Den forskning som uppmärksammats i den här studien finner vi både intressant men även omfattande. Däremot har flera tankar och frågor väckts allt efter studien nått sitt slut som vi upplever hade varit intressant att undersöka och studera vidare kring.
Något som synliggjordes i vår undersökning var att informanterna knappt lyfte fram arbetet med dokumentation. För att vara mer precis var det endast tre av sex
förskollärare som nämnde det en gång. Detta var något som fick oss att fundera kring varför samtliga informanter inte hade plockat upp detta eftersom vi ser arbetet med dokumentation kopplat till digitala verktyg som något fundamentalt i det vardagliga arbetet i förskolan. I Eckeskogs intervjustudie från (2019) som fokuserar på pedagogers kommunikationsarbete med särskilt fokus på medierade kommunikation, diskuterade majoriteten av studiens informanter digital dokumentation. Detta kan delvis beror på att Eckesokog (2019) fokuserade på ett specificerat lärande inom ett ämnesinnehåll. Vi ställde däremot frågor som var ganska breda när de kommer till barns utveckling och lärande i förhållande till digitalisering. Att på fältet inte koppla lärande till
dokumentation är vi intresserade att se vidare på, det vill säga hur kommer det sig att vissa förskollärare ser en tydligare koppling mellan kommunikation och dokumentation gentemot lärande och dokumentation? För att kunna närma sig förskollärares arbete med digitalisering på en djupare plan, hade det, utöver de genomförda intervjuerna för denna studie även varit intressant att göra observationer på förskolor. På så vis skulle de bli möjligt att undersöka hur förskollärare agerar i praktiken i relation till
informanternas subjektiva åsikter som framlagts i den här studien. Genom observationer blir det enligt Patel och Davidson (2019) även möjligt att studera beteenden och
processer i ett naturligt sammanhang i den stunden som det äger rum.
En annan tanke som väcktes när denna studie genomfördes och som vi finner intressant att forska vidare kring är hur förskollärare tolkar digitaliserings begreppet utifrån förskolans läroplan och om det är en anledning till att arbetet med digitalisering ser olika ut i Sveriges förskolor. Främst när det kommer till förskollärarnas uttryck, förhållningssätt och praktiker kring digitalisering samt dess användning för att skapa lärandesituationer för barnen i förskolan.
40
10. Referenslista
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Andréasson, Ester. (2015). Digitalisering i den offentliga förvaltningen: IT, värden och legitimitet. Diss., Linköping: Linköpings universitet, 2015
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2019) Kärnämnen och digitala verktyg. I: Kjällander, S & Riddersporre, B (red.). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig
grund. Natur och kultur: Stockholm ss. 41–60
Bruner, Jerome S. (1996). The culture of education. Harvard University Press
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Eckeskog, Linn (2019). Kommunikation i förskolan förskollärares och barnskötares
kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap. Diss. Umeå: Umeå
universitet, 2019
Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1275842/FULLTEXT02
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun [Interviews.]. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar, (2005) Om tolkning af kvalitative forskningsinterviews. Nordisk
pedagogik, vol. 25, ss. 3–15
Tillgänglig:
https://www.idunn.no/file/pdf/33192248/om_tolkning_af_kvalitative_forskningsintervie ws.pdf
41
Ljung‐Djärf, Agneta, Åberg‐Bengtsson, Lisbeth & Ottosson, Torgny (2005) Ways of
relating to computer use in pre‐school activity. International Journal of Early Years
Education
Tillgänglig: https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/09669760500048295
Läroplan för förskolan Lpfö98 [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Lpfö 98 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö98: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Mascolo, Michael F. (2005). Change processes in development: The concept of coactive
scaffolding. DISS., Department of Psychology, Merrimack College, North Andover, MA
01845, USA
Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1016/j.newideapsych.2006.05.002
Mayer, Richard E. (2009). Multimedia learning. 2nd [rev.] ed. Cambridge: Cambridge University Press
Nilsen, Malin. (2014). Barns aktiviteter med datorplattor i förskolan. (Licentiatuppsats, Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande). Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37236/1/gupea_2077_37236_1.pdf
Nilsen, Malin. (2018). Barns lärande och aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. (Akademisk avhandling, Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande)
Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57483?locale=sv
Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
42
Sverige. Skolverket. (2010). Skolverket. [2016] Stockholm: Skolverket
Sverige. Skolverket (2018). Undervisning i förskolan. Stockholm: Skolverket Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pd f3932.pdf
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB Vetenskapasrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tryckt: Elanders Gotab
Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher
psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Westlund, Ingrid. (2015). Hermeneutik. I: Feijes, A., & Thornberg, R. (Red.), Handbok
i kvalitativ analys (s.71–89). Stockholm: Liber
Wood, David, Bruner, Jerome S. & Ross, Gail. (1976). The role of tutoring in problem
solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry. Nottingham, Oxford and Harvard
Universities
Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1469- 7610.1976.tb00381.x
Zevenbergen, Robyn. (2007). Digital natives come to preschool: Implications for early
childhood practice. Contemporary Issues in Early Childhood. Griffith Institute for
Educational Research, Griffith University, Australia. Tillgänglig: https://doi.org/10.2304%2Fciec.2007.8.1.19
43
10.1 Bilaga 1 – Intervjuguide
1. Hur många år har du arbetat som förskollärare?
2. Hur tänker du som förskollärare kring de digitala verktygen er förskola erbjuder? Är det passande eller opassande och varför? Motivera.
3. Vilka fördelar eller nackdelar kan du se vid planering av lärandetillfällen med digitala verktyg.
- (om du inte är för digitalisering) hur tänker du då kring att digitalisering benämns åtta gånger i läroplanen (2018), hur argumenterar du kring detta? 4. Upplever du att du skulle vilja få utökade kunskaper kring digitalisering? Motivera. 5. Hade du önskat dig mer stöd från rektorer/chefer gällande utbildning/material? 6. Hur tänker du kring olika digitala program för att bidra till ökat lärande för barnen? 7. Vilka appar använder du? Har du använt dig utav skolverkets förslag kring hur man
kan arbeta med digitala verktyg, tjänster och medier i förskolan?
8. Anser du att all användning av digitala verktyg är nödvändiga? Kan det finnas för- och nackdelar med att använda appar?
- Vilket lärande ser du i de olika apparna eller programvara?
9. På vilket sätt skulle digitala verktyg kunna bidra till ökad inkludering för att främja lärandet för alla barn?
- Hur tänker du kring rättviseperspektivet och barns olika förutsättningar när det kommer till de digitala verktygen?
- Hur tänker du kring barns olika förutsättningar utifrån tillgång till digitala verktyg hemma?
10. Är det så att den pedagogiska verksamheten styrs av hur många surfplattor som finns tillgängliga?
11. Om ni hade haft obegränsat med surfplattor på din förskola hur hade du då lagt upp din undervisning?
12. Hur ser det ut idag? Vilken tid på dagen planerar du in undervisning med exempelvis surfplattor?