Vad framställs som normal sexuell läggning och vad utesluts genom detta tal?

ingen sexuell läggning tas som utgångspunkt. I NE finns dessutom en bild som ska föreställa ett homosexuellt par med deras dotter. Ingenting nämns dock om andra sexualiteter som pansexuell, asexuell och dylikt enligt RFSL:s (2019) beskrivningar. Därav kan

heterosexualitet, bisexualitet och homosexualitet tolkas vara det som är vanligast

förekommande om en ser till de explicita uttrycken. Detta innebär också att pansexuella och asexuella utesluts.

Gällande de implicita uttrycken som finns i texten ser det lite annorlunda ut. I vissa läromedel där befruktning beskrivs, nämns det att det vanligaste sättet för att befruktning ska ske är genom samlaget mellan en kvinna och en man. Flera läromedel nämner dock alternativa sätt att bli gravid på vilket kan tolkas som att det synliggörs att alla inte lever i en heterosexuell relation. Genom att det heterosexuella samlaget beskrivs som det ”mest vanliga” kan det således tolkas som den normerande sexuella läggningen. I NE nämndes exempelvis inga andra alternativa sätt att bli gravid på och i Clio presenterades dessa alternativa sätten under en separat rubrik. Gleerups uttrycker inte att något är mer vanligt än något annat och beskriver även hur ett samlag kan gå till på olika sätt, men för att befruktning ska ske behöver en penis komma in i slidan. Således kan läromedlen ge upphov till olika uppfattningar kring vad som är mest vanligt när en studerar de uttryck som är kopplade till samlag och befruktning.

Ser man på de rubriker som beskriver kärlek är flera av läromedlen till stor del neutrala i förhållande till heteronormen eftersom det inte beskrivs hur killar och tjejer förväntas attraheras av varandra. Det finns inte heller några tillhörande bilder som tyder på någon

normerande sexuell läggning. Ofta används neutrala uttryck som ”kärlek för en person”. Dock finns det två videos, en i Clio och en i Gleerups, som drar mot det heteronormativa hållet. En av filmerna handlar om heterosexuell kärlek och en av dem handlar om den evolutionära grunden till kärlek, där det heterosexuella samlaget beskrivs vara centralt. Sammantaget kan det tolkas som att heterosexualitet är den vanligast förekommande sexuella läggningen eftersom de flesta implicita uttryck som identifieras tyder på just heterosexualitet och ingen annan sexualitet. De uttryck som inte har en heterosexuell utgångspunkt är neutrala i den meningen att de inte går att identifiera vilken sexuell läggning som är utgångspunkten. Det exempel som varken har en neutral eller heterosexuell utgångspunkt är den bild som finns i NE på två pappor och deras dotter. Detta är det enda exemplet som tar en annan sexualitet som utgångspunkt.

8. Diskussion & sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt kön och sexuell läggning framställs i biologiläromedel för årskurs 4-6. Vidare syftade studien till att analysera vilka slags

framställningar som gavs mest utrymme och därav kunde anses representera normer i

läromedlen. Detta gjordes genom en diskursanalys av tre läromedel. Samtliga läromedel hade liknande framställningar. Kön kopplades mestadels till kroppsliga aspekter så som könsorgan och könshormoner enligt RFSL:s (2019) definitioner. För det mesta delades könen upp i två kategorier, män och kvinnor vilket således kopplas till Hirdmans (1988) idé om isärhållandets lag. Vidare förekom uttryck för icke-kroppsliga aspekter så som könsidentitet och

transpersoner selektivt. Gällande sexuell läggning fanns det inga explicita uttryck för vilken sexuell läggning som var normerande. Med hjälp av diskursanalysen kunde dock flera implicita exempel peka på att heterosexualiteten är normerande vilket således bidrar till att läromedlen upprätthåller den heterosexuella matrisen vilken handlar om hur en förväntas vara antingen man eller kvinna samt attraheras av det motsatta könet (Ambjörnsson 2016, s.94).

Läromedlens framställning av kön kan kopplas till det resultat som Bazzul & Sykes (2010) kom fram till i sin studie. I deras studie framgår det av resultatet att män och kvinnor mestadels delas upp i två separata grupper där bland annat hormoner beskrivs skilja de två könen åt. Bazzul & Sykes menar att denna typ av uppdelning blir exkluderande för

exempelvis icke-binära, intersexpersoner och transpersoner eftersom de inte alltid kan relatera till de hormonskillnader som beskrivs för de binära könen (Bazzul & Sykes 2010, s.279). I min studie fanns det beskrivningar och exempel kring att kön inte alltid överensstämmer med det könet en tillskrevs vid födseln och att det är individen själv som avgör vilket kön en känner sig som. Dock finns det inga explicita förklaringar till intersex eller icke-binär och gällande transpersoner ges enbart en kort beskrivning i ett av läromedlen. Således visar min analys på liknande tendenser som för Bazzul & Sykes (2010) eftersom informationen i huvudsak delas upp beroende på vilket av könen man eller kvinna en tillhör där könsorgan, pubertet och hormoner är det centrala. Sammantaget kan sägas att läromedlen i min analys främst riktar sig mot de elever som identifierar sig med det kön de tilldelades vid födseln. Genom att utgå från att de som tar del av läromedlen, vilka är eleverna, identifierar sig med det kön som de tillskrevs vid födseln, exkluderas de elever som inte identifierar sig med de normerande könen. Det kan således tolkas som att icke-binära, intersexpersoner och

kan relatera till innehållet i läromedlen på samma sätt som elever som identifierar sig med det kön som de tilldelades vid födseln kan göra. Genom att det inte finns förklaringar till vad intersex, icke-binär och transperson innebär blir det hela mer problematiskt eftersom det bidrar till okunskap. Med detta menar jag att det faktum att det inte finns information kring transpersoner, intersexpersoner och icke-binära personer ytterligare bidrar till ett slags utanförskap genom att de osynliggörs.

Av mitt resultat framgick det att NE var det enda läromedlet som explicit nämnde

transpersoner. I anslutning till denna redogörelse beskrevs det hur det inte alltid är enkelt att erkänna för sig själv och andra att en är annorlunda och att det finns hjälp att få på exempelvis ungdomsmottagningar. Av Røthings (2017, s.147) resultat framgick det att vissa av

läroböckerna hade ett sympatiskt förhållningssätt gentemot homosexuella och transpersoner men att detta förhållningssätt mestadels bidrar till att förmedla hur dessa personer har en jobbig livssituation. Även Hast & Danielsson (2016, s.30) kom fram till att det blir problematiskt att enbart koppla transpersoner till psykisk ohälsa eftersom problemen då kopplas till transpersoner och inte till de samhällsnormer som gör att psykisk ohälsa kan uppstå. Likt Røthings (2017) samt Hast & Danielssons (2016) resultat blir det även i NE tydligt att transpersoner kan ha en jobbig livssituation eftersom det beskrivs hur dessa

personer kan behöva prata med någon om sin livssituation. Det nämns inte någonting i NE om att personer som identifierar sig med det kön de tillskrevs vid födseln kan behöva prata med någon. Detta kan bidra till att transpersoner kan anses avvika från det som är vanligast förekommande eftersom de beskrivs behöva stöd. Även det faktum att transpersoner enbart omnämns explicit i ett läromedel gör att de sammantaget exkluderas i läromedlen.

Gällande sexuell läggning framgick det av min studies resultat att de sexuella läggningar som finns med i svensk diskrimineringslag också fanns explicit uttryckta i samtliga läromedel, där ingen beskrevs vara mer vanligt förekommande än någon annan. Således kan denna studie sägas skiljas ifrån Snyder & Broadways (2004, s.625) studie eftersom den visade på att fem av de totalt åtta analyserade böckerna inte nämnde andra sexualiteter än den heterosexuella. En anledning till detta kan vara att Snyder & Broadways studie är utförd för 16 år sedan. Med detta menar jag att synen på sexualitet och sexuell läggning kan ha ändrats under åren och att andra sexuella läggningar än den heterosexuella är mer accepterade än vad de var förr. Dessutom är Snyder & Broadways (2004) studie genomförd i USA, vilket gör att det inte är

helt enkelt att koppla min studies resultat till deras eftersom min studie är utförd i en annan kontext.

I en vidare analys av implicita uttryck för sexuell läggning framgick det i min studie att heterosexualiteten utgör den normerande sexualiteten, främst när det kommer till samlag och befruktning. Detta var något som uttrycktes både explicit och implicit. I NE uttrycktes det implicit eftersom information kring andra sätt att bli gravid på än samlaget mellan man och kvinna var helt frånvarande. I Clio uttrycktes det explicit genom att beskriva hur det ”mest normala” är att befruktningen sker mellan en man och en kvinna som har samlag. Flera läromedel förhöll sig delvis neutralt i anslutning till de delar av texten som behandlade kärlek genom att inte uttrycka hur något är mer vanligt förekommande än något annat. Flera

beskrivningar kring kärlek handlade om hur en kan vara kär i ”en person”. Dock fanns det tillhörande videoklipp till läromedlen där det underförstått var den heterosexuella kärleken som gestaltades. Mitt resultat kan således kopplas till Røthings (2017) resultat som även det visade på att olika sexuella läggningar fanns explicit uttryckta i läromedlen. Røthing (2017, s.146-147) menar dock att läromedlen ändå blev exkluderande eftersom textens övriga delar för det mesta hade heteronormativa förhållningssätt, exempelvis gällande reproduktion. Detta är således en likhet mellan min och Røthings studie eftersom exempelvis samlag i min studie beskrevs utifrån ett heterosexuellt perspektiv där det vanligaste ansågs vara att en man med en snopp och en kvinna med en snippa förväntades skaffa barn. Läromedlen i min studie beskrev alternativa sätt till befruktning, men dessa beskrivningar kom alltid i andra hand och

presenterades mestadels separat från det normerande sättet att reproducera sig på. Vid en jämförelse mellan de explicita exemplen av sexuell läggning och de implicita exemplen kan det således tolkas som att dessa motsäger varandra. Med detta menar jag att läromedlen vid en första anblick kan tolkas vara inkluderande genom att de explicit omnämner olika sexuella läggningar, men att de ändå blir exkluderande när det genom implicita exempel framgår att heterosexualiteten är normerande.

För att sammanfatta studiens resultat är det relevant att återknyta till studiens frågeställningar vilka är:

• På vilket sätt presenteras kön och sexuell läggning i tre av biologins läromedel för årskurs 4-6?

Med hjälp av studiens första frågeställning på vilket sätt presenteras kön och sexuell läggning

i tre av biologins läromedel för årskurs 4-6? framgick det att kön till stor del framställs

genom att det kopplas ihop med kroppsligt kön, så som könsorgan, könshormoner och reproduktion. Till stor del delades även könen upp i två kategorier vilka är man och kvinna. I samtliga läromedel fanns det dock exempel på icke-kroppsliga kopplingar till kön, som exempelvis explicita uttryck för transpersoner, socialt kön och könsidentitet. Läromedlen nämnde även att en inte behöver känna sig som det biologiska kön en har, utan att det som bestämmer vad en är beror på vad en själv känner sig som. Även fast uttryck för

icke-kroppsligt kön fanns i läromedlen med tog de kroppsliga beskrivningarna upp majoriteten av den text som presenterades. Sexuell läggning presenterades i samtliga läromedel explicit och beskrevs handla om vem en vill vara tillsammans med, där ingen sexuell läggning beskrevs vara mer vanligt förekommande än någon annan. Heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet nämns och beskrivs. Med hjälp av diskursanalytiska frågor kunde det dock konstateras att delar av texten som explicit inte utryckte sig om sexuell läggning ofta hade en heterosexuell utgångspunkt. Detta var mest förekommande i de delar av texten som handlade om befruktning och samlag, men även i två tillhörande filmklipp som handlade om kärlek.

Med hjälp av studiens andra frågeställning vilka framställningar ges mest utrymme och kan

därav anses vara normerande? Kunde det där med konstateras att man och kvinna är de

normerande könen och att heterosexualiteten är den normerande sexualiteten. Även fast det fanns explicita exempel som visade att samtliga sexuella läggningar som beskrivs i svensk diskrimineringslag presenteras, genomsyrades läromedlen implicit av heteronormativitet.