Samtliga lärare är nöjda med att ha elevassistent som specialpedagogiskt stöd. Några reserverar sig genom att säga att det är den bästa lösningen med tanke på skolans förutsättningar då möjligheter till specialklass eller att flytta eleven till en mindre grupp i en annan skola inte finns. Vare sig om man valde att ha kvar eleven i klassrummet eller inte beskrevs elevassistenten som en förutsättning för läraren att kunna arbeta med resten av klassen. Läraren PB gav sin syn på att ha en elevassistent:
“[…] jag är jättenöjd, annars hade det inte gått så, de, skillnaden hade ju vart i så fall att skicka i väg eleven till en mindre undervisningsgrupp och det har inte vi på skolan. Så att, nej men det är jättebra för elevassistenten i det här fallet, den blir en del av vuxenkontakten för alla elever i klassrummet.” PB
Läraren PB som har eleven i klassrummet visar här på att det finns alternativ men som inte är rimliga inom den specifika skolan just nu. Skolans ledning ger uttryck för att se specialpedagogik ur ett mer kritiskt perspektiv då eleverna ska inkluderas inom den ordinarie undervisningen. Ett
mer kompensatoriskt perspektiv hade varit att sätta eleverna i behov av särskilt stöd i en egen undervisningsgrupp. PB själv uttalar sig aldrig om vilket alternativ hen anser bäst mellan att ha elevassistent som stöd och att eleven får arbeta i en mindre undervisningsgrupp.
Läraren AM svarade på frågan om hen är nöjd med att ha en elevassistent:
“Ja. Fast lösningen för den här eleven är att gå i särskola. Men absolut. Utifrån de förutsättningar vi har så är elevassistent det bästa.” AM
Läraren AM ger uttryck för ett kompensatoriskt sätt att se på specialpedagogik, enligt Nilholm är en vanlig sådan lösning att eleven får gå i en enskild undervisningsgrupp (2020, s. 20). AM var inte den enda av lärarna som gav uttryck för att eleven skulle byta undervisningsform när hen får frågan om vad hen helst skulle ha en elevassistent eller hade föredragit en annan lösning.
Läraren RM var nöjd men såg också möjlighet till andra lösningar:
“Nej, jag är jättenöjd med att ha en elevassistent, nu försöker vi dock få den här eleven att hen ska få en annan skolgång just för att det inte är hållbart att ha en elevassistent utanför klassrummet hela skolgången. Men asså jag är väldigt glad över den här lösningen just nu för det var inte hållbart innan hen fick en elevassistent.” RM
RM konstaterar att med de förutsättningar de har så är det den bästa lösningen att använda sig av elevassistent.
Flera av lärarna berättar även om hur det blir för dem när elevassistenten inte är närvarande:
“[…] men skulle båda vara borta, vilket har hänt då blir det ju så att mycket av min fokus går ju åt till den här eleven och resten av klassen får liksom sköta sig själv så gott det går.” PB
Resten av klassens utbildning påverkas negativt när det bara är en vuxen i klassrummet då PB känner att hen inte har tid för att ta hand om klassen. Klassen har dock utöver PB och elevassistenten en till vuxen i klassen som gör att skolan är väl förbered för ifall någon skulle vara frånvarande. En annan lärare beskriver hur det finns en till vuxen från fritids som kan avlasta ifall elevassistenten är sjuk.
MJ berättar om skillnaden elevassistenten gör i hens klassrum:
“Ja, men det tror jag, för jag får ju mer lugn. Jag vet att min del i det här är att undervisa 30 elever. Sen får ju assistenten liksom finjustera det om det behövs till den eleven, det behöver inte jag ägna mest energi till. Sen gör jag det också men sen kan de andra 29 äta upp en ganska fort också. Så att inte den får någon tid. Men nu vet jag att den här eleven får någonting. Den får den här extra hjälpen den behöver.” MJ
MJ menar att hen med hjälp av elevassistenten kan lägga fokus på så många elever som möjligt men känner samtidigt att hen med gott samvete kan säga att alla elever får stöd.
Diskussion
Syftet med vår studie var att få en bättre bild av hur lärare ser på sina erfarenheter av att använda det särskilda stödet elevassistent i lågstadiet. Vi utgick från tre frågeställningar:
Hur ser arbetet med elevassistent som särskilt stöd ut i skolorna utifrån ett lärarperspektiv?
Vi fann två huvudsakliga sätt elevassistent som särskilt stöd användes på. Det ena var att eleven i behov av särskilt stöd var med i klassrummet i ordinarie undervisning med stöd av elevassistenten. Det andra var när eleven spenderade majoriteten av sin skolgång utanför klassrummet ensam med sin elevassistent där elevassistenten fungerade som elevens primära undervisare.
Hur uppfattar läraren skolsituationen för eleven i behov av elevassistent?
Lärarna såg eleven i behov av elevassistent som särskilt stöds skolsituation på olika sätt. I de fall eleven var utanför klassrummet visade lärarna oro på elevens kunskapsutveckling för att eleven inte var i klassrummet och missade viktiga genomgångar samt pedagogisk hjälp från läraren. När elevassistenten var med i klassrummet menade man att det var en hållbar skolsituation för både läraren och eleven. Många av lärarna beskrev elevens skolsituation som ohållbar innan elevassistenten hade satts in men att den fortfarande inte alltid var optimal för eleven.
Hur ser läraren på användandet av elevassistent som särskilt stöd?
I regel var lärarna nöjda och positiva till lösningen med elevassistent som särskilt stöd med vissa reservationer. Exempel på de reservationerna var att det hade gått bättre för eleven om hen gick i särskola eller som en lärare uttryckte önskan om ett tvålärarsystem.
Något som lyftes fram för ett lyckat samarbete enligt lärarna var personkemi, både mellan lärare och elevassistent men också mellan elev och elevassistent. Även de lärare som var mindre nöjda med elevassistent som särskilt stöd beskrev det ändå som mycket bättre än hur situationen i klassrummet hade varit innan. Utan elevassistent menade de att undervisningssituationen skulle vara ohållbar både för läraren och eleven.