Framåtblick och avslut

Biesta (2011) menar att utbildningsuppdraget är komplext. Jag hävdar att

utbildningsuppdraget i förskolan kan tolkas vara än mer komplext, då utbildnings och undervisningsbegreppet är ärvda och applicerade från skolans kontext. I denna

komplexitet behövs många olika möjliga sätt att skapa en kvalitativ förskolepraktik. Det behövs därför flera olika innovativa sätt att förstå målarbete på. Studiens resultat visar på att det förekommer flera olika sätt att målrikta, men att alla inte anses vara ”rätt”. Resultatet väcker nya frågor i mig och för mina tankar till vad som är kvalitet för barnen. Att fördjupa sig i denna fråga skulle vara intressant och att koppla den till målarbetet i förskolan. En annan intressant fortsättning skulle kunna vara att lägga till professionsdiskussionen till det målriktande arbetet.

Min förhoppning är att studien har bidragit till att skapa en djupare förståelse och om möjligt en ödmjukhet för det komplexa utbildningsuppdrag som vilar på förskollärarnas axlar i ett mer och mer målrationellt samhälle. Jag vill här avsluta med ett citat ur en av förskollärarnas berättelser för att visa på den positiva inställning som förskollärarna i studien har till målriktande arbete i förskolan trots vetskap om komplexiteten i detta uppdrag:

41 Referenslista

Alvesson, M., & Deetz, S. (2000). Doing critical managment research. London: Sage Alvesson, M., & Sköldberg, K., (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber

Björlund, C., Pramling Samuelsson, I & Reis, M (2018). Om nödvändigheten av undervisning i förskolan- Exemplet matematik. BARN- Forskning om barn och barndom

i norden (Tema undervisning i förskolan 3-4),21-37.

Brante, G (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik -en inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk tidskrift för Allmän didaktik 2(1): 52-68.

Burman, A (2014). Pedagogikens idéhistoria. Uppfostringsidéer och bildningsideal

under 2500 år (Upplaga 1:3). Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, G., Moss, P & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande:

Postmoderna perspektiv-exemplet förskolan (Tredje upplagan). Stockholm: Liber

Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i

förskolan. Stockholm: Liber

Eidevald, C & Engdahl I. (2018). Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan. BARN- Forskning om barn och barndom i norden, (Tema undervisning 3-4)., 5-19.

Frelin, A. (2013). Att hantera läraryrkets komplexitet(er)- en grund för professionalitet?,

Utbildning & Demokrati, 22(1), 7-27.

Jarl, M., Blossing U., & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång. Natur och kultur: Stockholm

Kansanen, P (1999). Några aspekter på lärarens pedagogiska tänkande. Utbildning & Demokrati, Vol 8, Nr 2, 57-68.

Kansanen, P. (1993). On outline for a model of teachers pedagogical thinking. In P Kansanen (Ed.), Discussion on some educational issues IV. Research report 121. Helsinki: University of Helsinki, Department of teacher education.

42

Hämtad 20190609 från/ http://perttikansanen.fi/articles/an-outline-for-a-model-of- teachers-pedagogical-thinking/

Kansanen, P. (2000). Kampen mellan vetenskap och lära. Alerby, E., Kansanen, P., & Kroksmark, T. (red) Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur

Kansanen, P., Hansén, S-E., Sjöberg, J & Kroksmark, T. (2017). Vad är

allmändidaktik? Hansén, S-E., & Forsman, L. (red.). Allmändidaktik-Vetenskap för

lärare. Lund: Studentlitteratur.

Kroksmark, T. (2013). De stora frågorna OM SKOLAN. Lund: Studentlitteratur

Lind, U. (2010). Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform

och kunskapsform. Stockholm: Instutionen för didaktiskt och pedagogiskt arbete,

Stockholmsuniversitet.

Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K., & Ferholt, B. (2018) Iscensättning av undervisning: Målrationellt lärande i förskolan. BARN- Forskning om barn och barndom

i norden (Tema undervisning 3-4), 109-126.

Persson, S. & I. Tallberg Broman (2019). Malmö university electronic publishing. Hög

sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa. Om dilemman i förskollärares uppdrag. Hämtad

201900525 från /http://muep.mau.se/handle/2043/27944.

Palla, L & Ann-Christine Vallberg Roth (2018). Malmö university electronic publishing. Characteristics of preschool taeching in language, communication and

multilangualism: Expressions from ten Swedish muncipalities. Hämtad 20190525 från/

http://muep.mau.se/handle/2043/24975

Vallberg Roth, A ., Holmberg Y., Löf, C., Palla, L., & Stensson C. (2019). Malmö university electronic publishing. Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan. Hämtad 20190525 från/ http://muep.mau.se/handle/2043/28448

Vallberg Roth, A., & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskola-Med koppling till ett samverkansprojekt. Sheridan & Williams (red), Undervisning i

43

Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Sammanfattning och slutsatser. Sheridan & Williams (red) Undervisning i förskolan- En kunskapsöversikt. Skolverket: Stockholm Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2017). Måluppfyllelse. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket

Skollagen (2010:8009). Stockholm: Utbildningsdepartementet

Åsén, G. & Vallberg Roth, A-C. (2012). Utvärdering i förskolan- en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet

Thörner. A. (2017). ”Vi kan inte bara utgå från barnens intresse”. Pedagogers

guidning av barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning. (Licentiatuppsats,

Göteborgs universitet, intuitionen för pedagogik och lärande, Högskolan Borås). Hämtad 20190501 från/ https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/50812

Åsén, G. Moberg, E (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber

44

Malmö 2019-02-24

Mitt namn är Louise Lundgren och jag genomför just nu mitt självständiga arbete i pedagogik omfattande 15 hp inom magister/mastersprogrammet på Malmö universitet, fakulteten för Lärande och samhälle.

Min studie handlar om målriktande arbete i förskolan och min förhoppning är att studien ska vara användbar för yrkesverksamma i förskolan som inspiration och diskussionsunderlag

Studien bygger på intervjuer med förskollärare som sker i form av ett samtal på uppskattningsvis 30-40 minuter. Intervjusvaren behandlas konfidentiellt och

avidentifieras för att skydda dig som uppgiftslämnare. Den färdiga uppsatsen kommer att publiceras på nätet och finnas sökbar i Malmö universitets databas MUEP.

Nu hoppas jag att du är intresserad av att delta i studien och att jag får komma till din arbetsplats och intervjua dig. Är du intresserad så når du mig via min mejladress: louise.lundgren@mau.se

Det går även bra att kontakta mig om du har fler frågor som du önskar svar på innan du bestämmer dig för om du vill delta.

45 Intervjuguide

Har jag ditt samtycke att spela in intervjun?

Min studie handlar om målriktning i förskolan och jag vill börja med att läsa upp två citat för att förtydliga vad studien och intervjun handlar om:

Utdrag Läroplan för förskolan 18 s 7 Förskolans uppdrag

Helhetssyn

I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.

Måluppfyllelse Allmänna råd 17

Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning i förhållande till hur väl förskolan arbetar i riktning mot dessa mål.

Tänker Gör

Vad innebär målriktning utifrån läroplanen i förskolan för dig?

Beskriv dina tankar

Vad tycker du är viktigt att tänka på i det målriktande arbetet i förskolan?

Förklara/utveckla

Upplever du några utmaningar i det målriktande arbetet och i så fall vilka?

Hur gör du när du använder läroplanen målriktande i din praktik?

När? Var?

Hur? (ensam, med kollegor) Har du läroplanen med dig? Finns det fler sätt som du gör på?

Finns det ytterligare sätt att använda läroplanen målinriktande på som du skulle vilja göra/prova på om du hade möjlighet? Förklara/utveckla

 Är det något mer du vill tillägga kring målriktande arbete i förskolan innan vi avslutar

intervjun?

46