I dagsläget finns det ett ständigt motstånd mot att välja bort bilen om man redan har investerat i en. Däremot finns det en stor grupp människor som inte har bil och då finns det en möjlighet att fånga upp dessa. Det finns svårigheter med att få människor att vilja åka hållbart och det verkar inte vara viktigt för människor då tid och pengar ofta är det som prioriteras då det är vinst i tid att ta bilen och ger en större flexibilitet. Puttar är kanske inget som kan förändra något drastiskt och det kanske är dags att titta på andra metoder, som inte heller kan klassas som manipulativa. Digitala puttar verkar ha en mindre påverkan på människor, kanske det beror på att vi ständigt hanterar våra liv på internet och hemsidor och att vi därmed blir avtrubbade mot puttar i den miljön och att puttar kanske har en större påverkan i den fysiska världen. Det betyder däremot inte att designen på hemsidor ska sluta strävas mot att bli bättre. För framtida forskning bör fokusen eventuellt ligga på roten av problemet men det finns fortfarande ett gap kring puttar och vad metoden kan göra. Detta projekt har kunnat kartlägga begreppet ytterligare men det finns fortfarande ett behov att klargöra hur metoden kan nyttjas och om det går att skapa en struktur i vilka metoder som lämpar sig bäst beroende på kontextet. Det finns även ett behov att kartlägga vilka puttande metoder som inte har någon påverkan hos människor och därmed kunna sållas ut.
7 Slutsats
Detta arbete inleddes med två frågeställningar:
➢ Vilken puttande metod är lämplig att nyttja för öka sannolikheten att välja att åka med hållbara transporter inom turism?
➢ Hur och när i en bokningsprocess kan en putt-metod implementeras i syfte till att uppnå en beteendeförändring - påverka människor att välja att åka med hållbara transporter inom turism?
Studien kunde påvisa att putt-metoden standarder är den som är mest lämplig att nyttja för att öka sannolikheten för att människor ska vilja åka med hållbara transporter, vilket besvarar första frågeställningen. Det var även möjligt att besvara den andra frågeställningen och visa var i en bokningsprocess som en putt kan implementeras för att genomföra en beteendeförändring, vilket är när de söker upp information om ett resmål. Denna studie genererade i resultatet att putt-metoden standard är den metod som gav en positiv påverkan hos deltagarna och var det mest acceptabla tillvägagångssättet vilket kan besvara hur en putt ska implementeras i en bokningsprocess. Resultaten i studien har bidragit med en ytterligare kartläggning av begreppet puttar som skulle kunna appliceras inom liknande kontext. Trots att studien har bidragit med denna kartläggning finns det fortfarande ett gap inom puttar och hur det ska nyttjas. Det kvarstår ett behov att kartlägga begreppet och att skapa tydligare riktlinjer hur puttar ska eller kan designas då den modell som finns att tillhandahålla idag är undermålig och ger svagt stöd i utvecklingen av puttar.
Det studien har bidragit med till området User experience design är att utvecklingen av puttar behöver ett UX-perspektiv. Oavsett om du är en UX-designer eller arbetar inom ett annat yrke finns det goda anledningar till att göra en kartläggning var i en process som en putt kan implementeras i en process med hjälp av verktyg från UX. Modellen kring hur puttar kan designas och UX-cykeln har många likheter och jag tror att den förstnämnda modellen kan dra nytta av UX-perspektivet, att ha alltid designa utifrån användarcentrerat perspektiv. Till de som vill nyttja puttar presenteras några rekommendationer, oavsett om du är en UX-designer eller arbetar inom ett annat område:
➢ Ta stöd från tidigare studier om puttar på grund av bristen på riktlinjer.
➢ Använd de verktyg som finns att tillhandahålla inom UXD för att kartlägga vilken putt som är lämplig för kontexten och hur den ska implementeras, exempelvis kundresor, intervjuer och användbarhetstest.
➢ Att utveckla och använda puttar är en snårig stig på grund av att det kan vara en manipulativ metod. Det ligger därmed ett stort ansvar som designer att känna av den moraliska kompassen och undersöka huruvida en användare upplever en putt på ett negativt sätt. Det ligger stor vikt i att testa putten och stäm av om den upplevs på ett positivt sätt eller försätter användare i en tvingande situation.
➢ En annan aspekt att ta hänsyn till är att ens egna perspektiv behöver inte vara det rätta svaret eller den enda sanningen, och en ytterligare rekommendation är att kommunicera med varandra inom design-teamet eller företaget som designen arbetar mot och överväg om putt-metoden kan påverka på ett negativt sätt.
Referenser
Andersson, H. (2019). Designing Digital Nudges for Sustainable Travel Decisions. Masteruppsats, Interaction Technology and design. Umeå: Umeå universitet.
Barnum, C. M. (2011). Usability Testing Essentials: Ready, Set...Test. San Francisco: Morgan Kaufmann.
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (Tredje upplagan). Malmö: Liber AB.
Bothos, E., Apostolou, D., & Mentzas, G. (2015). Recommender systems for nudging commuters towards eco-friendly decisions. Intelligent Decision Technologies, 9(3), 295-306.
Caraban, A., Karapanos, E., Gonçalves, D., & Campos, P. (2019, May). 23 ways to nudge: A review of technology-mediated nudging in human-computer interaction. In Proceedings of the 2019 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 1-15).
FN-förbundet (2019). Globala målen för hållbar utveckling. https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
French, J. (2013). Social business, social behaviour and social marketing: three cornerstones of future social development. Social business, 3(4), 285-296.
Hall, C. M. (2013) Framing behavioural approaches to understanding and governing sustainable tourism consumption: beyond neoliberalism,“nudging”and“green growth”?, Journal of Sustainable Tourism, 21:7, 1091-1109, DOI:10.1080/09669582.2013.815764
Hansen, P. G., & Jespersen, A. M. (2013). Nudge and the manipulation of choice: A framework for the responsible use of the nudge approach to behaviour change in public policy. European Journal of Risk Regulation, 4(1), 3-28.
Interreg (2020).
https://interreg-oks.eu/projektbank/projekt/smartsustainablemobilityruralandurbantransport.5.156a5 5a416ed5a0079468e80.html [2021-01-21]
Lehner, M., Mont, O., & Heiskanen, E. (2016). Nudging–A promising tool for sustainable consumption behaviour?. Journal of Cleaner Production, 134, 166-177.
Naturvårdsverket (2020).Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/ (2020)
Naturvårdsverket (2021). Transporterna och miljön.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/
[2021-02-02]
Nielsen, J. (2020). 10 Usability Heuristics for User Interface Design. https://www.nngroup.com/articles/ten-usability- heuristics/ [2020-03-06].
Pihlajamaa, O., Heino, I., & Kuisma, S. (2019). Nudging towards sustainable mobility behaviour in nature destinations: Parkkihaukka mobile information service.
Preece, J., Rogers,Y., Sharp, H. (2016). Interaktiosdesign - bortom människa-dator-interaktion. Lund: Studentlitteratur
Regeringskansliet (2016). Agenda 2030 för hållbar utveckling.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/ ¨¨
Stanovich, K. E., & West, R. F. (2000). Individual differences in reasoning: Implications for the rationality debate?. Behavioral and brain sciences, 23(5), 645-665.
Stets, J. E., & Burke, P. J. (2000). Identity theory and social identity theory. Social psychology quarterly, 224-237.
Stickdorn, M., Schneider, J. (2011) This is Service design thinking . Basic - Tools - Cases. John Wiley & Sons.
Tillväxtverket. (2020). Restrender före och efter corona.
https://tillvaxtverket.se/kampanjer/stora-turismpriset/restrender-fore-och-efter-corona.html [2020-03-06]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weinmann, M., Schneider, C., & Vom Brocke, J. (2016). Digital nudging. Business & Information Systems Engineering, 58(6), 433-436.
Bilagor
Bilaga A - Caraban et al. 6 kategorier och 23 putt-metoder
Underlätta: • Default options • Opt-out policies • Positioning • Hiding • Suggest alternatives Konfrontera:
• Throttling mindless activity • Reminding of the consequences • Creating friction
• Providing multiple viewpoints Lura:
• Adding inferior alternatives
• Biasing the memory of past experience • Placebos
• Deceptive visualizations
Socialt inflytande:
• Invoking feelings of reciprocity • Leveraging public commitment • Raising the visibility of users actions • Enabling social comparisons
Rädsla :
• Make resources scarce • Reducing the distance
Förstärka:
• Just-in-time prompts • Ambient feedback • Instigating empathy • Subliminal priming
Bilaga B - samtyckeskontrakt för intervjuer
Detta examensarbete görs tillsammans med interreg-projektet SMaRT som är ett samarbete mellan Sverige och Danmark där deras mål är hitta lösningar för hållbart resande. Intervjun genomförs i syfte att samla information och underlag för att genomföra examensarbetet och göra en förundersökning av människors planering av resor som ska ligga som grund för att kunna besvara frågeställningen. När studenten fått sitt slutbetyg kommer all insamlad data att raderas. Detta kontrakt är baserat på vetenskapsrådets forskningsetiska principer som är följande:
● Informationskravet -forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte
● Samtyckeskravet- deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
● Konfidentialitetskravet - uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
● Nyttjandekravet - deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
Tystnadsplikt: All information som samlas in under intervjun kommer att hanteras konfidentiell, de som kommer att se den insamlade datan är studenten, handledaren samt examinatorn. Deltagandet är frivilligt och du kommer att hållas anonym och informationen ska inte kunna spåras tillbaka till dig. Nedan kan du läsa igenom hur datan kommer att samlas in, behandlas samt vilka rättigheter du har i studien.
● Ditt deltagande är frivilligt
● Du har rätt att avbryta testet när som helst utan någon anledning samt neka till att informationen får dokumenteras, bearbetas, sammanställas och arkiveras
● Du kommer att hållas anonym och den data som samlas in kommer inte kunna spåras tillbaka till dig.
● Datan som samlas in kommer att dokumenteras och bearbetas av studenten
● Intervjun kommer att spelas in med video och ljudupptagning som sedan kommer att transkriberas
● Datan kommer att sammanställas tillsammans med annan insamlad data för att kartlägga människor planering för att sedan ligga till grund för arbetet
Bilaga C - intervjufrågor för insamling av data för kundresa
• Hur gammal är du? • Äger du bil?
• Hur länge har du haft bil? • Äger du något annat färdmedel?
• ex. cykel, sparkcykel?
• Hur ser det ut med kollektivktrafiken där du bor?
• Går det mycket bussar eller andra färdmedel till diverse delar av staden? • Är det enkelt att ta sig till olika besöksmål runt om i staden?
• När du ska till ett resmål/besöksmål, hur brukar planeringen se ut? (Kan vara besöksmål i staden du bor eller andra besöksmål.)
• ex. hur du tar dig dit? • planering av mat? • hur lång tid?
• Brukar du välja att åka till ställen du tidigare besökt?
• Om du ska åka till ett nytt ställe, hur har du då fått reda på det stället? • ex. via en vän, sökt runt själv?
• Har du använt telefonen, dator för att hitta det?
• Hur upplever du att informationen om ett ställe brukar vara?
• Brukar du titta på hur man tar sig dit med olika färdmedel? • Eller är bil alltid det automatiska valet?
• Vad brukar vara anledningen till varför du avstår från att åka till ett ställe? • pris?
• avstånd?
• svår att ta sig dit?
• Av svaren du just gav, har dom någonsin varit en anledning till att du väljer att åka till ett ställe framför ett annat?
• Finns det andra anledningar till varför du väljer att åka till X framför Y?
• Hur skulle du vilja att ett ställe/ett besöksmål ska presenteras för att du ska vilja åka dit?
• Har du ett exempel på vad som gör att du inte vill åka dit, baserat på hur det presenteras? • Eller en annan anledning?
• Vad skulle få dig att vilja åka med ett annat färdmedel än bil? • Har du några frågor till mig?
Bilaga D - Servicesafari textdokument
Gaddesanna:
google maps:
några recensioner - de flesta positiva men inte jättemycket information mer än att många tycker att det är bra Liten information om Gaddesanna på Grästorps hemsida, jag sökte i sökfältet. Ligger under friluftsliv under friluftsbad.
Gaddesanna finns inte ens på naturkartan Västtrafik - ta sig från göteborg till gaddesanna
Om jag söker från Brunnsparken till Gaddesanna är resan på 2h 15 minuter. • 9:an mot Angered - 8 minuter, bytestid 10 minuter
• Tåg från Gamlestadens station till Vänersborg, - 47 minuter, bytes tid 19 minuter
• byta till buss i Vänersborgs resecentrum till 614 via Torpa. Åka i 31 minuter och 26 hållplatser och sedan gå i 20 minuter för att komma till stranden.
TILLÄGG 20/4:
google maps Göteborg - Gaddesanna Söker på kollektivtrafik/tåg:
resan tar 2h 30 minuter En resa ser ut som följande:
• buss 59 från nils ericsson terminalen, 12 minuter • Hoppa av vid gamlestads torg västra
• gå i 2 minuter till gamlestadens station
• Västtågen 3248 Vänersborgs centralstation, 47 minuter • Väntetid 30 minuter
• Buss 641 Vänersnäs 31 minuter
• Gå 20 minuter (1,6 kilometer) för att komma till Gaddesanna
Hunneberg:
Google maps - 21 recensioner överlag positiva ord om stället. Några säger vad man kan göra, en säger att man kan låna kajak från museet och paddla över sjöarna. trevliga vandringar. Rullstolsanpassat.
Grästoprs hemsida - sökte i sökfältet på Hunneberg. Finns några flikar, överst är “outdoor Grästorp” och “Fritid”.
Om jag går in på outdoor Grästorp finns det liten information om halleberg och hunneberg och en länk till algensberg.com. → klickar man där page not found!
Står inte hur man tar sig dit eller annan nödvändig information.
google - Hunneberg. → hunneberg.com → här finns det all möjlig information. saknar lite “hitta hit” och annan info, typ parkering eller generellt hur man tar sig dit. inte lätt att se i första anblick åtminstone. Finns en liten bit av en karta på sidan “Hem”. me inte så mycket mer.
finns det ingen information kommer man tappa folk! google maps - Göteborg till Hunneberg:
BIl - finns tre alternativ där två ligger på 1h40 minuter och en på 1h 13 minuter. Finns ingen information om hur man tar sig dit med kollektivtrafik.
Västtrafik: fanns inget om Hunneberg, sökte istället på Halleberg. resan tar mellan 2 timmar och en resa går på nästan 2,5 timme. en resa tar 2 timmar och 50 minuter och det är fyra byten. Är tre byten på alla de 6 förslag som kommer upp. DETTA ÄR TILL FEL HALLEBERG!!
Resan utgår från Brunnsparken
• Buss 60 mot redbergsplatsen från brunns till centralstationen, gå 4 minuter, bytestid 14 minuter. • SJ regionaltåg mot Stockholm, resan tar en timme, byta i Falköping, bytestid 27 minuter. • Buss 203 mot Skara. 20 minuters resa.
Det verkar inte finnas någon buss som går till Halleberg eller Hunneberg via Västtrafik. Sökte från göteborg till Hunneberg, Vargön, fick inte upp någonting.
Söker man på google Göteborg till Hunneberg Grästorp så får man upp hur man kör med bil men inga andra alternativ.
Naturkartan - Hunneberg:
Söker man på Hunneberg finns det två olika informationer, den ne a är generellt informationstavla om dess motionsspår där det finns lite bilder på kartor, Står liten info att man kan cykla och löpa där. Nära parkering och faciliteter om information. men inget mer.
Klickar man på den andra fliken finns det lite mer beskrivning om området och en rätt så dålig bild på ett vattenfall. Står att det är ett Friluftsområde / Naturreservat, det finns parkering, toalett nära samt barnvagn tillgängligt. Men ingen mer information.
---TANKAR:
Det jag kan se generellt är att det är svårt att ta sig till Grästorp eller de mindre städerna generellt. Vill man åka till något av ställena är det som sagt liten information generellt hur man tar sig dit, svårt att ta sig dit utan bil. Finns ingen information om parkeringsmöjligheter eller så. Visst man kanske inte vill att folk ska ta bilen dit, men om det är någon som vill det ska det väl finnas bra info om det?
Bilaga G - samtyckeskontrakt för användbarhetstest
Detta examensarbete genomförs av en User experience design-student på Högskolan i Skövde och genomför sitt examensarbete tillsammans med Grästorps kommun. Syftet med användbarhetstestet och studien är att undersöka hur människor använder sig av hemsidor och deras upplevelser. Detta test testar inte och mäter inte dina kunskaper utan studenten är intresserad av dina tankar och upplevelser. Användbarhetstestet genomförs i syfte att samla information och underlag för att genomföra examensarbetet. När studenten fått sitt slutbetyg kommer all insamlad data att raderas. Detta kontrakt är baserat på vetenskapsrådets
forskningsetiska principer som är följande:
• Informationskravet -forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
• Samtyckeskravet - deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
• Konfidentialitetskravet - uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
• Nyttjandekravet - deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Tystnadsplikt:
All information som samlas in under testet kommer att hanteras konfidentiell, de som kommer att se den insamlade datan är studenten, handledaren samt examinatorn. Deltagandet är frivilligt och du kommer att hållas anonym och informationen ska inte kunna spåras tillbaka till dig. Nedan kan du läsa igenom hur datan kommer att samlas in, behandlas samt vilka rättigheter du har i studien.
• Ditt deltagande är frivilligt
• Du har rätt att avbryta testet när som helst utan någon anledning samt neka till att informationen får dokumenteras, bearbetas, sammanställas och arkiveras
• Du kommer att hållas anonym och den data som samlas in kommer inte kunna spåras tillbaka till dig. • Datan som samlas in kommer att dokumenteras och bearbetas av studenten
• Testet kommer att spelas in med video och ljudupptagning som sedan kommer att transkriberas • Datan kommer att sammanställas tillsammans med annan insamlad data och kommer sedan
Bilaga H - Intervjufrågor till Användbarhetstest
• Hur har dessa tre sidor påverkat dig? • Vilken har påverkat dig mest?
• Beskriv om det finns några för och nackdelar med varje webbsida? • Hur sannolikt är det att du skulle boka en biljett på berg och badbussen?