Precis som Klingberg, skulle jag vilja att en större studie genomfördes där urvalsgruppen i stället är elever med ryggmärgsbråck. Kartläggningen över vilka svårigheter dessa elever kan ha finns redan. Det skulle vara intressant att i en kvantitativ undersökning, jämföra resultaten mellan en kontrollgrupp och en behandlingsgrupp. En studie med hypotesen: Genom
arbetsminnesträning förbättras det matematiska tänkandet. Vem vet, kanske det hade varit bra för ”min elev”, som jag nämnde om i inledningen, om en sådan studie hade varit genomförd då.
6 Referenser
Adler, Björn (2007). Dyskalkyli & Matematik. Malmö: NU-förlaget.
Adler, Björn & Adler, Hanna (2006).Neuropedagogik: om komplicerat lärande.
Studentlitteratur: Lund
Bengtsson, Valter (2008). Därför blev det ingen skola för alla. Föräldrakraft, 6, 2008, s. 58, 59.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Studentlitteratur: Lund.
Funseth, Barbro (1998). Kognitionspsykologi. Institutionen för informationsvetenskap. Uppsala Universitet.
www.iml.umu.se/utbildning/kurser/kurser_innan_h03/mm10_ht01/uppgifter/mmdesign/pdf_fi ler/kognition.pdf (hämtat den 3 april 2009)
Holter, Harriet & Kalleberg, Ragnvald (1982). Kvalitative metoder i samfunnsforskning. Oslo Universitet: Oslo.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt (1997).Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Klingberg, Torkel (2007). Den översvämmade hjärnan. Natur och Kultur: Stockholm. Klingberg, Torkel (2007). Indikationer för träning.
http://cogmed.com/cogmed/documents/Indikationer_för_träning_071113.pdf (hämtat den 12 maj 2009)
Klingberg, Torkel (2008). Träning av arbetsminnet.
http://www.cogmed.com/cogmed/documents/080801_Forskningssammanfattning_sv.pdf
(hämtat den 10 mars 2009)
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 1994. Skolverket.
Merriam, Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Miezis, Annika (2009). Inkluderande miljö bra för alla. Specialpedagogik, 1, 2009, s. 32. Nyman, Håkan & Bartfai, Aniko (2000). Klinisk neuropsykologi. Studentlitteratur: Lund.
Svensson, Eva (2003). Tid till eget ansvar?: tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan
på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne: Lund.
Strinnholm, Margaretha & Butler Nordkvist, Ann (2003). Elever med ryggmärgsbråck
Neuropsykologiska och pedagogiska aspekter. Uppsala: Universitetstryckeriet.
SFS 1985:1100. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.HTM (hämtat den 11 maj 2009).
SFS 1997:599. http://www.notisum.se/rnp/SLS/fakta/a9941194.htm (hämtat den 11 maj 2009).
Skolverket (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling.
Skolverket (2009). Rapport om det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom
handikappolitiken.www.skolverket.se/sb/d/256/url/.../target/pdf2187.pdf%3Fk%3D2187
SOU 1998:66. Funktionshindrade i Skolan. www.regeringen.se/sb/d/108/a/22905
Specialpedagogiska myndigheten. http://www.spsm.se/Rad-och-Stod/Skolledarservice/En- skola-for-alla/ (hämtat den 11 maj 2009)
Stukát, Staffan (2007). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Wernholm, Marina (2009). Arbetsminne och matematiksvårigheter. Specialpedagogik, 1, 2009, s. 64.
Developmental science (2009)
http://www3.interscience.wiley.com/journal/122269455/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0
LäraMera Program AB, Kognitiva Kompaniet & Lerpia AB (2008). Minneslek Senior.
Bilaga A
Minneslek Senior
Lyktorna Sifferhuset Gravkammaren Orkestern Fiskarna
Pianot Hieroglyferna Affären Safari
Lyktorna: Här lyser lyktorna i en bestämd ordning som man sedan ska komma ihåg och därefter klicka på lyktorna i samma ordning.
Sifferhuset: Här ska man komma ihåg ordningen på de siffror som läses upp och sedan klicka på dem i samma ordning. När svårighetsgraden stiger ska man klicka på dem i omvänd ordning.
Gravkammaren: Inne i gravkammaren syns stenar med bokstäver och siffror på. Här får
eleven höra bokstäver och siffror läsas upp i blandad ordning. När eleven svarar skall han/hon först klicka på bokstäverna och sedan på siffrorna.
Orkestern: Här spelar och rör sig de olika musikanterna. Eleven ska klicka på dem i samma
ordning som de spelade. Musikanterna har olika positioner i de olika övningarna.
Fiskarna: Fiskarna lyser upp och blåser ut en bubbla i en viss ordning. Eleven ska klicka på fiskarna i samma ordning som de bubblade. Fiskarna är hela tiden i vågrät rörelse samt ändrar riktning
Pianot: Här hörs toner spelas på pianot. Eleven ska klicka på tangenterna i samma ordning som de spelades.
Hieroglyferna: Här markeras med rött några symboler. Eleven ska komma ihåg vilka. Sedan byter symbolerna position och samtidigt läggs det till en extra symbol. Eleven skall klicka på dem i samma ordning som de först markerades.
Affären: Medan kläderna är dolda för eleven läses ett antal färger upp i en viss ordning. Sedan ska eleven klicka på kläderna med överensstämmande färger i samma ordning som de
presenterades.
Safari: Djuren hörs och rör på sig i en viss ordning. Eleven ska sedan klicka på djuren i samma ordning.
Bilaga B
Intervju med Malin
Vilken är den bästa läromiljön? I klassen, ensam med specialpedagog? Hur tycker du att grupparbete i stor klass fungerar?
Vet du vad vi kommer att prata om?
Skolan, skolarbetet – hur du upplever det Minneslek, programmet hur var det? Vad har du lärt dig?
Vilken betydelse kan det ha för skolarbetet? Kan du berätta något om dig själv, dina intressen?
Berätta något om hur du tycker det är att vara elev på din skola. Berätta om din skola, kamrater, lärare.
Hur trivs du i klassen?
Vilken läromiljö passar dig bäst, i stor klass eller liten grupp?
Har du lätt för att koncentrera dig på det du ska göra? Blir du lätt störd av andra?
Gör du dina läxor? Hur kommer du ihåg vad du ska göra till nästa dag?
Vilken extra hjälp får du på skolan? Skrivhjälp, läshjälp, läxhjälp, assistent, specialpedagog. Får du det stöd och den hjälp du behöver?
Vad tycker du bäst om i skolan?
Vad tycker du sämst om i skolan? Vad är lätt i skolan?
Vad är svårt i skolan?
Vet du vilka svårigheter du har i ämnet matematik?
Hur känner du dig då du misslyckats med ett prov? Hur upplever du provsituationen?
Hur lär du dig bäst? Muntligt med spec.ped. Ensam med mattebok?
Vilka ämnen/aktiviteter gillar du i skolan?
Hurdana uppgifter tycker du om att få i skolan? Hurdana uppgifter tycker du inte om att få i skolan?
Upplevelser av programmet Minneslek.
Vad är det för något?
Minneslek är ju ett dataprogram. Är det som ett spel, vilket som helst?
Kan du förklara för mig vad det går ut på, vad är det man skall göra i programmet? Vad är det bra för?
Har arbetet med programmet, inneburit någon förändring för dig? På vilket sätt märker du det? I skolan, hemma, annat?
Tycker du Minneslek passar att använda i skolan? Varför? Varför inte? Vilken är din tydligaste känsla? Roligt? Tråkigt? Enkelt? Svårt?
Nu är det ju slut, skulle du vilja att det fortsatte? Varför? Varför inte?
Skulle du rekommendera andra att vara med om Minneslek? Varför? Varför inte?
Intervju med specialpedagog
Beskriv hur skolgången kan se ut för elever, med funktionsnedsättning, som går inkluderade i grundskolan.
Vilka anpassningar görs och vilket specialpedagogiskt stöd ges till elever med funktionsnedsättning/rörelsehinder. Koncentrationssvårigheter? Uppmärksamhetsproblem? Igångsättning? Drömmare? Behov av strukturer? Andra anpassningar? Skrivhjälp? Läxhjälp? Arbetssätt?
Intervju med assistent
Vad behöver eleven för hjälp av dig som assistent? Vilka svårigheter upplever du att eleven har? Koncentrationssvårigheter? Uppmärksamhetsproblem? Igångsättning? Drömmare? Behov av strukturer? Andra anpassningar? Skrivhjälp? Läxhjälp? Arbetssätt?
Är minneslek senior ett användbart program för att förbättra elevens förutsättningar för inlärning?