För att vidareutveckla studien finns möjligheter att göra samma undersökning på fler skolor. Det hade gett studien en större reliabilitet då upptagningsområdet och avgränsningen inte blivit så stor.
Pedagogernas roll i vår studie visade sig vara stor. Här finns goda utvecklingsmöjligheter då man kan undersöka detta på djupet och ge pedagogerna samma utbildning som eleverna. Att undersöka samma grupp om några år hade varit en intressant studie. Vad har eleverna för upplevelse av utbildningsinsatsen? Vad har hänt med elevernas kunskapsinhämtning samt kunskapsresultat?
7 Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Att bygga broar – Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Stockholm: Liber AB
Almén, L. (2015). Dom har den alltid med sig – Lärares uppfattningar kring ett iPad-projekt. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation (HLK). Tillgänglig:
tomaskroksmark.se/wp-content/uploads/2015/08/Masteruppsats-Lars-Almén.pdf Archer, K., Savage, R., Sanghera-Sidhu, S., Wood, E., Gottardo, A.,& Chen, V. (2014).
Examining the effectiveness of technology use in classrooms: A tertiary metaanalysis. Tillgänglig:
https://pdfs.semanticscholar.org/2223/d117ebf57d5d458455ce163adfe2499d8fee.p df
Bergman , L. (1995). Talböcker i grundskolan för elever med läs och skrivsvårigheter. Rapport från ett projekt 1990-1992. Enskede: Talboks- och punktskriftsbiblioteket, rapport 1995:2.
Danielsson, l. & Liljeroth, I. (2005). Vägval och växande - Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber AB.
Emanuelsson, I. Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska
området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur.
Fälth, L. & Svensson, I. (2015) An app as ‘reading glasses’ – a study of the interaction between individual and assistive technology for students with a dyslexicprofile. International Journal of Teachnig and Education, 3(1): 1-12 Tillgänglig:
http://www.iises.net/international-journal-of-teaching-education/publication-detail-87
Fernández-López, Á., Rodríguez-Fórtiz, M. J., Rodríguez-Almendros, M. L., MartínezSegura, M. J. (2013). Mobile learning technology based on iOS devices to support students with special education needs. Computers & Education, 61(2013), 77-90. Tillgänglig: https://pdfs.semanticscholar.org/9412/321d69d7a069239467afecf03ed8c0cf0643.pdf Griffith Singleton, K-J.(2016). Assistive technology: an analysis of secondary level
educator´s perceptions. Tillgänglig: https://search-proquest-com.ezproxy.ub.gu.se/docview/1834104895?pq-origsite=primo
Haug, P. (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket Higgins, E.L & Zvi, J. C. (1995). Assistive technology for postsecondary students with
learning disabilities: From research to practice. Annals of Dyslexia. doi: 10.1007/BF02648215
Höien, T. & Lundberg, I. (2012). Dyslexi från teori till praktik. Oslo: Gyllendal Norsk Forslag AS.
Jacobson, C. (2006) Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter 11:4 (s. 6-10). Tillgänglig:
https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson _hemsidan.pdf
Jacobson, C. (2007). Psykologisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (red.) Utredning av läs och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Jacobson, C. & Svensson, I. (red.) (2007). Tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. Växjö: Växjö universitet/Specialpedagogiska institutet.
Johansson, M-G. (2010). Datorträning i läsflyt och stavning. Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. (Doktorsavhandling). Umeå: Institutionen för psykologi. Umeå universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. Lilja, J. Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Lindeblad E., Nilsson S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2017). Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up. Linne universitetet. doi: 10.1080/17483107.2016.1253116
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Myrberg, M. & Lange, A. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm:
Specialpedagogiska Institutet och Lärarhögskolan i Stockholm. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolinspektionen. (2011). Läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Rapport 2011:8. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/ kvalitetsgranskningar/2011/dyslexi/kvalgr-dyslexi-slutrapport.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Tillgänglig:
https://www.spsm.se/funktionsnedsättningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/ Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, I. (2012). Assistive Technology alias “Alternativa Verktyg”. I P. Trampe, E. Af Nordman & M. Norée (Red.). Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Svenska dyslexiföreningen.
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring
(Doktorsavhandling, CUL, 42). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Vygotskij, L. S. (1978) Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard university press.
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Zhang, Y., Brooks, D.W., Frields, T., & Redelfs, M. (1995). Quality of writing by elementary students with learning disabilities. Journal of research on computing in Education, Doi: 10.1080/08886504.1995.10782147
8 Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide fokusgrupper
- Hur bra anser du som pedagog att eleverna kan de digitala hjälpmedlen som
skolan erbjuder dem?
- Hur mycket anser du som pedagog att eleverna använder de digitala
hjälpmedlen som erbjuds eleverna på skolan?
- Hur mycket hjälp anser du som pedagog att eleverna får av de digitala hjälpmedlen?
- Märker du som pedagog någon skillnad i användandet av de digitala
hjälpmedlen efter insatspaketet?
Bilaga 2
Namn:____________________________ Klass:_____________
Namn kommer inte att skrivas ut i undersökningen men är till för att de två
enkäterna ska paras ihop efter undersökningen för ett bättre och mer trovärdigt resultat.
Elevens frågor innan och efter
Du kommer få svara på tre frågor genom att ringa in ditt svar. Det är viktigt att din pedagog läser varje fråga noga och beskriver vad du svarar på. Om det är något du inte förstår så måste du fråga så att svaret blir trovärdigt. Denna undersökning kommer hjälpa fler elever med dyslexi att få rätt hjälp i skolan.
Tack för din hjälp!
Hur bra kan du de kompensatoriska verktygen som skolan erbjuder dig?
1. Oribi writer
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
2. Inläsningstjänst
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
3. Claro scanpen
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
4. Legimus
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
5. Diktering
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
Använder du de kompensatoriska verktygen som finns i din skola idag? Oribi writer
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
6. Inläsningstjänst
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
7. Claro scanpen
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
8. Legimus
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
9. Diktering
Hur mycket hjälp får av de kompensatoriska verktygen?
10. Oribi writer
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
11. Inläsningstjänst
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
12. Claro scanpen
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
13. Legimus
(Inte alls)---1---2---3---4---5---6---7---8---9---10---(Mycket bra)
14. Diktering
Bilaga 3
Information och samtyckesblankett
Vi läser på Göteborgs universitet till specialpedagoger och gör en studie kring läs- och
skrivproblematik och de digitala hjälpmedlen som skolan erbjuder. Syftet med studien är att ta reda på om eleverna i och med ökad kunskap om hjälpmedlen börjar använda dem mer och därmed får mer hjälp av dem i sitt skolarbete.
Genom en utbildning under 6 veckor och två anonyma intervjuer kommer vi se om ert barn har utvecklat kunskap kring hjälpmedlen och använder dem mer i skolan. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas.
All information i studien är kodad och avidentifierad och kommer inte kunna spåras. Insamlad data kommer bara användas i vår studie.
Mitt barn får medverka i studien:
_________________________________ Namn (Vårdnadshavare) och datum
_________________________________ Namn (Vårdnadshavare) och datum
Ansvariga för studien är: Maja-Karin Ekåsen Telefon: Mail: Klas Karlsson Telefon: Mail:
Bilaga 4
Information och samtyckesblankett
Vi läser på Göteborgs universitet till specialpedagoger och gör en studie kring läs- och
skrivproblematik och de digitala hjälpmedlen som skolan erbjuder. Syftet med studien är att ta reda på om eleverna i och med ökad kunskap om hjälpmedlen börjar använda dem mer och därmed får mer hjälp av dem i sitt skolarbete. Eleverna kommer under 6 veckor få en
utbildning kring de digitala hjälpmedlen. Efter genomförd utbildning önskar vi intervjua dig kring upplevt resultat. Det kommer ske i form av en fokusgrupp tillsammans med övriga pedagoger i ämnet svenska på junior. Fokusgruppsintervjun kommer spelas in och därefter transkriberas.
Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas.
All information i studien är kodad och avidentifierad och kommer inte kunna spåras. Insamlad data kommer bara användas i vår studie. Inspelat material kommer att raderas efter
transkription.
Jag vill medverka i studien:
_________________________________ Namn och datum
Ansvariga för studien är: Maja-Karin Ekåsen Telefon: Mail: Klas Karlsson Telefon: Mail: