Interkulturalitet främjas generellt inte i Lb 1, men nyttan av utbytet av kunskaper och
produkter mellan olika kulturer framställs. Detta kan ses som en viss interkulturalitet då andra kulturers värde lyfts i dessa delar då läsaren kan jämföra utbytet mellan olika kulturer i dagens samhälle.
Nordbornas nytta av de kunskaper och traditioner som fanns i andra kulturer framställs även i Lb 2 och Lb 5. I de två övriga böckerna nämns inget om nyttan av det utbytet av idéer och kunskaper. Detta resultat finner vi väldigt intressant då de två böcker som inte nämner nyttan av det utbyte som skedde mellan kulturerna gavs ut under den poerid då Lpo 94 var den rådande läroplanen. De övriga läroböckerna gavs ut under Lgr 80 (Skolöverstyrelsen 1980) respektive Lgr 11 (Skolverket 2018). Då vi inte har några kunskaper om hur det går till vid skrivandet av läroböcker vet vi dock inte hur författaren av Lb 2 gick till väga då den
läroboken släpptes samma år som den nya läroplanen nämligen 2011. Vi funderar på om han fick tillgång till den nya läroplanen och då kunde utforma läroboken utefter de kriterier som framgick i kursplanen för historia. Maria Johansson (2012) beskriver hur historieböckerna under 1990-talet dominerades av den traditionella historieundervisningen som främst handlade om att fostra eleverna till goda medborgare. Undervisningen utgick ofta från ett svenskt och eurocentriskt perspektiv och exkluderade på så sätt andra kulturer. Ytterligare ett problem Johansson (2012) påvisar är hur läroböckerna presenterar olika kulturer. Hon
framställer att kulturmöten är undantagen och att de ofta lyfts fram i samband med krig och våldsamheter. Något som även Andersson (2004) påvisar genom tidigare kursplaner i historia som lyfter krig och revolutioner i samma delar som fred och framsteg nämns.
Det framställs i Lb 1, Lb 3 och Lb 4 att nordborna gav människor från andra kulturer, som tagits till fånga, samma värde som övriga handelsvaror. Individerna saknar dock ett mänskligt värde och behandlas som ägodelar. Dessa formuleringar vittnar om en överlägsenhet vilket återfinns i den postkoloniala teorin som fokuserar på möten mellan olika kulturer och dessa mötens positiva och negativa effekter (von Brömsen 2003). I Lb 2 och Lb 5, vilka är de två senast utgivna läroböckerna, framgår inte samma beskrivning av slavar utan författaren delger läsaren att även nordbor kunde användas eller till och med födas som slavar. I dessa båda läroböcker jämställs därmed olika kulturer med varandra, enligt vår tolkning.
Den nordiska kulturen framställs i Lb 2 som den enda kulturen i samband med beskrivningen av nordbornas skrivkunskaper vilket vi genom att läsa och analysera de övriga läroböckerna har fått kunskaper om att det var andra kulturer som lärde nordborna. Läroboken är författad 2011 då det interkulturella perspektivet fått en betydande roll i läroplanen Lgr 11. Eftersom att Lb 2 är den enda av de analyserade läroböckerna i historia som formulerat sig på detta vis och samtidigt är den som är senast författad kan vi inte se det som något annat än att
författaren framställer nordborna som en överlägsen kultur utan att ta hänsyn till den rådande läroplanen.
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.
Lgr 11 (Skolverket 2018)
- 23 - Egypten, Grekland och Romarriket beskrivs i större omfattning i Lb 5 då deras kunskaper om till exempel arkitektur och tekniska lösningar framställs. Stycket finns tidigt i kapitlet om järnåldern och för den tolkande läsaren är det inte svårt att utläsa att dessa kulturer hade kunskaper om till exempel ett skriftspråk långt tidigare än nordborna. Det faktum att dessa kulturer var så pass mer avancerade än nordborna beror förmodligen även delvis på att järnåldern anses haft sin början ca 1200 fvt i Grekland och Egypten och i Romarriket anses den haft sin början ca 800 fvt. Detta medan järnålderns början i Norden räknas till ca 500 fvt.
(Wikipedia 2020).
7.4 Metoddiskussion
Då vi ville undersöka hur läroböcker i historia i grundskolans lägre åldrar är skrivna ur ett interkulturellt perspektiv fick vi till en början undersöka vilka böcker som fanns att tillgå. Då man i årskurs 1-3 inte undervisar specifikt i historia fick vi redan där göra en smärre
korrigering och använda oss av böcker för undervisning i SO-ämnena, tidigare kallade OÄ.
För årskurs 4-6 finns dock specifika historieläroböcker vilka vi då använde oss av.
Vårt urval av läroböcker grundas helt och hållet i det utbud som Biblioteket vid Högskolan i Borås handahåller. För att motivera vårt val att inte söka vidare efter andra läroböcker så kan vi här framhålla att det även om det är ett bekvämlighetsurval är ett urval helt utan vår
påverkan. Därmed blev urvalet bredare än om vi hade gjort ett medvetet val av böcker. Vid ett medvetet urval hade vi troligen valt böcker utgivna efter 2015, med tanke på de demografiska förändringar som skett i världen efter det. Nu kom vårt urval att representera en avsevärt längre tidsperiod, vilket visade sig vara mycket intressant.
På grund av att läroböckerna som vi hade tillgång till utkom under en period av 22 år kom vår analys att även bli en undersökning av hur läroböcker förändrats över tid. Läroböckerna utkom även under tre olika läroplaner vilket gav oss chansen att se om det hade någon inverkan på läroböckernas utformning.
Under själva analysarbetet utgick vi från våra frågeställningar. Genom att kategorisera det vi fann i läroböckernas empiri kom vi så småningom fram till vår slutsats.
Enligt Hellspong (2001) kan man dela upp en text i tre olika skikt, form, innehåll och social relation. Till dessa tre skikt läggs kontexten. Med form avses språket, med innehåll menas det som texten förmedlar exempelvis idéer och tankar och hur de samspelar. Den sociala
relationen i en text menar Hellspong (2001) är hur texten skapar och förmedlar en kontakt mellan människor. Dessa tre skikt tillsammans med kontexten menar Hellspong (2001) är de delar som bildar en brukstext, alltså en text med en viss funktion. Läroböcker är en typ av brukstexter och i vår analys har vi tittat på dessa fyra aspekter av de berörda texterna. Vidare förklarar Hellspong (2001) att en text inte alltid kan förbli densamma, den måste anpassa sig efter de normer och krav som finns i den situation i vilken den används. En lärobok av idag kan med andra ord inte ha samma utformning och innehåll som en lärobok för 30 år sedan för samhället har utvecklats och förändrats.
7.5 Slutsats
Sammanfattningsvis kan vi se att läroböcker i historia tenderar att inte anta ett större interkulturellt perspektiv ju senare i perioden 1992 - 2014 som den är skriven. Den rådande
- 24 - läroplanens mål verkar har varit vägledande för de läroböcker som skrivs. Vi har dock kunnat se att Lb 2, som är skriven 2011, nästan saknar interkulturellt perspektiv. Resultatet är
förbryllande då den ena författaren till den läroboken tidigare författat både Lb 3 och Lb 4 vilka visat på ett bredare interkulturellt perspektiv. Dessutom borde Lb 2 vara vägledd av Lgr 11, där det interkulturella perspektivet verkligen framhävs.
Av resultaten som framkommer ser vi även att texten i stor omfattning tar religiösa perspektiv när författarna väljer att beskriva olika kulturer och att kristendomen tillskrivs en
överlägsenhet i historien. Kristendomen framställs nästan som målet med historien och inte som en del av historien, som till exempel avsnittet som beskriver vikingarnas kristnande.
Hur en författare till läroböcker väljer att uttrycka sig språkligt är avgörande för elevernas förståelse. “Texter sätter hela tiden spår i oss” menar Hellspong (2001, s.13). Roger Säljö (2000) menar att läroboken är en produkt skapad av den lärande kontext den används i, men att den även skapar villkor för hur lärandet ska ske. Texten framställer hur något är, styckas upp och läggs till rätta. Det som skrivs i läroboken blir ett faktum och lämnar inte mycket plats för elevernas egna argumentation. (Säljö 2000). Formuleringar som syftar till att framställa majoritetskulturen som normen borde genom det interkulturella perspektivet inte användas i läroböckerna, men resultaten visar på att det fortfarande sker.
Det vi genom denna undersökning bidragit med kunskapsmässigt är att läroböcker i historia för de lägre åldrarna i stor utsträckning, både på 90-talet och under 2000-talet, saknat ett interkulturellt perspektiv. Att de äldre böckerna skulle sakna det perspektivet var vi beredda på, men att de senare böckerna till så stor del saknade det interkulturella perspektivet var för oss förvånande. Att där till två böcker utgivna under sent 90-tal och tidigt 00-tal har ett bredare interkulturellt perspektiv än de senare böckerna var än mer förvånande. Resultaten av denna undersökning pekar på att det, med hänsyn till dagens pluralistiska samhälle, behövs nya läroböcker i historia med ett större interkulturellt perspektiv. Att som professionell lärare idag använda sig endast av de texter som läroböckerna i historia ger kan ge didaktiska
konsekvenser då det interkulturella lärandet uteblir.
7.6 Framtida forskning
För att utöka denna studie skulle kvantitativ forskning kunna ses som ett komplement. Man skulle då kunna till exempel låta lärare svara på en enkät om hur de använder sig av de läroböcker i historia som finns tillgängliga. Vi anser att en forskning gällande hur lärarens kompetens ska utveckla lärobokens texter skulle kunna vara ytterligare en väg till nya kunskaper om hur läroböcker i historia skulle kunna kompletteras med interkulturella perspektiv. Historiedidaktikern Tim Copeland (1998) menar att historia är det
undervisningsämne som är mest konstruerat. Han menar att det därmed är viktigt att som lärare ge mindre konstruktioner av historien, ge eleverna nyckelfrågor och vara tydlig med att det inte finns något rätt eller fel. På det sättet ger man eleverna förmågan att se fler perspektiv av historien. Flera forskare, däribland Lozic (2010) och Levstik & Barton (2008) framhåller användandet av muntlig historia och berättelser från det verkliga livet för att komplettera den traditionella historien i läroböckerna.
Det råder en enighet hos forskare om historieämnet som identitetsskapande och normbildande. För att inte beröva de barn som har en annan kulturell bakgrund än den svenska så är det ett måste att var och en av de som arbetar inom skolans väggar
tillhandahåller och utvecklar en kompetens om hur man sammanfogar dessa kulturella arv så
- 25 - att individen ser ett sammanhang och ges en möjlighet att bli en del av historien och
samhället.
- 26 -
REFERENSER
Alvén, F. (2017). Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare. Diss. Malmö : Malmö högskola.
Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/22445
Ammert, N. & Kakoulidou, K. (2019). Rapport från XIII:e konferensen med Nationella nätverket för historiedidaktisk forskning, 8-10 maj 2019, Linnéuniversitetet. Karlstad: CSD Karlstad.
Andersson, B. (2004). Vad är historiedidaktik?: några begreppsliga och teoretiska utgångspunkter för ämnesdidaktisk vetenskap, skolnära forskning och lärande i skolan.
Göteborg: Univ., Inst. för pedagogik och didaktik.
Bergstedt, B. & Lorentz, H. (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
BRIS (2020). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/barnets-rattigheter/barnkonventionen/
von Brömssen, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader - elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborg: ACTA Universitatis
Gothoburgensis.
Byram, M., Nichols, A. & Stevens, D. (2001). Developing intercultural competence in practice. Clevedon, England: Multilingual Matters
Copeland, T. (1998). The teacher's handbook for local studies. Swindon: Royal Commission on the Historical Monuments of England.
De los Reyes, P. (2007), ”Intersektionella perspektiv på etniska relationer”. I Hjerm, M. &
Peterson, A. (red.) Etnicitet: Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerup.
Eliasson, P. & Nordgren, K. (2016). Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning?. Nordidactica, 2016:2, ss. 47-68.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47728
Gruber, S. & Rabo, A. (2014), Multiculturalism Swedish Style: Shifts and Sediments in Educational Policies and Textbooks. Policy Futures in Education, 12(1), ss. 56-66.
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2012). Historieundervisning och interkulturell kompetens. Lic.-avh. Karlstad : Karlstads universitet.
- 27 - Lahdenperä, P. (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (red.) (2010). Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Levstik, L.S. & Barton, K.C. (2008). Researching history education: theory, method, and context. New York: Routledge.
Lorentz, H. (2010). Att fånga folkbildning i dagens mångkulturella Sverige. Lund:
Studiefrämjandet MittSkåne.
Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle. Diss. Lund : Lunds universitet.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/10478
Nordgren, K. (2006). Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Diss. Karlstad : Karlstads universitet.
Nordgren, K (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I Ammert, N (red.) Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Nordgren, K. (2017). Powerful knowledge, intercultural learning and history education.
Journal of Curriculum Studies, 49(5), ss. 663-682.
Mellberg, D. (2009). Det är inte min historia!. I Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.).
Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Potapenko, I. (2006). Elevens egen historia och skolans historieundervisning:
historiemedvetande och identitet hos några ungdomar från forna Jugoslavien. Stockholm:
Lärarhögskolan i Stockholm.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104783
Said, E. W. (2000). Orientalism. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2018) [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
- 28 - Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm:
LiberLäromedel/Utbildningsförlaget.
Tillgänglig på Internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30910/1/gupea_2077_30910_1.pdf
Språk- och kulturarvsutredningen (1984). Interkulturell undervisning med flerkulturellt innehåll och globalt perspektiv - en väg till gemenskap och fred?. Stockholm:
Liber/Allmänna förlaget.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Unicef (2020). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#kort-version Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig på Internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31298/1/gupea_2077_31298_1.pdf Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wikipedia (2020). Iron Age. https://en.wikipedia.org/wiki/Iron_Age Wikipedia (2020). Kultur. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur Wikipedia (2019). Lärobok. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lärobok
Referenser till studiens inkluderade läroböcker
Berling, B. & Kleinwichs, L. (1992). Noak: OÄ för lågstadiet. 3 Läroboken. Stockholm:
Natur och kultur
Körner, G. (1999). Historia 4-6 Från vikingarna till Gustav III.. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Körner, G. (2005). Historia Från vikingarna till Gustav III.. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Uppström, R. & Hansson, C. (2014). Hi: historia. 4-6. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Willebrand, M. & Körner, G. (2011). SO-boken [1-3] Grundbok. 1. uppl. Stockholm: Natur &
kultur
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se