Denna undersökning har haft sitt fokus på lärarens synsätt på användandet av elevassistent som särskilt stöd. Något som skulle vara intressant för framtida forskning vore att få se det ur ett annat perspektiv. Ett sådant perspektiv som skulle vara intressant att forska vidare på är utifrån en elevassistents perspektiv, hur hen ser på sitt arbete och om hen känner sig förbered på sin roll. Vår undersökning gjordes i form av intervjuer av lärare. Något som kan vara en nackdel med intervjuer är att man inte säkert får svar på hur det är utan man får svar på hur respondenten uppfattar situationen. Därför skulle det vara intressant att vidare göra observationsstudier över hur elevassistenter används i lågstadiet. Detta också då detta område är relativt outforskat i en svensk kontext.
Konklusion
Utifrån ett lärarperspektiv så kan arbetet på de olika skolorna med elevassistenter se väldigt olika ut. Detta förvånade oss inte med tanke på de många olika arbetsbeskrivningar vi sett. Ska man dela upp de olika arbetssätten i två grupper så är en grupp elevassistenter som är med i klassrummet som stöd för eleven och en grupp elevassistenter som arbetar utanför klassrummet, ofta själv med sin elev. Det finns stor anledning att tro att eleverna som får sin undervisning utanför klassrummet får lägre kvalitet på sin undervisning och därför inte får en likvärdig utbildning som sina klasskamrater. Att eleven hålls utanför klassrummet anges vara för elevens bästa och för att läraren ska kunna bedriva undervisningen för resten av eleverna. Det känns som att undervisningen ska fungera för resten av klassen är huvudanledningen. Att placera eleven utanför klassrummet blir en temporär lösning som inte fungerar i längden. Dessutom försvinner inkluderingstanken som finns i den svenska skolan om eleven exkluderas från klassrummet. Då blir det troligen mer givande för eleven att gå i resursklass.
Sitter en elev utanför klassrummet med sin elevassistent kan det avlasta läraren så att hen kan fokusera på sin lektion. Tittar man längre fram i tiden när eleven ska få ett omdöme, eller några år senare till och med ett betyg, blir formativ bedömning en svår uppgift för läraren och om det enda läraren kan stödja sig på är vad en elevassistent som i många fall saknar utbildning har observerat kan bedömning bli tveksam och orättvis. En av lärarna uppgav att hen inte visste vad eleven gjort själv och när elevassistenten varit lite för generös mot eleven med sin hjälp.
När elevassistenten är med i klassrummet får eleven i behov av särskilt stöd tillgång till samma undervisning som resten av klassen och läraren får en till vuxen i klassrummet som kan stötta läraren i arbetet både med eleven med behov av särskilt stöd och de elever som inte har något behov av det. För att detta ska få bra förutsättningar att fungera behövs en skolledning som är medveten om att behov finns och som är redo att prioritera resurser och fokus på elever i behov av särskilt stöd.
Skulle man ta bort alla elevassistenter blir troligen lärarnas undervisningssituation ohållbar. Alla lärare i studien var nöjda med elevassistenter som specialpedagogiskt stöd trots att det gick att se aspekter i de olika stöden som inte var perfekta för eleven. Stödet ska vara till för eleverna, men frågan är om det inte är lärarna som till en början får mest stöd av det. För att göra det till ett bättre stöd till eleverna behövs bättre förutsättningar för elevassistenterna. Det handlar om att ge dem adekvat utbildning och tillräckligt med enskild planeringstid samt tid tillsammans med lärare eller specialpedagog. Det är något som krävs för att elevassistenten ska förväntas kunna göra ett så pass bra pedagogiskt arbete med eleven som möjligt. Använder sig skolor av elevassistenter på det sättet kanske även de elever som är utanför klassrummet kan vara i klassrummet. Då kan läraren avlastas ännu mer då eleven har större möjligheter att lära sig
snabbare. Om inte annat så blir det betydligt lättare för läraren att avgöra och eventuellt sätta in andra stöd om det behövs.
Referenslista
Arbetsförmedlingen (u.å.) Platsbanken elevassistent. https://arbetsformedlingen.se/platsbanken/ [2020-02-15].
Attention (2011). Allt är en kamp - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Riksförbundet Attention,
http://attention.se/wp-content/uploads/2014/03/pdf-undersokning-rapport-skolenkat-allt-ar-en-kamp-2011.pdf Blatchford, Peter, Bassett, Paul, Brown, Penelope, Martin, Clare, Russell, Anthony, & Webster,
Rob (2009). The deployment and impact of support staff in schools. Characteristics, working conditions and
job satisfaction of support staff in school. University of London: Institute of Education.
http://maximisingtas.co.uk/assets/content/disss1w123r.pdf [2021-05-11].
Blatchford, Peter, Bassett, Paul, Brown, Penelope & Webster, Rob (2009). The effect of support staff on pupil engagement and individual attention. British Educational Research Journal, 35, 661– 686. https://doi.org/10.1080/01411920902878917 [2021-03-02].
Blatchford, Peter, Basset, Paul & Russel, Anthony (2013). Challenging the Role and Deployment of
Teaching Assistants in Mainstream Schools: The Impact on Schools. University of London: Institution
of Education.
http://maximisingtas.co.uk/assets/content/edtareport-2.pdf [2021-05-11].
Braun, Virginia & Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative
Research in Psychology, 3:2, 77–101
http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa [2021-05-04]
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Tredje upplagan). Stockholm: Liber. Gadler, Ulla (2011). En skola för alla –gäller det alla? (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet
institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap). Växjö: Linnaeus university press.
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet.
www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed [2021-03-02]. Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2020). Ekonomiska resursers för pedagogiska resultat.
Larsson, Esbjörn & Westerberg, Johannes (2019). Utbildningshistoria (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Linde, Göran (2015). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Lindqvist, Henrik; Östergren, Rickard & Holme, Lotta (2020). Elevassistenter i skolan – en forskningsöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige. (ahead of print) ISSN 1401–6788.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1452426/FULLTEXT02.pdf [2021-03-05]. Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i
didaktik (Sjunde upplagan). Umeå: Fundo Förlag.
Lundgren, Ulf (1989). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. (Andra upplagan: första tryckningen). Stockholm: Liber.
Lundgren, Ulf (1994). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Stockholm: Skolverket. Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola: möjligheter, hinder och dilemman. (Första upplagan).
Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2020). Perspektiv på specialpedagogik (Första upplagan) Lund: Studentlitteratur. Nurmi, Jari-Erik, Kiuru, Noona, Lerkkanen, Marja-Kristiina, Niemi, Pekka, Poikkeus,
Anna-Maija, Ahonen, Timo, Leskinen, Esko & Lyyra, Anna-Liisa (2013). Teachers adapt their instruction
in reading according to individual children's literacy skills. Science direct.
https://www-sciencedirect-com.ezproxy.its.uu.se/science/article/pii/S1041608012001033?via%3Dihub [2021-05-11]. Radford, Julie, Bosanquet, Paula, Webster, Rob, & Blatchford, Peter (2015). Scaffolding learning
for independence: Clarifying teacher and teaching assistant roles for children with special educational needs. Learning and Instruction, 36, 1–10.
https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2014.10.005.
Skolverket (2020). Rätt att få hjälp i skolan
www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder [2021-02-15]. Skolverket (2021a). Stärka likvärdigheten i utbildningen.
www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/starka-likvardigheten-i-utbildningen [2021-03-05].
Skolverket (2021b). Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-i-skolan [2021-02-08].
Skolverket (2021c). Att göra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet [2021-02-08]. Sveriges kommuner och regioner [SKR] (2019). Kommunal personal 2019.
https://skr.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenisiffror/tabellerkom
munalpersonal2018.27836.html?fbclid=IwAR2ChPsloq3eZDozyPkHIbvh-tDHRfinX_xucd8VALuphur6aV2lpxjeKIg [2021-03-11].
SOU 1998:66. Utredningen om funktionshindrade elever i skolan. Funkis. Stockholm: Sveriges riksdag. SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling.
Slutbetänkande av Elevvårdsutredningen. Stockholm: Sveriges riksdag.
SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Stockholm: Sveriges riksdag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2021a). Vad är ett åtgärdsprogram.
https://www.spsm.se/stod/rattigheter-lagar-och-rattigheter/atgardsprogram [2021-02-08].
Specialpedagogiska myndigheten (2021b). Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)? www.spsm.se/funktionsnedsattningar [2021-02-15].
Webster, Rob & Blatchford (2015). Worlds apart? The nature and quality of the educational experiences of pupils with a statement for special educational needs in mainstream primary schools. British Educational Research Journal.
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
Kategori 1: Bakgrundsinfo Antal år som lärare?Antal år på skolan? Pedagogisk utbildning? Ålder?
Kategori 2: Överblick av skolan
Hur många elever i din klass har behov av särskilt stöd. Hur många elever i din klass har elevassistent som särskilt stöd?
Är det vanligt på skolan att använda sig av elevassistent? - varför?
Varför togs beslutet att eleven skulle få en elevassistent? Vem tog beslutet? (Ifall några åtgärder sattes in innan vilka var det?)
Kategori 3. Hur gick det/går det?
Bidrog det till lugn i klassrummet att en extra vuxen var där? - Hjälpte elevassistenten i regel endast den eleven eller flera i klassen?
Har eleven utvecklats i önskvärd takt i skolan?
Hur mycket undervisning fick eleven i stor grupp? - Motivera varför det ser ut så. Hur uppfattar du att elevens sociala relationer påverkats av att ha en elevassistent? Hur upplever du relationen mellan eleven och elevassistenten?
Är du nöjd med att ha en elevassistent eller hade du hellre sett en annan lösning? - Varför? Kategori 4. Förklaringar:
Hur är din kunskap om hur man bäst hjälper elever med NPF?
Anställde man en ny person eller tog man någon som redan var kopplad till skolan? - Vad tyckte du om det?
Hade elevassistenten vid tillfället en pedagogisk utbildning? - Vilken?
Fick elevassistenten någon egen planeringstid och i så fall när och hur mycket?
Fick elevassistenten planeringstid med dig som klasslärare och i så fall när och hur mycket? Vad händer när elevassistenten är frånvarande?
Bilaga 2. Informationsmejl till respondenter
Hej!Vi läser grundlärarprogrammet F-3 på Uppsala universitet och läser nu kursen Självständigt arbete 1. Vi ska göra en studie i grundskolan för att undersöka hur elevassistenter används som specialpedagogisk insats för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att se det utifrån lärares perspektiv och undrar därför om du skulle vara intresserad av att medverka.
Etiska aspekter: Informationskravet:
Syftet med den här studien är att få en utökad bild av hur användandet av elevassistenter påverkar elevernas undervisning utifrån lärarens perspektiv.
Metod:
Studien använder sig av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som sedan kommer att analyseras utifrån tematisk analys. För minnets skull kommer vi att spela in intervjun och sedan transkribera den innan analysen, givet att du är okej med det. Efter att studien är färdig kommer inspelningen att raderas.
Medverkan:
Att medverka är helt frivilligt. Det du inte vill svara på, behöver du inte svara på och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Konfidentialkravet:
Personuppgifter och annan fakta om deltagarna kommer inte avslöjas för någon annan. Nyttjandekravet:
De insamlade uppgifterna kommer endast att användas till studien. Samtyckeskravet:
Undersökningen sker endast om du lämnat ditt samtycke. Har du några ytterligare frågor innan du känner dig redo för det?