6 DISKUSSION
6.3 Slutsats
6.3.1 Framtida forskning inom fältet
Förhoppningen med den här studien är att den ska bidra med ökad kunskap kring val av matvanor och visa att det är möjligt att äta en näringsrik kost trots uteslutandet av animaliska produkter. För vidare studie inom fältet hade det varit intressant att genom kvalitativa metoder förstå de bakomliggande faktorerna vid val av kosthållning och vad som motiverar individer med klimatsmarta matvanor. Det kan vara av vikt att förstå de
bakomliggande förhållandena för att bedriva arbetet kring kostförändringar och för att nå klimatmålen fram till 2050. Det är även av intresse att studera vidare på skillnader mellan de olika kosthållningarna och mäta skillnader kring utveckling av kostrelaterade sjukdomar. Exempelvis om en vegansk kost är mer hälsosam i jämförelse med vegetarianernas och allätarnas kost.
REFERENSLISTA
Ahlmén, K. (2002). Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel. Skövde: Lantbrukarnas Riksförbund.
Andersson, K., & Ohlsson, T. (1999). Livscykelanalys av livsmedelsprodukter och produktionssystem. Naturvårdverket: Stockholm.
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Baxter, S. D., Smith, A. F., Guinn, C. H., Hitchcock, D. B., Puryear, M. P., Vaadi, K. K., & Finney, C. J. (2015). Retention Interval and Prompts: Creation and Cross-Sectional Pilot-Testing of Eight Interview Protocols to Obtain 24-Hour Dietary Recalls from Fourth-Grade Children. Journal Of The Academy Of Nutrition & Dietetics, 115(8), 1291-1298. doi:10.1016/j.jand.2014.12.010
Bergh, K. (2013). Nutrient timing. Rätt näring vid rätt tillfälle. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Berners-Lee, M., Hoolohan, C., Cammack, H., & Hewitt, C. (2012). The relative greenhouse gas impacts of realistic dietary choices. Energy Policy, 43, 184-190. doi:https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.enpol.2011.12.054
Bernes, C. (2016). En varmare värld. Växthuseffekten och klimatets förändringar (uppl. 3). Naturvårdsverket: Stockholm.
Bryman. A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Malmö: Liber.
Bryngelsson, D., Wirsenius, S., Hedenus, & Sonesson, F. (2016). How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture. Food Policy, 59, 152-164. doi:10.1016/j.foodpol.2015.12.012
Bälter, K., Sjörs, C., Sjölander, A., Gardner, C., Hedenus, F., & Tillander, A. (2017). Is a diet low in greenhouse gas emissions a nutritious diet? – Analyses of self-selected diets in
the LifeGene study. Archives of Public Health, 75(1), 1–9. doi:10.1186/s13690-017-
0185-9
Callmer, E., Hagman, U., Haraldsdóttir, J., Løken, E. B., Seppänen, R., & Trygg, K. (1986). Standardisering av 24-timmarsintervju. Vår föda, 38(Suppl. 4), 201-298.
Cederberg, C., Hedenus, F., Wirsenius, S., & Sonesson, U. (2013). Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products – implications for long-term climate targets. Cambridge University Press, 7(2), 330-340.
doi:10.1017/S1751731112001498
Chan, K., Prendergast, G., Grønhøj, A., & Bech-Larsen, T. (2009). Communicating healthy eating to adolescents. Journal of Consumer Marketing, 26(1), 6-14.
doi:10.1108/07363760910927000
Clarys, P., Deliens, T., Huybrechts, I., Deriemaeker, P., Vanaelst, B., De Keyzer, W., & ... Mullie, P. (2014). Comparison of Nutritional Quality of the Vegan, Vegetarian, Semi- Vegetarian, Pesco-Vegetarian and Omnivorous Diet. Nutrients, 6(3), 1318-1332.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Fogelberg, C. L. (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför
miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (Rapport 9/2008). Uppsala:
Livsmedelsverket.
Glanz, K., & Mullis, M. R. (1988). Environmental Interventions to Promote Healthy Eating: A Review of Models, Programs, and Evidence. Health Education Quarterly, 15(4), 395- 415. Hämtad från
https://www.academia.edu/170661/An_Ecological_Perspective_on_Health_Promot ion_Programs
Havlík, P., Schneider, P., Schmid, U., Böttcher, H., Fritz, S., Skalský, R., … Obersteiner, M. (2011). Global land-use implications of first and second generation biofuel targets. Energy Policy, 39(10), 5690-5702. doi:10.1016/j.enpol.2010.03.030
James, F., Owen, S. N., & Fisher, E. B. (2008). Health behavior and health education. Theory, Research, and Practice. I K. Glanz., R. K., Barbara., & K. Viswanath (Red.). Ecological
models of health behavior (uppl. 4, s. 389-404). San Francisco: Jossey-Bass.
Kellar, S. P. & Kelvin, E. A. (2013). Munro´s. Statistical Methods for Health Care Research (uppl. 6). New York: Wolters Kluwer.
Larsson, J. (2015). Hållbara konsumtionsmönster. Analyser av maten, flyget och den totala
konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050 (Rapport 6653). Stockholm:
Naturvårdsverket.
Livsmedelsverket. (2012). Riksmaten – vuxna 2010–11. Livsmedels- och näringsintag bland
vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2016). Matcirkeln. Hämtad 2017-04-02, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och- matvanor/matcirkeln
Livsmedelsverket. (2017). Om livsmedelsdatabasen. Hämtad 2017-04-07, från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-
innehall/naringsamne/livsmedelsdatabasen/omlivsmedelsdatabasen
Malmström, S., Györki, I., & Sjögren, P. A. (2006). Bonniers svenska ordbok. Den
förklarande ordboken med de vanliga orden. De nya orden. De främmande orden. Facktermer. Fraser och uttryck (uppl. 9). Stockholm: Bonniers svenska ordbok.
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete. Malmö: Gleerups.
McLeroy, K. R., Bibeau, D., Steckler, A., & Glanz, K. (1988). An ecological perspective on health promotion programs. Health Education Quarterly, 15(4), 351-377. Hämtad från
http://hbcs.ntu.edu.tw/uploads/bulletin_file/file/568a39ae9ff546da4e02eb72/Healt h_behavior_and_health_education.pdf
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (uppl. 6). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Nationalencyklopedin [NE]. (u.åa). Vegetarisk kost. Hämtad 2017-03-03, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vegetarisk-kost Nationalencyklopedin [NE]. (u.åb). Vegankost. Hämtad 2017-03-03, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vegankost
Naturvårdsverket. (2016). Hållbar mat. Hämtad 2017-02-24, från
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbar-mat/
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket & Jordbruksverket. (2013). Hur lite kan
livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050 – ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden. Jönköping: Naturvårdsverket, Livsmedelsverket &
Jordbruksverket.
Nordiska näringsrekommendationer [NNR]. (2012). Bakgrund, principer och användning.
Nordiska näringsrekommendationer 2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
Ottosson, M., & Parment, A. (2013). Hållbar marknadsföring. Hur sociala miljömässiga och
ekonomiska hänsynstaganden kan bidra till hållbara företag och marknader. Lund:
Studentlitteratur.
Perloff, R. (2014). Social Media Effects on Young Women's Body Image Concerns: Theoretical Perspectives and an Agenda for Research. Sex Roles, 71(11), 363-377. doi:10.1007/s11199-014-0384-6
Prattala, R., Paalanen, L., Grinberga, D., Helasoja, V., Kasmel, A., & Petkeviciene, J. (2007). Gender differences in the consumption of meat, fruit and vegetables are similar in Finland and the Baltic countries. European Journal Of Public Health, 17(5), 520-525. doi:10.1093/eurpub/ckl265
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Regeringskansliet. (2016). Klimatavtal klubbat i Paris. Hämtad 2017-02-23, från
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/klimatavtal-klubbat-i-paris/
Rostila, M., & Toivanen, S. (2012). Den orättvisa hälsan. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 13– 26). Stockholm: Liber.
Sjörs, C., Raposo, S.E., Sjölander, A., Bälter, O., Hedenus, F., & Bälter, K. (2016). Diet-related greenhouse gas emissions assessed by a food frequency questionnaire and validated using 7-day weighed food records. Environmental Health: A Global Access Science Source, 15(15), 1-9. doi:10.1186/s12940-016-0110-7
Stehfest, E., Bouwman, L., Van Vuuren, D., Den Elzen, M., Eickhout, B., & Kabat, P. (2009). Climate benefits of changing diet. Climatic Change, 95(1-2), 83-102.
doi:10.1007/s10584-008-9534-6
Strandbu, Å., & Kvalem, I. L. (2014). Body Talk and Body Ideals Among Adolescent Boys and Girls. Youth & Society, 46(5), 623-641. doi:10.1177/0044118X12445177
Tjärnemo, H., & Södahl, L. (2015). Swedish food retailers promoting climate smarter food choices - Trapped between visions and reality? Journal of Retailing and Consumer Services, 24(1), 130-139.doi:10.1016/j.jretconser.2014.12.007
United Nations Development Programme [UNDP]. (2016). UNDP support to the implementation of sustainable development goal 13. New York: UNDP. Vieux, F., Darmon, N., Touazi, D., & Soler, L. (2012). Greenhouse gas emissions of self-
selected individual diets in France: Changing the diet structure of consuming less?. Ecological Economics, 75, 91-101. doi:https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ecolecon.2012.01.003
Världshälsoorganisationen [WHO]. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO. Världsnaturfonden [WWF]. (2017a). Vad är klimatförändringar. Hämtad: 2017-02-23, från
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/vad-ar-klimatforandringarna/1124260-vad- ar-klimatforandringarna
Världsnaturfonden [WWF]. (2017b). One Planet Food – hållbar mat för en planet. Hämtad 2017-02-24, från http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/hallbar- mat-for-alla/1547846-ekologiska-fotavtryck-hallbar-mat-for-alla
Wallman, M., Berglund, M., & Cederberg, C. Miljöpåverkan från animalieprodukter – kött,
mjöl och ägg (Rapport 17/2013). Uppsala: Livsmedelsverket.
Weil, A. (2005). Nutrition and health. Explore: The Journal of Science and Healing, 1(1), 65- 66. doi:10.1016/j.explore.2004.10.012
Wirsenius, S., Hedenus, F., & Mohlin, K. (2011). Greenhouse gas taxes on animal food products: Rationale, tax scheme and climate mitigation effects. Climatic Change, 108(1), 159-184. doi:10.1007/s10584-010-9971-x
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-04-11, från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
BILAGA A; MISSIVBREV
1 (1) Akademin för hälsa, vård och välfärd
2017-02
Missivbrev Hej!
Mitt namn är Ani Hakopian och jag studerar Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Den här terminen ska jag skriva mitt examensarbete på kandidatnivå om matens klimatpåverkan och dess näringsinnehåll. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan och näringsinnehållet för olika typer av måltider bland studenter på Mälardalens högskola.
Det är 21 studenter som är tillfrågade om att delta i studien och beräknas ta cirka 10-20 minuter. Intervjupersonerna har olika kosthållning (allätare, vegetarianer och veganer) med syfte att kunna jämföra gruppernas matvanor. Intervjuerna kommer att spelas in som hjälpmedel vid analys. Ingen av deltagarna kommer kunna identifieras eftersom de i studien inte kommer benämnas vid namn eller som en enskild intervjuperson. Inspelningarna kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att det bara är jag och min handledare som kommer ha tillgång till materialet. Materialet kommer användas till enbart den här studiens syfte och kommer efter min examination att raderas. Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill utan att behöva ange en förklaring. Uppsatsen beräknas vara klar i slutet på april 2017 och kommer därefter publiceras på databasen DIVA.
Har ni några frågor om studien? Tveka inte att höra av er till mig. Telefon: 0733- 96 44 13
Mail: ahn14010@student.mdh.se Tack på förhand för din medverkan! Vänligen,
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
INTERVJUGUIDE
Mitt namn är Ani Hakopian och jag läser Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag ska skriva mitt examensarbete på kandidatnivå om matens klimatpåverkan. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan för olika typer av måltider bland studenter på Mälardalens högskola.
Intervjuerna kommer att spelas in som hjälpmedel vid analys. Är det okej med dig?
Materialet som du delar med dig av idag kommer endast användas för den här studien. Ingen annan än jag och min handledare kommer ha tillgång till det. Du kommer inte att kunna identifieras eftersom du inte kommer benämnas vid namn i uppsatsen. Du har rätt att avsluta ditt deltagande när som helst under intervjun. Om det är någon fråga du inte vill svara på, får du säga ifrån så hoppar vi till nästa fråga.
Har du några funderingar innan vi sätter ihåg? Då sätter jag igång inspelningen.
BAKGRUNDS FRÅGOR
1. Vilket kön identifierar du dig som? 2. Vad studerar du?
3. Är du vegetarian, vegan eller allätare?
! Hur definierar du sig som vegetarian/vegan?
FRÅGOR OM MÅLTIDER
Jag kommer nu ställa frågor som berör vad du ätit under det senaste dygnet. 4. Klockan är XX, minns du om du åt något igår vid den här tiden? 5. Åt du någon frukost?
! Hur stor portion ungefär?
! Hur många?
6. Åt du någon lunch?
! Hur många portioner åt du?
! Hur mycket?
! Åt du hemlagat, på skolan eller någon annanstans?
! Vet du vad maten innehöll för ingredienser?
! Hur var den tillagad, stekt, kokt eller ugnsbakad?
! Åt du grönsaker till?
! Drack du något till maten?
7. Åt du något till kvällsmat?
! Åt du hemlagat, på skolan eller någon annanstans?
! Hur många portioner?
! Vet du vad maten innehöll för ingredienser?
! Hur var den tillagad, stekt, kokt eller ugnsbakad?
! Hur mycket?
! Drack du något till?
! Om inte? Åt du något annat under kvällen?
8. Åt du något mellanmål eller snacks under dagen?
! Har du druckit något annat under dagen?
! Minns du om du har fikat någonstans?
AVSLUTNING
Jag har nu ställt alla frågor jag har. Det är lätt att glömma bort en del som äts under dagen som till exempel godis eller fika, därför undrar jag om det är något mer du har kommit på som du ätit under de senaste 24 timmarna? Är det något annat som du tycker är viktigt att tillägga?
BILAGA C; STATISTISKA BEGREPPSFÖRKLARINGAR
Chi-square värdet från Kruskal-Wallies tolkas som ett vanligt chi-square värde från ett chi2 test. Värdet säger ingenting om själva testet, men används för att mäta signifikansnivån för ett test. Ju större skillnader mellan grupperna, desto större chi-square värde.
F-värde visar mellangruppsvariansen. F-värdet säger att mellangruppsvariansen är X gånger så stor, om vi skulle förvänta oss att den populationen som stickproven representerar har samma medelvärde på den aktuella variabeln, om nollhypotesen stämmer. Värdet används för att avgöra signifikansen på testet. Liknas vid ett chi-square värde.
Medelvärde syftar till det genomsnittliga värdet för gruppen. Beräknas genom summan av alla värden dividerat med antalet deltagare.
Median uträknas genom att ordna alla mätvärden i storleksordning och det mittersta värdet definieras som medianvärdet.
Genom p-värdet går det att avläsa om resultatet uppkommit av slumpen vid
hypotesprövning. Ett p-värde som visar <0,05 i den här studien innebär att skillnader mellan olika grupper inte uppkommit av slumpen.
Standardavvikelse förkortas SD efter engelskans standard deviation. Det är ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet.
T-värdet talar om i vilken utsträckning en oberoende variabel påverkar den beroende variabeln.
Z-värde används för att kunna göra jämförelser mellan olika grupper. Värdet visar hur mycket en punkt avviker från gruppens medelvärde.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00