. Förvägrandet innebär att i de fall där medborgarnas preferenser är okända eller felaktigt uppfattade, kan de inte tas med i beräkning. Att inte ta hänsyn till preferenser för det slutliga resultatet är att avvisa principerna om lika intresse.20

“At the decisive stage of collective decisions, each citizen must be ensured an equal opportunity to express a choice that will be counted as equal in weight to the choice expressed by another citizen. In determining outcomes at the decisive stage, these choices,

and only these choices, must be taken into account.”21

Det andra kriteriet, röstjämlikheten, vilar därmed på den praktiska bedömningen att det är nödvändigt att röstningen är jämlik i det avgörande skedet för att ge ett likvärdigt skydd för medborgarnas jämlikhet med idén om personlig autonomi. Utan röstjämlikheten skulle medborgarna möta effekterna av potentiella ojämlikheter i deras inflytande över beslut. Detta helt utan en möjlighet att överklaga beslut där de, som politiska lika, kunde avgöra om deras intressen fick lika hänsyn. Precis som ojämlikhet med andra resurser kan ge vissa personer fördelar när det gäller att säkerställa och hindra särskild hänsyn till sina och andras intressen. Detta innebär att i fall där röstjämlikhet inte praktiseras finns risken att principen om lika hänsyn av olika intressen kumulativt bryts emot. Dahl väljer att precisera att detta kriterium inte kräver en specifik metod i röstning utan betonar att den metod som bäst tillgodoser detta kriterium bör prioriteras.22

“Each citizen ought to have adequate and equal opportunities for discovering and validating (within the time permitted by the need for decisions) the choice on the matter to be decided

that would best serve the citizen’s interest.”23

Robert A. Dahl bemöter en del kritik i sitt kapitel om det tredje kriterier, det vill säga den upplysta förståelsen. Dahl tar bland annat upp diskussionen om förmyndarskap och huruvida vissa medborgare skulle vara bättre rustade att styra eller vara en del av folkstyret. Denna idé är inte Dahl inte förtjust i, där lyfter han snarare att ingen är mer kvalificerad än folkstyret

20_{Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 109.} 21_Ibid.

22_{Ibid, s. 109-110.} 23_{Ibid, s.112.}

(12)

tillsammans. Det är i detta sammanhang som upplysningen kommer in i bilden. I en

demokrati där folket förväntas styra tillsammans, snarare än elitiska förmyndare, bör folket själva få bestämma för sig själva över vad som är bäst passar dem, men för att veta vad som är bäst krävs en upplysning.24

”The demos must have the exclusive opportunity to decide how matters are to be placed on the agenda of matters that are to be decided by means of the democratic process.”25

Kriteriet om kontroll över dagordningen, det fjärde kriteriet, betonar Dahl framför allt handlar om vikten av att folkstyret har den slutgiltiga kontrollen över dagordningen då de tre övriga kriterierna inte uppfyller en fullvärdig demokrati, ens om de är perfekt tillgodosedda. Så länge folket eller folkstyret inte kan besluta vad som bör beslutas om är den demokratiska processen ej tillgodosedd. Dahl tar hjälp med ett antal exempel där han målar upp en bild av att en odemokratisk regering sitter vid makten och skapar dagordningen. Utan att själva ha fått bestämma över dagordningen har folkstyret inte möjligheten att själva bestämma vad som är bäst enligt deras intressen. Dahl konstaterar också att i de fall att detta kriterium och de tre tidigare är helt uppfyllda kan landet i fråga anse sig ha en fullt demokratisk process i förhållande till dess folkstyre.26

”The criteria specify that citizens or the demos ought to have adequate and equal opportunities to act in certain ways.”27

Det femte och sista kriteriet är kravet om att alla bör vara inkluderade. Även detta kriterium använder sig Dahl av kritik för att förklara sin ståndpunkt. Till exempel adresserar Dahl argumentet att olika fördelade resurser skapar olika möjligheter och förutsättningar att vara delaktig. Dahl menar dock att ett sådant argument missar poängen om ”lika förutsättningar att

vara inkluderad” menar precis det. Även om idén om jämställdhet ofta tolkas så bristfälligt att

den med rätta avfärdas som alltför krävande och när den tas i sin fulla mening. Så krävande att för den demokratiska processens skull skulle det kräva ett folk som är mer engagerat än de mest demokratiska staterna hittills har åstadkommit. Vidare förklarar Dahl den kritik som

24_{Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s. 111-112.} 25_{Ibid, s.113.}

26_{Ibid, s. 112-113.} 27_{Ibid, s.114.}

(13)

också lyfter att ”möjligheten att delta kan också innebära att man väljer att inte delta”. Kritiker kan mena på att det borde finnas en skyldighet tillsammans med medborgarens rättighet men detta håller inte Dahl med om. Dahl anser istället att valet att få delta eller ej överensstämmer med idén om personlig autonomi, självbestämmandet och den moraliska autonomin. Medborgaren bör därmed själv få välja i vilken grad de vill uppfylla sina politiska skyldigheter.28

Resultatet kommer således att analyseras utifrån denna teori i en ansats att svara på den andra frågeställningen. Vad teorin kommer att kunna svara på i förhållande till

problemformuleringen är vad förvägrandet av rösträtten skapar, eller inte skapar, för möjligheter för en idealisk demokrati och en ”perfekt” process och ett ”perfekt” styre. 2.2 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer tidigare forskning att presenteras i syfte att redogöra för fler studier producerade inom forskningsområdet.

2.2.1 Kontraktsteoretikerna

Det har påståtts att förvägrandet av rösträtten har sitt ursprung i teorierna om

samhällskontraktet. Samhällskontraktsteoretikerna som Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau föreställer sig ett typ av kontrakt där medborgarna samtycker till att styras av och underkasta sig lagarna i samhället i utbyte mot skydd och fördelar som en organiserad regeringsstruktur tillhandahåller. Detta skulle innebära att den som bryter mot lagarna i sin tur förbrukar sin rätt att få det skydd och de fördelar som den organiserade regeringsstrukturen tillhandahåller. 29_{Huruvida detta är något som Hobbes, Locke och}

Rousseau skulle anse och förespråka går ej helt säkert att veta. Forskning har dock gjorts på området i syfte att syna kontraktsteorierna och hur väl dessa rimmar med förvägrandet.

Ett exempel på den typen av forskning är texten ”Does the Social Contract Justify Felony

Disenfranchisement?” skriven av Eli L. Levine. Levine undersöker, som konstaterat, huruvida

samhällskontraktsteorin kan rättfärdiga förvägrandet av rösträtten för brottslingar. Levine hänvisar bland annat till Platon, Locke, Hobbes och även Rousseau i sin text och hur deras idéer om samhällskontraktet ser ut. Vidare förklarar författaren vad dessa eventuellt hade

28_{Dahl, Robert A., Democracy and its critics, New Haven: Yale University Press, 1989, s.114-115.} 29_{Eli L. Levine, "Does the Social Contract Justify Felony Disenfranchisement?", Washington University}

(14)

tyckt om förvägrandet av rösträtten och om dessa hade ansett att deras teorier hade rättfärdigat praktiserandet. Vad Levine kommer fram till är dock att teoretikerna hade ansett att

förvägrandet och dess faktiska utförande var i linje deras teorier ”på papperet” men att det också kan anses vara en hårfin linje och svårt att faktiskt veta vad de hade ansett.30

2.2.2 Straff-filosofi och amerikanernas åsikter

Cherie Dawson-Edward MS sammanfattar en rad studier och publicerar artikeln i”Journal of

Offender Rehabilitation”. Dawson-Edward MS presenterar sammanfattade resultat och

slutsatser från de olike studierna. Det sammanfattade syftet i samtliga studier var att ta reda på hur amerikanerna ställer sig i frågan om förvägrandet av rösträtten.31

Författaren påpekar att i och med att förvägrandet hör ihop med ett brott eller en dom blir det relevant att titta på hur idéerna och filosofin kring straff sett ut. Hon redogör för hur mycket dessa tankar skiftats sedan 70-talet fram till tidigt 2000-tal. Under 70-talet fanns, menar författaren, en idé om att fängelsestraff inte var effektivt mot brottslighet. Under 80-talet speglades sedan den idé i den allmänna uppfattningen, bland annat visade

enkätundersökningen att av alla som medverkade i undersökningen ställde sig 86% kritiska mot idén att om en person tillbringar tid i fängelset är chansen stor att den inte kommer att begå fler brott. Under mitten på 80-talet blev idén om rehabilitering som en del av straffet mer vanligt, i synnerhet rehabilitering ihop med det ursprungliga straffet. Under 90-talet skedde ytterligare ett skifte vilket innebar att många delstater anammade ”three strikes and you’re

out”-lagar. Dessa lagar innebar att vid den tredje brottsliga handlingen fick personen i fråga

livstidsstraff utan möjlighet till frigörelse. Fast att det under 90-talet blev klart att policys kring tydliga straff var centralt i straff-filosofin var även idén om rehabilitering bestående.32

Författaren påpekar att studier gjorda med syfte att undersöka åsikter är viktiga på grund av dess funktion i kommunikationen mellan medborgare och politiker. Teorin om demokrati menar att ”allmänhetens åsikter ska översättas till handling”. Med andra ord, i en

representativ demokrati, teoretiskt sett, representerar valda tjänstemän ideal för den allmänna opinionen. Det är då den valda tjänstemannens ansvar att förvandla dessa idéer till politik.

Jurisprudence Review, vol. 1, nr. 1, 2009,s. 224.

31_{Dawson-Edwards MS, Cherie, Enfranchising Convicted Felons: Current Research on Opinions Toward Felon}

Voting Rights, Journal of Offender Rehabilitation, vol. 46, nr. 3-4, 2008, s. 14.

(15)

Författaren menar att det finns lite forskning om åsikterna kring förvägrandet av rösträtten, och att det sedermera är viktig forskning att göra av flera anledningar. Dels för att sådana forskningar skapar permanent dokumentation om skiftningarna i allmänhetens åsikter i frågan. Vidare även för att studier har visat att den allmänna uppfattningen om något kan påverka statliga åtgärder.33

I texten presenterar författaren en enkätstudie som gjorts 2003 i syfte att ta reda på attityder gentemot förvägrandet. De som utförde studien gjorde ett antagande att det skulle finnas ett övervägande stöd för förvägrandet då det praktiseras i 48 delstater. Resultatet visade att den allmänna opinionen stod någonstans mellan att stödja och att motsätta sig förvägrandet. Det visade sig att ett övervägande antal inte helt stod eniga med policys som aldrig förvägrar en dömd sin rösträtt samtidigt som resultatet visade att 81,7% av respondenterna ställde sig kritiska mot faktumet att helt förvägra någon rösträtt permanent. Vidare visade också resultatet att svarta eller minoritetsgrupper så som de med latinamerikanskt ursprung som angett ”viss gymnasial utbildning” ansåg att systemet var allmänt rättvist. Samtidigt visade det att svarta i större uträckning än vita ansåg att rättssystemet var orättvist. När det gäller respondenternas åsikter om målet för det straffrättsliga systemet, det vill säga hur väl det minskar brottslighet, visade det sig att svarta opponerade sig ett permanent förvägrande av rösträtten. De kände också att rehabilitering var prioriteringen för det straffrättsliga systemet. Republikaner var av åsikten att straff var systemets mål, medan demokrater förespråkade rehabilitering.34

Författaren hänvisar till ytterligare en enkätstudie i sin text som är gjord med liknande syfte som den tidigare presenterade studien. I den studien visade det sig att endast 31% av

respondenterna förespråkade rösträtten för de som sitter i fängelset. Samtidigt visade det sig att cirka 80% av de tillfrågade stöttade återinförandet av rösträtten för en före detta brottsling. Det visade sig också finnas blandat stort stöd när det kom till olika brott. Endast 52% röstade för rösträtten för före-detta brottslingar som begått någon typ av sexualbrott. I sin helhet, med fler resultat medräknat än det som presenterats här, visade det sig att stödet för rösträtt för

Voting Rights, Journal of Offender Rehabilitation, vol. 46, nr. 3-4, 2008, s. 19-20.

(16)

dömda var stort. Det visade också att allmänheten är mer intresserad av att stödja den medborgerliga friheten än idén om bestraffningen och dess karaktär.35

Dawson-Edwards MS presenterar fler olika studier som gjorts, med olika metoder och tillvägagångsätt. Sedan sammanfattar hon att oavsett vilken metod, storlek eller

sammansättning går det att dra en slutsats att den ”allmänhet” som urvalet fick representera ansåg att den tidigare dömdes rösträtt skulle vara intakt, men att den skulle vara beroende av vilken typ av brott som begåtts. Framför allt blev det klart att de flesta ansåg att någon som avtjänat sitt fängelsestraff skulle återfå sin rösträtt. Dessa upptäckter, menar författaren, är viktiga på grund av att de senaste åren har staten upplevt ett allmänt samförstånd kring lika skydd eller integritet. Dessa fynd visar sedermera att den allmänna uppfattningen och åsikten att rehabiliteringen uppfattas som en viktig del, samt att rösträtten därefter beviljas.

Författaren påstår vidare att lagändringar i kombination med dessa opinionsundersökningar skulle kunna skapa en uppfattning att förvägrandet av rösträtten för dömda inte bör vara så accepterat i samhället som det är.36

Voting Rights, Journal of Offender Rehabilitation, vol. 46, nr. 3-4, 2008, s. 22-23.

(17)

3. Metod och material

Följande kapitel redogör för metodens karaktär samt hur metoden kommer att tillämpas på uppsatsen.

3.1 Generellt om metoden

Studiens valda metod är av kvalitativ karaktär, och den mer specifika metoden kommer att vara en argumentationsanalys. Analysmetoden har sitt ursprung i den filosofiska och

språkvetenskapliga inriktningen i syfte att analysera och pröva argumentation. Den specifika inriktningen argumentationsanalys har en stark koppling till retoriken. Retoriken har i sin tur sitt ursprung i romarriket och antikens Grekland och handlar i stort om hur någon övertygar med hjälp av olika argument. På senare tid har argumentationsanalysen utvecklats till att bli en egen vetenskaplig inriktning, med mer än bara retorikfokus.37

Denna typ av analys är främst använd i specifika textgenrer såsom exempelvis offentligt tryck eller politiska texter. I dessa är det centralt att det ges förslag som senare argumenteras för. I dessa typer av texter är det också vanligt att man ger argument mot sådana argument eller förslag som tidigare hörts i debatten. Ahrne och Svensson föreslår i sin bok ”Handbok i

kvalitativa metoder” att i de fall där studien innehåller flera texter bör innehållet i texterna

sorteras ut i de viktigaste teserna och argumenten. Denna typ av användning av argumentationsanalysen kan kallas för beskrivande och kan i ett senare skede också möjliggöra en värdering av argumentationen.38

Argumentationsanalysen brukar förklaras som en formaliserad teknik som systematiskt redogör för de argument som förekommer i en viss debatt. Enligt Beckman används

argumentationsanalys som en teknik vars styrka är att beskriva en samling argument och dess innehåll.39_{I användningen av argumentationsanalysen ter det sig rimligt att steg för steg}

analysera de olika argumenten som förs fram. Vidare bör det även presenteras hur argumenten samt hur de förhåller sig till varandra.40

37_{Ahrne, Göran, & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 2., uppl., Liber, Stockholm, 2015, s.162} 38_{Ibid. s.163}

39_{Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys det kritiska studiet av politiska texter och idéer, TPB, Enskede,}

2007, s.39–40.

(18)

Vad som blir centralt i frågan om en argumentationsanalys är valet av de aktörer som presenteras i undersökningen. I utförandet av en argumentationsanalys är det framförallt viktigt med en samling av material som består av ett antal olika texter som tycker motsatt i en typ av debattfråga.41_{På grund av att studiens syfte är att förstå och skapa sig en djupare}

uppfattning av argumentationen om förvägrandet anses därför denna metod vara lämplig att använda.

3.2 Argumentationsanalysens tillämpning

Den faktiska metoden, det vill säga arbetsprocessen och frågorna, är hämtad och inspirerad av ”Handbok i kvalitativa metoder”. Där presenteras en arbetsföljd i fem steg, dessa steg är nödvändiga i ett textanalytiskt arbete. Där krävs det först att ett forskningsproblem formuleras, därefter krävs en forskningsfråga, vidare ska val av material identifieras och därefter ska frågor till materialet väljas ut och avslutningsvis ska författaren välja teknik för att svara på frågorna.42_{De frågor som kommer att ställas till materialet är:}

1. Vad påstås uttryckligen?

2. Vad argumenteras för eller emot? a. Vilka argument används?

Detta innebär således att materialet kommer att presenteras utifrån argument som kan

kategoriseras i teman. Dessa teman kommer att presenteras var och ett för sig, uppdelat enligt för-, och motargumenten. Valet av teman har framkommit under arbetets gång och under läsningen av materialet har det blivit tydligt att vissa teman varit återkommande. Argumenten är av olika karaktär och har således delats upp i dessa olika teman, som blivit ett

samlingsbegrepp för argumentens karaktär. De teman som kommer att presentera

argumentens karaktär är: juridisk-, politisk-, moralisk- och filosofisk karaktär. Med detta tillvägagångsätt kommer det som påstås samt tesen tydligt att framgå i presentationen av såväl temat som argumentet.

3.3 Material

Den tidigaste texten publicerad är från 2005. Texten är författad av Edward Feser och är

41_{Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys det kritiska studiet av politiska texter och idéer, TPB, Enskede, 2007,}

s. 40–42.

(19)

publicerad i City Journal.43_{Tidningen City Journal ägs av tankesmedjan Manhattan Institute}

for Policy Research som startades 1977. Manhattan Institute for Policy Research beskriver på

sin hemsida att de är en tankesmedja vars främsta mål är att utveckla och sprida idéer som främjar större ekonomiska val och mer individuellt ansvar.44

Texten som är publicerad år 2008 och är för förvägrandet är en artikel och är skriven av Roger Clegg, George T. Conway III och Kenneth K. Lee för University of St. Thomas Journal

of Law and Public Policy. Tidskriften lyfter sin öppenhet för olika tankar och värderingar och

välkomnar dessa för att skärpa och förbättra den offentliga politiken.45

Den tredje och sista texten är publicerad år 2018 och är skriven av Hans A. von Spakowsky tillsammans med Roger Clegg.46_{Texten är publicerad av ”The Heritage Foundation” som}

profilerar sig som en organisation vars mål är att formulera och förespråka konservativa offentliga policys baserat på principen av fria företag, begränsad regering, individuell frihet, traditionella amerikanska värderingar och ett starkt nationellt försvar.47

Den tidigaste publicerade texten som är emot förvägrandet är publicerad 2013 och är

producerad av en grupp organisationer som alla arbetar för medborgerlig- och politisk rättvisa och texten är framlagt till FNs kommitté om mänskliga rättigheter. Exempel på vilka

organisationer som varit medförfattare till texten är American Civic Liberties Union, LDF –

Defend Educate Empower och Lawyers Committee for Civil Rights. 48

Den andra texten som är emot förvägrandet av rösträtten är publicerad 2016. Texten är skriven av Maxine Bryant och Becky Dacruz och publicerad av ResearchGate.49

43_{Feser, Edward, Should Felons Vote? The push to let convicts vote is wrong on fact and on principle, 2005,}

https://www.city-journal.org/html/should-felons-vote-12868.html, hämtad: 2020-04-13.

44_{Manhattan Institute, About,}_{https://www.manhattan-institute.org/about}_{, hämtad: 2021-04-13.}

45_{Clegg, Roger, Conway III, George T. & Lee, Kenneth K., The Case Against Felon Voting, University of St.}

Thomas Journal of Law and Public Policy, vol. 2, nr. 1, 2008.

46_{von Spakovsky, Hans A. & Clegg, Roger, There Are Good Reasons for Felons to Lose the Right to Vote,}

2018-04-18, The Heritage Foundation, https://www.heritage.org/election-integrity/commentary/there-are-good-reasons-felons-lose-the-right-vote, hämtad: 2021-04-13.

47_{The Heritage Fundation, About Heritage, 2021,}_{https://www.heritage.org/about-heritage/mission}_{, hämtad:}

2021-04-13.

48_{The Sentencing Project, "Democracy Imprisoned: The Prevalence and Impact of Felony Disenfranchisement}

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30.

49_{Bryant, Maxine & Dacruz, Becky, “Felon Disenfranchisement The Voting Rights Act Fifty Years Later”,}

(20)

ReserachGate skriver på sin hemsida att de är ett professionellt nätverk för forskare. Målet är

att koppla samman vetenskapens värld och göra forskning tillgängligt för alla.50

Den sista valda texten, som även den är emot förvägrandet, är publicerad 2020 och en artikel skriven av Inka Boehm.51_{Artikeln är publicerad av American Universitys Journal of Gender,}

social policy & the law. Tidskriften har funnits sedan 1992 och skriver på sin hemsida att de

är en tidskrift som profilerar sig på jämställdhets-, och samhällsfrågor. De ämnar skapa en dialog mellan olika samhällsgrupper och har som mål att dessa grupper ska hitta sin gemensamma mänsklighet under lagen.52

3.4 Källkritik

Samtliga av dessa texter är valda med omsorg för att kunna svara på studiens frågeställning. I och med att syftet är att presentera argument och olika åsikter är dessa subjektivt skrivna texter i syfte att påverka. Syftet med denna uppsats är inte att kritiskt granska författarnas fakta eller att vara källkritisk utan endast undersöka deras argument och vilka de är, därför anses dessa texter vara lämpliga för syftet.

50_{ResearchGate, “About”, 2021,}_{https://www.researchgate.net/about}_{, hämtad: 2021-04-13.}

51_{Boehm, Inka, “Free the Vote: Felony Disenfranchisement in 2020”, 2020-11-02, American University Journal}

of Gender, Social Policy & the Law, http://www.jgspl.org/free-the-vote-felony-disenfranchisement-in-2020/, hämtad: 2021-04-22.

52_{American University Journal of Gender, Social Policy & the Law, “About & Resources”,}

(21)

4. Undersökning och resultat

I följande kapitel kommer uppsatsen analysmaterial att presenteras och analyseras utifrån argumentationsanalysen och dess frågor. Texten delas upp i olika argumentationsteman och presenteras baserat på för-, och motargumenten.

4.1 Juridiska argument emot

I följande del kommer emot-argument av juridisk karaktär att redovisas.

4.1.1 Rasistiska konsekvenser

Samtliga texter lyfter argumentet att förvägrandet är rasistisk. En av texterna konstaterar att USA fortsatt är det ledande landet i världen att fängsla sina egna medborgare och att år 1980 var färre än två miljoner människor satta i fängelse och år 2011 var den siffran över sju miljoner. Fast att antalet invånare också ökar har andelen fängslade ökat betydligt mer, menar författarna. De konstaterar även att FNs råd för mänskliga rättigheter har uttryckt en oro över hur förvägrandet har betydande rasistiska konsekvenser. Författarna trycker också på faktum att förvägrandet av rösträtten är så vidsträckt kan anses vara djupt oroande och det indikerar att dessa lagar undergräver den öppna, deltagande karaktären av landets demokratiska process.53

Ytterligare en av texterna lyfter hur lagarna kring röstning påverkar i synnerhet svarta medborgare. De redovisar att sedan 2010 har 34 delstater infört en obligatorisk röstnings-legitimation som krävs för att kunna lägga en röst. Andra delstater har förbjudit

förtidsröstning. Ytterligare exempel är att vissa delstater flyttar vallokaler så att de inte går att nå med kollektivtrafik eller ställer krav att namnet på legitimationen måste vara helt korrekt, vilket skapar problem för någon som nyligen skiljt sig eller gift sig. Samtliga av dessa insatser påverkar, menar författarna, i större utsträckning svarta medborgare. Statistik visar bland annat, menar författarna, att inför valet 2012 röstade 70% av den svarta befolkningen med hjälp av förtidsröster. Författarna avslutar med att säga ”it is painfully clear that 50 years

after the 1965 Voting Rights Act was passed, African Americans are once again fighting for their right to vote”.54

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-3, s. 1.

(22)

En av författarna lyfter också att Corona-pandemin dessutom är något att ta i beaktning i frågan om förvägrandet av rösträtten. Den 22 oktober, berättar Boehm, hade mer än 294 stämningar gällande förändringar i röstningssystemet lämnats in. Dessa förändringar gällde allt ifrån förbud av tidiga röster till förflyttningar av vallokaler. Många var därmed oroliga, med rätta menar författaren, hur resultatet i valet skulle bli.55

Vidare lyfter ytterligare en av texterna praktiken om förvägrandet av rösträtten för

brottslingars stora påverkansgrad på landets minoriteter. De menar, likt många tidigare, att det finns tydliga bevis som styrker att förvägrandet har snedvridna konsekvenser som främst drabbar svarta och andra minoritetsgrupper. Vid tillfället då texten skrevs, 2013, var 7,7% av den svarta befolkningen, det vill säga var trettonde, förvägrad sin rösträtt. Dessa siffror, menar författarna, är fyra gånger högre än för den vita befolkningen. I tre delstater, påpekar författarna, är var femte amerikan förvägrad sin rösträtt och nationellt innebär det att 2.2 miljoner svarta amerikaner är förvägrade sin rösträtt, varav 40% har fullgjort villkoren för sina straff. Fast att data kring förvägrandet är väldigt begränsat finns data som påvisar att förvägrandet också kan oproportionerligt påverka individer av latin-amerikanskt ursprung samt andra minoriteter. Medborgare med latin-amerikanskt ursprung är fängslade i statliga och federala fängelser i högre grad än andra: ungefär 2,4 gånger större för latin-amerikanska män och 1,5 gånger för latin-amerikanska kvinnor påpekar författarna. Författarna påpekar att om fängslandetrenden följde samma mönster skulle 17% av män med latin-amerikanskt ursprung att fängslas under sin livstid, i motsats till mindre än 6% av vita män.56

4.1.2 Bryter mot lagen om allmän rösträtt

Många av texterna som argumenterar emot förvägrandet menar också att den bryter emot lagen om allmän rösträtt. Inka Boehm inleder sin text med att konstatera att det gått mer än 50 år sedan lagen om allmän rösträtt sattes i bruk, men ändå används förvägrandet av rösträtten i en allt ökande takt. Författaren fortsätter sedan med att trycka på faktumet att inför valet 2020 var 5.2 miljoner medborgare i USA förvägrade sin rösträtt. Boehm menar därmed att

(23)

förvägrandet är en grov kränkning mot den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.57

Några av författarna menar att när lagen om den allmänna rösträtten firande 50-årsjubileum fick den inte så stor uppmärksamhet och detta trodde författarna berodde på att den inte efterlevs, att rösträtten inte är allmän. Detta beror på att förvägrandet av rösträtten i stor utsträckning framför allt påverkar den svarta befolkningen och att dessa därför förvägras en demokratisk, konstitutionell och mänsklig rätt, det vill säga rösträtten. Detta berövande fortsätter för de flesta brottslingar även efter att de har avslutat sina straff påpekar författarna. Vidare lyfter författarna en specifik sektion i lagen om allmän rösträtt som blir extra intressant att titta på. Detta är sektion fem där som kräver jurisdiktioner med en historia av

diskriminering att söka förhandsgodkännanden av ändring i omröstningsregler för att säkerställa att ändringen ”does not have the purpose or effect of denying or abridging the

right to vote on account of race or color”. Författarna lyfter att vid flera tillfällen har fall

gällande lagen om den allmänna rösträtten tagits upp till Högsta domstolen och att de i samtliga fallen förklarat lagen vara en del av konstitutionen.58

4.2 Politiska argument emot

I följande del kommer emot-argument av politisk karaktär att redovisas.

4.2.1 Praktikens ursprung

Återkommande är också argumentet att förvägrandet är sprunget ur rasistiska agendor och motiv. I en av texterna konstaterar författarna att ”if voting were a natural right, then

everyone would possess it. If it were not a right, the privilege of voting could be freely taken away by government.” De lyfter i samband med detta citat att rösträtten sen kolonialismen

inte varit en naturlig rättighet utan att den var begränsad endast för några få medborgare. Att berövandet av rösträtten funnits till viss grad i delar av landet sedan slutet av 1700-talet konstaterar författarna och lyfter sedan att ”grundarna” har beslutat att rösträtten inte är eller har varit en naturlig rättighet. Vid tiden då George Washington blev vald till president hade runt 6% av USA:s befolkning rösträtt. Sedan dess, lyfter författarna, har rösträtten utökats

(24)

succesivt. Trots att rösträtten numera inte ska baseras på exempelvis hudfärg, etnicitet eller kön finns stora begränsningar för den svarta befolkningen gällande rösträtten menar

författarna.59

Vidare citerar författarna Bryant och Dacruz en man vid namn Thomas Paine och hans tankar om rösträtten: ”the primary right by which all other rights are protected. To remove this right

is to reduce a man to slavery, for slavery consists in being subject to the will of another”.

Författarna konstaterar vidare att samtidigt som USA är stolta över att historiskt vara den första demokratiska staten, så är de även det enda demokratiska landet som förvägrar några eller ibland alla brottslingar ifrån att rösta. Författarna påpekar vidare att den federala regeringen ingrep för att reglera rösträtten även efter att det femtonde ändringsförslaget ratificerades nästan 100 år tidigare, det vill säga 1870, vilket garanterade medborgarna rätten att rösta oavsett etnicitet eller hudfärg.60

4.2.2 Det enda demokratiska landet

Även argumentet om att USA är det enda demokratiska landet i världen som praktiserar förvägrandet av rösträtten för dömda är ett vanligt och återkommande argument. I en text redogör författarna för fakta om andra demokratiska länder och hur deras juridik ”fördömer” förvägrandet och att den i flera fall, både i Europa men också i andra delar av världen, är ansedd att vara förlegad. Författarna trycker på att trots växande internationellt samförstånd kring avskaffandet eller till och med begränsningen av lagar om förvägrandet av rösträtten fortsätter dessa föråldrade metoder i USA.61

År 2005, berättar en annan författare, förklarade den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter ett fullständigt förbud mot denna typ av praktik då den ansågs strida mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Författaren menar vidare att vad som också gör att USA sticker ut i sammanhanget, förutom faktumet att de behåller en praktik som är förbjuden i EU, är den oerhörda mängd människor som sitter fängslade i landet.62

ResearchGate, vol. 16, nr. 3, 2016-10-12, s.64-65.

60_{ibid. s.64.}

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30, s.3-4.

(25)

4.2.3 Olika delstater gör olika

Att olika delstater hanterar och har olika bestämmelser kring hur praktiserandet bör se ut är även det ett återkommande argument bland texter som argumenterar emot förvägrandet. I en text presenterar författarna att ungefär 25% av de som är förvägrade sin rösträtt sitter i fängelse, vilket innebär att de övriga 75% är fall där den dömde har en villkorlig dom eller är under bevakning men har avtjänat sitt fängelsestraff. Även om det är möjligt att återställa rösträtten i många delstater är det ofta en svår process som varierar mycket mellan stater, menar författarna. Detta beror dels på att den dömde inte känner till sina

återställningsrättigheter eller att förvirringen är stor bland politiker just hur delstaten hanterar återställningen av rösträtten.63

Framsteg har gjorts exempelvis i Florida, lyfter en författare i sin text, i och med att delstaten ändrat förvägrandets omfattning och tillåter numera dömda att rösta en tid efter att de helt avtjänat sitt straff. Trots detta, trycker Boehm på, finns stora problem med lagförändringen ändå. Exempelvis finns inget tydligt system eller metod för dömda att se hur stor skuld de behöver betala innan de får rösta igen. Detta, menar författaren, bryter mot den tjugofjärde ändringen som förbjuder en omröstningsskatt. I Florida är det brottsligt att rösta ”med vetskapen” om att du inte är berättigad, oavsett vad avsikten varit. Detta innebär således, menar författaren, att utan ett fungerade system på plats för en tidigare dömd att ta reda på sin aktuella skuld finns stora risker för nyligen släppta medborgare att samla på sig ännu fler avgifter och brottsdomar. Detta skapar en ond spiral menar Boehm. För en person utan en ”röst i samhället”, som dessutom kan vara föremål för diskriminering, kan finna sig tillbakakastad i ett system som har orsakat ”misslyckandet” från början.64

På grund av att olika delstater får besluta om förvägrandet av rösträtten påverkar det således medborgarna olika, menar författarna i ytterligare en text. Författarna menar i detta att kongressen skulle kunna skapa en stadga som garanterar alla ett återställande av rösträtten så fort de avtjänat sitt straff, som skulle kunna stå emot konstitutionen. Högsta domstolen har nämligen konstaterat att rösträtten är en grundläggande rättighet, de har också konstaterat att

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30, s.4-5

(26)

delstaternas rätt att utöva förvägrandet av rösträtten på ett fritt och obehindrat sätt är att bevara andra grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter, varje ifrågasatt

förvägrande i medborgarnas rösträtt måste vara noggrant och noggrant granskat. På grund av detta menar författarna att det hade varit legitimt för kongressen att reglera det genom en stadga.65

4.2.4 Svarta blir oftare än vita dömda

Författare menar att hudfärg och förvägrandet av rösträtten för brottslingar hör ihop på grund av statistik konsekvent visar att regeringen straffar svarta oftare och hårdare än vita som begår liknande brott. Data som producerats år 2008 visade att 1 av 100 medborgare i USA sitter i fängelse, och att den stora majoriteten av dessa är svarta män eller män tillhörande en minoritetsgrupp. Författarna presenterar också data som fann att stater med en högre andel icke-vita fångar var mer benägna att anta restriktiva åtgärder för förvägrandet av rösträtten. Författarna riktar sig sedan mot de som inte anser att förvägrandet är rasistisk genom att konstatera att sedan inbördeskriget har svarta konsekvent fängslats till en högre grad än vita. Studier gjorda i Florida 2003 visade även, påpekar författarna, att vita före-detta brottslingar som ansöker om nåd får den i högre grad än vad svarta före-detta brottslingar får. Författarna konstaterar att FN:s organ för mänskliga rättigheter har anklagat USA för att diskriminera den internationella lagen om mänskliga rättigheter på grund av förvägrandet av rösträtten.66_En

studie från 2018 visar bland annat, menar Boehm, att svarta män är sex gånger mer troliga att hamna i fängelse än vita män.67

4.3 Moraliska argument emot

I följande del kommer emot-argument av moralisk karaktär att redovisas för.

4.3.1 Förvägrandet alienerar dömda från samhället

Argumentet om att förvägrandet marginaliserar och alienerar brottslingar från samhället är även det ett återkommande argument. Några av författarna lyfter, likt många tidigare gjort, att fenomenet praktiserats i flera hundra år och kom till på grund av filosofin att en medborgare

ResearchGate, vol. 16, nr. 3, 2016-10-12, s. 67.

66_{Ibid, s. 68-71.}

(27)

som inte kan följa lagen bör därför inte få ta del av rättigheterna samhället erbjuder. Samt att en medborgare som begår brott dessutom har bevisat sig vara någon som inte är kvalificerad att delta. På senare år, menar författarna, har attityden skiftat en del till att nu lyfta

rehabiliteringen som en viktig del av debatten om brottslingar. Författarna påpekar att det finns de som anser att praktiserandet om förvägrandet av rösträtten kan avskräcka folk från att begå brott, men att det inte finns statistik som kan underbygga ett sådant argument.

Författarna menar istället att det skulle gå att påstå att förvägrandet av rösträtten för

brottslingar snarare har en motsatt effekt då den alienerar och marginaliserar medborgare från samhället. Det finns de som också påstår, menar författarna, att om dömda personer får rösta skulle dessa individer utgöra ett sammanhängande röstblock som skulle snedvrida straffrätten. Författarna menar istället att skräcken för att dömda personer skulle förvränga straffrätten är ogrundat och absolut inte en godtagbar grund för att hindra dessa från att utöva rätten att rösta. Dessutom, menar författarna, finns det lite bevis som tyder på att tidigare fångar av något slag skulle sammanfalla i en valkrets.68

Andra författare konstaterar att det finns argument som stödjer uppfattningen att frigivna brottslingar som får delta i valprocessen kan vara mindre benägna att begå nya brott som ett resultat av att de känner att de är en del av något större. Fortsatt menar författarna att

argumenten också uppmuntrar ett främjande av medborgarskap, ett skapande av en allmän känsla av effektivitet, formning av personer till ansvarsfulla medborgare, bekräftande av samhällsmedlemskap och omvandling av de frivilligas identiteter både som individer och som del av ett större kollektiv.69

4.4 Juridiska argument för

I följande del kommer för-argument av juridisk karaktär att redovisas för.

4.4.1 Finns inga bevis för att förvägrandet är rasistisk

Argumentet om att det inte finns något som kan påvisa att förvägrandet är rasistisk är ett återkommande argument bland texterna som argumenterar för förvägrandet. Edward Feser, bland annat, ställer sig frågande till huruvida den majoritet av manliga brottslingar kan påvisa

Laws in the United States". The Sentencing Project, 2013-09-30, s. 2-3.

(28)

sexism och konstaterar att så inte är fallet. Detta på grund av att den största majoriteten av brottutförare är just män. Feser konstaterar senare att svarta också i större utsträckning begår brott och att oavsett kön eller hudfärg bör en brottslings straffas och det därför är ett

luftlandsatt argument.70

Feser lyfter även argumentet om att förvägrandet kommit sprungen ur en ambition om att hålla svartas rättigheter begränsade efter inbördeskriget. Författaren menar att argumentet faller på två punkter, dels menar Feser att förvägrandet inte alls har sitt ursprung i 1700-talets Amerika utan går att härleda tillbaka till Antikens Grekland och Romarriket. Feser påpekar sedan att argumenten faller även på den andra punkten, att även om förvägrandet hade haft en smutsig bakgrund, det vill säga en rasistisk agenda, går fortfarande policyn i sig att

rättfärdiga. Som exempel hänvisar Feser till hur det sett ut om Abraham Lincoln förklarat lagen om slavars frigörelse helt av cyniska och politiska skäl, eller för att hämnas en rebellisk Söder. Fesers poäng är således att lagen om att fria slavar inte hade varit dålig för det.71

Andra författare konstaterar samma sak, att argumentet om att förvägrandet är rasistisk är direkt osant. Till skillnad från den upplevda visheten hos de vanliga medierna, menar några av författarna, så är praktiken om förvägrandet djupt rotad i västerländsk och amerikansk

historia. John Locke och teorin om samhällskontraktet bekräftar dessutom fenomenet och dess legitimitet, menar författarna.72

Författarna, Clogg, Conway & Lee, förklarar att förvägrandet av rösträtten för dömda under sent 1700-tal implementerades i flera stater och mellan 1776 och 1821 bestämde elva stater att förvägra rösträtten för personer som begått ”ökända brott”. I slutet av inbördeskriget hade runt två dussin stater satt förvägrandet i bruk, det vill säga förvägra vissa brottslingar som begått särskilda brott från att rösta. Författarna konstaterar sedan att när det fjortonde

författningstillägget, det vill säga tillägget om att ingen stat får utfärda någon lag som

förkortar en medborgares privilegier eller hennes frihet, kom till hade redan 29 stater etablerat förvägrandet. Detta, menar författarna, dementerar därmed argumentet att förvägrandet har en rasistisk bakgrund och ambition. De menar att faktumet att förvägrandet funnits tidigare än

71_Ibid.

(29)

inbördeskriget påvisar att den riktades mot vita och upprätthölls av ”rasneutrala skäl” då det innan fjortonde tillägget kom till kunde staterna helt fritt välja att införa direkta och

uttryckliga rasistiska tillägg på förvägrandet. Vidare konstaterar författarna att vid tiden då förvägrandet växte och blev allt vanligare var det bara vita som fick rösta, och därför går det inte att påvisa att lagen hade en rasistisk agenda.73

De konstaterar även att en student som läser konstitutionell rätt vet att konstitutionen endast hindrar lagar som är diskriminerande eller motiverade med avsiktlig diskriminering. Därefter konstaterar författarna att, baserat på allt som redogjorts hittills, är det bevisat att fenomenet inte är sprungen ur en rasistisk agenda. De konstaterar också att Högsta domstolen upprepade gånger konstaterat att delstaterna har en rätt att förvägra vissa rösträtten, samt att det är i deras intresse att göra det. Den sittande Högsta domstolen, konstaterar författarna, är eniga

förvägrandet: ”that a convicted felon may be denied the right to vote remains

unexceptionable”.74

I en av texterna konstaterar författarna att fast att samhället är känsliga för sådana företeelser som misstankar om rasism är det inte tillräckligt för att avskaffa en sådan lag med sådant juridiskt och politiskt fäste i samhället. Författarna menar istället att fokus borde ligga på att minska brottsligheten snarare än att avskaffa en lag som fyller en viktig funktion. En

kompromiss som författarna är beredda att göra är dock att göra skillnad på brott och brott. En brottsling som begått ett mindre brott och som över tid uppvisat ansvarsfullt beteende bör få rösträtten åter, författarna noterar också att liknande förslag har gjorts av andra också.75

4.4.2 Praktiken bryter inte mot lagen om allmän rösträtt

Argumentet om förvägrandet av rösträtten inte bryter mot lagen om allmän rösträtt är även det ett återkommande argument. Bland annat Edward Feser trycker på att lagen om allmän

rösträtt inte är grundläggande eller ofrånkomlig då förvägrandet av rösträtten av röstberättigade även den är gammal, förvägrandet är inte heller grundläggande eller

ofrånkomlig i moralisk mening. Här hänvisar Feser sedan till John Locke och hans ståndpunkt i frågan. Locke ansåg att alla människor i sin natur hade en grundläggande rättighet och att

Thomas Journal of Law and Public Policy, vol. 2, nr. 1, 2008, s.5.

74_{Ibid, s. 5.} 75_{Ibid. s. 18-19.}

(30)

regeringen hade i uppgift att tillgodose och respektera dessa rättigheter. Dock, lyfter Feser, ansåg inte Locke att regeringen nödvändigtvis behövde vara demokratisk, snarare monarkisk. Så länge det skyddade medborgarnas grundläggande rättigheter och behöll sin lojalitet förblev det legitimt, oavsett om det tillät medborgarna att rösta eller inte. Avslutningsvis konstaterar Feser gällande Locke och hans ståndpunkt att ett brott mot samhällskontraktet innebär indragna eller förvägrade rättigheter. På grund av detta menar Feser att förvägrandet i ljuset av detta argument blir rimligt. En mördare eller våldtäktsman har förbrukat sina rättigheter genom att bryta mot samhällskontraktet och bör därför inte vara inkluderad samhället eller i den allmänna rösträtten.76

Clegg, Conway och Lees lyfter frågan om lagen om den allmänna rösträtten kan trumfa förvägrandet av rösträtten. Författarnas ståndpunkt i frågan kan sammanfattas att ”the most sensible and reasonable interpretation of the VRA is that Congress did not intend it to apply to felon disenfranchisement statutes”.77_{De konstaterar att människor i totalt fyrtioåtta}

delstater har sagt sitt gällande förvägrandet. Det finns ingenting i konstitutionen eller i lagen om allmän rösträtt som på något sätt indikerar dessa bör stå högre än förvägrandet av

rösträtten. Det hade därmed varit brottsligt att snedvrida konstitutionen eller kongressens avsikter för att vända folkets vilja i fyrtioåtta delstater.78

Clegg, Conway och Lee konstaterar vidare att kongressen godkände lagen om allmän rösträtt för att ta itu med olika uteslutande metoder som hade använts historiskt i södern för att förhindra att svarta fick rösta. Det finns dock inget, menar författarna, varken i formuleringen eller i lagstiftningen som indikerar att lagen om den allmänna rösträtten var avsedd att täcka förvägrandet av rösträtten. Författarna redogör för hur formuleringar i lagar kan tolkas och ifrågasättas men kommer således fram till att det i slutändan inte går att tolka det som att lagen om allmän rösträtt skulle täcka förvägrandet av rösträtten. Förvägrande av rösträtten baserar på brottslighet och inte hudfärg, påpekar författarna. De trycker sedan på att även om majoriteten av de som är förvägrade rösträtten är svarta finns ingen anledning att påstå att förvägrandet kränker lagen om allmän rösträtt.79

Thomas Journal of Law and Public Policy, vol. 2, nr. 1, 2008, s. 6.

78_{Ibid, s. 19.} 79_{Ibid, s. 8-12.}