7. Analys
7.2 Vad är ett framgångsrikt projekt
Att definiera ett projekts framgång är viktigt för att veta vad det är som ska uppnås (Chan & Chan, 2004). Enligt Lim & Mohamed (1999) kan ett projekts framgång bedömas efter kriterier. De vanligast förekommande kriterierna i Empiri 2 för ett projekts framgång är att hålla budget, hålla tidsplan, leverera med bra kvalitet samt att både entreprenören och Trafikverket ska vara nöjda. En projektledare uttrycker det som följande: ”hålla budget, hålla tidplan, leverera till bra kvalitet. Det är
lika bra att bygga så att alla blir nöjda och glada. Men det är framförallt att hålla tidplanen”. Detta
kan liknas med den traditionella bedömningen efter ”järntriangeln”, vilken många forskare tar upp och kritiserar för att bestå av för enkelt formulerade mål (Toor & Ogunlana, 2009; Haponava & Al- Jibouri, 2009; Atkinson, 1999). Att fokusera på dessa kriterier kritiseras av flera forskare. Målen anses
60
vara till liten användning när det gäller att kontrollera framgång i olika faser och dessutom utelämnar de slutanvändarens perspektiv (Haponava & Al-Jibouri, 2009; Dvir, Raz & Shenhar, 2003). Övriga kriterier från empirin är att entreprenören inte ska gå med förlust, Trafikverket ska betala rätt pris, få risker, inga driftstörningar, bra samarbete internt och externt samt att det är rätt produkt som levereras. Detta är kriterier som projektledarna själva säger att ett projekt bör bedömas efter, det framgår dock av deras egen bedömning av de aktuella projekten att två projektledare anser att bra genomförande är ett viktigt kriterium. Dessutom tar ännu en projektledare upp säkerhet som ett viktigt kriterium. Enligt Dvir, Raz och Shenhars (2003) flerdimensionella tillvägagångssätt för bedömning av ett projekt ska även slutanvändarens nytta inkluderas, vilket till stor del utelämnas i projektledarnas beskrivning av ett framgångsrikt projekt. Endast en projektledare nämner slutanvändaren, men då inte som ett kriterium utan menar att problem på vägen påverkar tredje man som ska använda stationen under tiden ombyggnaden pågår. Detta resonemang visar på en medvetenhet om slutanvändaren men inte att det är ett kriterium som projektet ska bedömas efter. Möjligtvis innebär dock kriterierna bra kvalitet och rätt produkt att slutanvändarna inkluderas i projektledarnas bedömning eftersom det är de som ska använda produkten.
Teorin visar på att det är av stor vikt att vara medveten om att det finns olika synvinklar om vad ett framgångsrikt projekt är (Chan & Chan, 2004; Dvir, Raz & Shenhar, 2003; Lim & Mohamed, 1999). Som redan framkommit ovan utesluter projektledarna till stor del slutanvändarnas nytta i bedömningen av projekt. Att inte inkludera slutanvändarens nytta vid bedömning av framgång kan innebära att viktiga aspekter av framgång utesluts. Lim och Mohamed (1999) samt Haponava och Al- Jibouri (2010) framhåller att ofta skiljer sig just slutanvändarens perspektiv från entreprenörens och beställarens. Entreprenör och beställare är ofta mer intresserade av finansiella mål och att projektet hållit tidsplanen, det vill säga processerna i sig, medan slutanvändaren mest intresserar sig för den slutgiltiga produkten, det vill säga resultatet av processerna (Lim & Mohamed, 1999; Haponava & Al- Jibouri, 2010). Projektledarna involverar dock entreprenörens synvinkel då de menar att det är viktigt att entreprenören blir nöjd och inte går med förlust, en projektledare uttrycker följande om detta,
”ett framgångsrikt projekt är att både leverantör och beställare är nöjda”. Projektledarnas kriterium
att både entreprenör och Trafikverket ska vara nöjda kan vara problematiskt. Lim och Mohamed (1999) påpekar att framgång för beställaren borde vara att få projektet till låg kostnad medan det för entreprenören borde vara viktigt med hög vinst. Det finns därmed en motsättning i att både Trafikverket och entreprenören ska vara nöjda då det gäller kostnader för projektet. Lim och Mohamed (1999) påpekar ytterligare en viktig aspekt av framgång i projekt inom anläggningsbranschen, nämligen att projektet ofta påverkar samhället, dels den färdiga produkten men också själva byggprocessen. De projekt som utförs inom Nationella Projekt måste därmed även ta hänsyn till samhällets perspektiv, vilket blir ännu viktigare av det faktum att projekten faktiskt finansieras av skattepengar. För att inkludera olika perspektiv förespråkar Lim och Mohamed (1999) att framgång i projekt både ska se till projektets helhet, makronivå, och på en mer detaljerad nivå, mikronivå. Något som idag verkar saknas inom Nationella Projekt.
De kriterier som nämns som viktiga vid en bedömning av ett projekts framgång är inte alltid de som används när projektledarna bedömer sina egna projekt. Som beskrevs ovan tillkom exempelvis bra genomförande som ett viktigt kriterium vid bedömning och det finns även faktorer som utelämnas,
61
vanligast är kvalitet. I ett projekt där projektledaren menar att nöjdhet är ett av de viktigaste kriterierna anses projektet vara framgångsrikt fast att alla inblandade såg projektet som extremt tufft där vissa parter inte var nöjda. Att projektet ändå anses vara framgångsrikt beror istället på att rätt produkt levererades i rätt tid. En annan projektledare menar att tid och kostnad är viktigt, men inte alltid det viktigaste, i dennes projekt var istället kvalitet och säkerhet de viktigaste kriterierna. Hughes, Tippett och Thomas (2004) påpekar att hänsyn till kontexten är viktigt vid bedömning av projekt, detta verkar även vara fallet för projekt inom Nationella Projekt. Detta medför att det är svårt att skapa en gemensam entydig definition av vad ett framgångsrikt projekt inom Nationella Projekt är. Det går däremot att välja ett antal generella kriterier som alltid bör gälla och sedan i varje projekt avgöra vikten av respektive kriterium för just det projektet.
För att definiera vad ett framgångsrikt projekt är inom Trafikverket och avdelningen Nationella Projekt är det först viktigt att tydliggöra att framgång i denna studie är ur projektledarnas perspektiv då endast deras åsikter har tagits i beaktning. Det är alltså deras ovanstående nämnda kriterier som tillsammans med teorin utgör grunden i att försöka definiera vad ett framgångsrikt projekt är och som de nedanstående faktorerna ska leda fram till. De kriterier som uttrycks och är vanligast förekommande bland de olika projektledarna är att hålla budget, hålla tidsplan, leverera med bra kvalitet samt att både Trafikverket och entreprenören ska vara nöjda med det utförda projektet. Därmed är dessa viktiga kriterier som ett projekt ska bedömas efter och en del i vad som ses som ett framgångsrikt projekt. Ytterligare kriterier som nämns av vissa projektledare är att det ska vara ett gott samarbete bland alla inblandade parter, inga driftstörningar, få risker, säkerhet samt att Trafikverket ska betala rätt pris för det aktuella projektet. Då dessa också är kriterier som uttrycks av vissa projektledare att ett projekt ska bedömas efter ingår även de i definitionen av vad ett framgångsrikt projekt är.