Undersökningen bidrar till att identifiera områden som anses särskilt problematiska vid övergången från gymnasiet till högskolan inom kemiämnet. Vidare forskning skulle t.ex. kunna studera effekterna av mindre förändringar av undervisningens innehåll eller utförande för att introducera gymnasieeleverna till områden eller moment som annars upplevs som alltför obekanta på högskolan. t.ex. tillägg av enklare räkneexempel på Gibbs fria energi i termodynamiken, tillägg av orbitalteorin som komplement till Bohrs atommodell eller införande av en heldagslaboration. Det vore nämligen intressant att veta om detta skulle vara möjligt utan att uppfattas som alltför komplicerat av eleverna eller minska deras förståelse för de grundläggande begreppen. Det skulle också vara intressant att studera hur högskolans utbildning förändras i förhållande till samtiden.
36
Referenser
Agung, Salamah och Schwartz, Marc S. (2007). Students’ Understanding of
Conservation of Matter, Stoichiometry and Balancing Equations in Indonesia.
International Journal of Science Education. 29, 1679-1702.
Aikenhead, Glen S. (2007). Humanistic Perspectives in the Science Curriculum. I S.K. Abell & N.G. Lederman (red.) The Handbook of Research on Science
Education, 881-910. London: Lawrence Erlbaum Associates.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Andrée, Maria och Hansson, Lena (2013). Marketing the ‘Broad Line’: Invitations to STEM Education in a Swedish Recruitment Campaign. International Journal of
Science Education. 35, 147-166.
Blakely, Alan W. (2011). Using Topic Order to Reinforce Student Algebra Skills in a Community College Introductory Chemistry Course. Journal of Chemical
Education. 88, 858-859.
Broman, Karolina, Ekborg, Margareta och Johnels, Dan (2011). Chemistry in Crisis?: Perspectives on Teaching and Learning Chemistry in Swedish Upper Secondary Schools. Nordic Studies in Science Education. 7, 43-60.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Chandrasegaran, A. L., Treagust, David F. och Mocerino, Mauro (2008). An Evaluation
of a Teaching Intervention to Promote Students’ Ability to Use Multiple Levels of Representation When Describing and Explaining Chemical Reactions.
Research in Science Education. 38, 237-248.
Daempfle, Peter A. (2003). An Analysis of the High Attrition Rates among First Year College Science, Math, and Engineering Majors. Journal of College Student
Retention: Research, Theory & Practice. 5, 37-52.
de Jong, Onno, Blonder, Ron och Oversby, John (2013). How to Balance Chemistry Education Between Observing Phenomena and Thinking in Models. I I. Eilks & A. Hofstein (red.) Teaching Chemistry - A Studybook, 97-126. Rotterdam: Sense Publishers.
de Koning, Björn B., Loyens, Sofie M. M., Rikers, Remy M. J. P., Smeets, Guus och van der Molen, Henk T. (2012). Generation Psy: Student Characteristics and
37
Academic Achievement in a Three-Year Problem-Based Learning Bachelor Program. Learning and Individual Differences. 22, 313-323.
Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor. Nya perspektiv på
kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber.
Haglund, Jesper, Andersson, Staffan och Elmgren, Maja (2015). Chemical Engineering Students' Ideas of Entropy. Chemistry Education Research and Practice. 16, 537-551.
Hajer, Maaike och Meestreinga, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Henrekson, Magnus och Jävervall, Sebastian (2016). Svenska skolresultat rasar – vad
vet vi? I C. Koebe (red.) Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?, 1-48.
Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Holmegaard, Henriette Tolstrup, Madsen, Lene Møller och Ulriksen, Lars (2014). To Choose or Not to Choose Science: Constructions of Desirable Identities Among Young People Considering a STEM Higher Education Programme.
International Journal of Science Education. 36, 186-215.
Hovdhaugen, Elisabeth (2009). Transfer and Dropout: Different Forms of Student Departure in Norway. Studies in Higher Education. 34, 1-17.
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. 3. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Liedman, Sven (2014). Vad formar en människa? I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg
(red.) Lärande, skola, bildning, 223-245. 3. uppl. Stockholm: Natur och kultur. Lundgren, Ulf P. (2011). Den politiska styrningen av skolan. I A. Forssell (red.) Boken
om pedagogerna, 334-376. 6. uppl. Stockholm: Liber.
Millar, Robin (2006). Twenty First Century Science: Insights from the Design and Implementation of a Scientific Literacy Approach in School Science.
International Journal of Science Education. 28, 1499-1521.
Nelson, Johan (2006). Hur används läroboken av lärare och elever? Nordic Studies in
Science Education. 4, 16-27.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) (2015). Improving
Schools in Sweden: An OECD Perspective.
http://www.oecd.org/edu/school/Improving-Schools-in-Sweden.pdf [Hämtad: 14 oktober 2016].
Oscarsson, Magnus, Jidesjö, Anders, Strömdahl, Helge och Karlsson, Karl-Göran (2009). Science in Society or Science in School: Swedish Secondary School
38
Science Teachers' Beliefs about Science and Science Lessons in Comparison with What Their Students Want to Learn. Nordic Studies in Science Education. 5, 18-34.
Pajares, M. Frank (1992). Teachers’ Beliefs and Educational Research: Cleaning Up a Messy Construct. Review of Educational Research. 62, 307-332.
Sandin, Charlotte (2008). Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi: - En
undersökning av studenternas erfarenheter och färdigheter med fokus på kemisk bindning. Kandidatexamen, Mälardalens högskola.
Seymour, Elaine (2002). Tracking the Processes of Change in US Undergraduate Education in Science, Mathematics, Engineering, and Technology. Science
Education. 86, 79-105.
Sjøberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 [Hämtad: 7 september 2015]. Skolverket (2011b). Ämnesplan kemi. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kem/subject.pdf?subjectCode=KEM &tos=gy&lang=sv [Hämtad: 7 september 2015].
Skolverket (2011c). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660.
Skolverket (2016). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse
och matematik. Rapport nr 450. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725.
Skolverket (u.å.-a). Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/alla- amnen-ansvariga-for-elevers-sprakutveckling-1.199846 [Hämtad: 27 december 2016].
Skolverket (u.å.-b). Ämne - Kemi (ej gällande). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
39
2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=KE&lang=sv&tos=gy2000 [Hämtad: 16 december 2016].
Skolverket (u.å.-c). På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen?
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa- vilket-satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693 [Hämtad: 18
november 2016].
Skolverket (u.å.-d). Hur väl överensstämmer läromedel med kursplaner och
läroplaner? http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-
laromedel/hur-val-overensstammer-laromedel-med-kursplaner-och-laroplaner- 1.181697 [Hämtad: 18 november 2016].
Stadler, Erika (2009). Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik
och lärande ur ett studerandeperspektiv. Filosofie doktorsexamen, Växjö
universitet.
Sund, Per (2016). Discerning Selective Traditions in Science Education: A Qualitative Study of Teachers' Responses to What Is Important in Science Teaching.
Cultural Studies of Science Education. 11, 387-409.
Sözbilir, Mustafa (2004). What Makes Physical Chemistry Difficult? Perceptions of Turkish Chemistry Undergraduates and Lecturers. Journal of Chemical
Education. 81, 573-578.
Sözbilir, Mustafa, Pinarbasi, Tacettin och Canpolat, Nurtac (2010). Prospective Chemistry Teachers' Conceptions of Chemical Thermodynamics and Kinetics.
EURASIA Journal of Mathematics, Science & Technology Education. 6, 111-
120.
Tai, Robert H., Ward, R. Bruce och Sadler, Philip M. (2006). High School Chemistry Content Background of Introductory College Chemistry Students and Its Association with College Chemistry Grades. Journal of Chemical Education. 83, 1703-1711.
Ulriksen, Lars, Madsen, Lene Møller och Holmegaard, Henriette T. (2010). What Do We Know about Explanations for Drop out/Opt out among Young People from STM Higher Education Programmes? Studies in Science Education. 46, 209- 244.
Van Driel, Jan H., Bulte, Aastrid M. W. och Verloop, Nico (2007). The Relationships between Teachers' General Beliefs about Teaching and Learning and Their Domain Specific Curricular Beliefs. Learning and Instruction. 17, 156-171.
40
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
[Hämtad: 27 oktober 2016].
Wolfer, Adam J. och Lederman, Norman G. (2000) Introductory College Chemistry Students' Understanding of Stoichiometry: Connections between Conceptual and Computational Understandings and Instruction. Artikel presenterad vid Annual Meeting of the National Association for Research in Science Teaching, 28 april- 1 maj 2000, New Orleans, LA.