Metoddiskussion

Studien är av kvantitativ ansats för att kunna använda deskriptiva och analytiska metoder vid analys. Studien kan även kallas för en epidemiologisk ansats eftersom epidemiologi enligt Merrill (2013) inkluderar både beskrivande och analytiska metoder för att testa en hypotes och tolka ett resultat. Inom epidemiologin är det möjligt att studera utbredning av sjukdomar och vilka individer och grupper som har störst risk för exponering. För den aktuella studien undersöks olika grupper av människor för att studera vilken grupp som har högst

klimatpåverkan och näringsintag, vilket kan tänkas vara den studerande gruppens

exponering. Ansatsen var dock inte fullt relevant eftersom den inte studerar utbredning av sjukdomar och därmed ansågs den kvantitativa ansatsen vara mer lämpad för studiens syfte. Den kvalitativa ansatsen ansågs inte relevant för följande studie eftersom fokus inte är på ord utan på kvantifierbar data (Bryman, 2011). Däremot har studien använt sig av intervjuer som kännetecknas av kvalitativa studier. Fördelen med att använda intervjuer istället för enkäter i den här kvantitativa studien är att det går att ställa följdfrågor för att få en verklig

uppfattning av studenternas konsumtion. Enkäter hade kunnat vara ett alternativ eftersom det bidrar till högre objektivitet, däremot är det vanligare enligt Callmer et al. (1986) att den här typen av studie sker genom intervjuer. Genom att använda intervjuer innebär det att studien blir mindre objektiv eftersom det handlar om att intervjuaren tolkar

intervjupersonens beskrivningar. Det medför att studien avviker från den positivistiska ansatsen då bland annat positivismen handlar om att vara objektiv (Bryman, 2011). Det finns ett personligt intresse vid val av ämne som kan ha påverkat objektiviteten på så sätt att tidigare forskning kan ha vinklats till fördel för veganer, vissa resultat kan ha valts att diskuteras vidare mer än andra och uppskattning av vikten på vissa livsmedel kan ha

påverkats. Författaren är dock inte vegan av miljöskäl och har inte med avsikt valt att vinkla innehållet.

6.2.1 Studiedesign

Den valda studiedesignen för studien är tvärsnittsstudie. Det ansågs vara en passande design trots att det inte kan tas hänsyn till kausala samband och confounders. Studiens syfte och variabler kräver inga kausala samband och confounders har aktivt valts bort att studera. Då confounders inte beaktas kan studiens slutsatser ha påverkats (Merrill, 2013). Möjliga confounders är ålder, vikt och grad av fysisk aktivitet, men då dessa faktorer inte har studerats är det inte möjligt att dra slutsatser om näringsinnehållet av studenternas matvanor når upp till det dagliga behovet av de olika näringsämnena. Alternativa

studiedesign var kohortstudie och fall-kontrollstudie. Kohortstudie innebär att en grupp individer med en gemensam egenskap följs under en ansatt tid men som exponeras för olika faktorer för att undersöka om risken för sjukdom ökar av just den faktorn (Ejlertsson, 2012). Då studiedesignen kräver en längre period för datainsamling valdes den bort. Fall-

kontrollstudie studerar tidigare exponeringar bland en grupp friska individer och en grupp sjuka individer för att ta reda på orsaker till sjukdomen. Det går enbart att studera ett utfall och mellan två olika grupper (Ejlertsson, 2012). Studiedesignen valdes bort då den här studiens syfte är att studera skillnader mellan tre grupper med olika utfall, vilket inte är möjligt med fall-kontrollstudier.

6.2.2 Urval och bortfall

Urvalet bestod av 21 studenter, vilken är ett litet urval vid kvantitativa studier och medför en ökad risk för samplingsfel (Bryman, 2011). Det som avgjorde det lilla urvalet för den aktuella studien var tidsramen i kombination med datainsamlingsmetoden. Om datainsamlingen hade skett genom enkäter, innebär det dock inte att det hade varit möjligt med fler deltagare, eftersom bearbetning av intervjuerna för varje deltagare är tidskrävande. Studien har dock uppnått antalet planerade deltagare. Urvalsmetoden icke-sannolikhetsurval kan ha bidragit till att det var möjligt att få tag på urvalet, då bekvämlighetsurval är till fördel för att öka antalet deltagare. Snöbollsurval används sällan inom kvantitativ forskning, utan är mer vanligt inom kvalitativ forskning (Bryman, 2011). Då studiens syfte var att samla in data om studenters matvanor ansågs urvalsmetoden relevant.

Vid planering av urval, fanns en önskan om att ha deltagare som var obekanta med

intervjuaren. Då studien hade ett externt bortfall var lösningen att använda sig av en bekant student. Det kan innebära att intervjupersonen kändes sig obekväm med att dela med av sin verkliga konsumtion och intervjun blev subjektiv. Det kan även innebära motsatsen, att deltagaren kände sig bekväm att tala om sin verkliga konsumtion och intervjuaren därmed sedan tidigare har en god uppfattning av konsumtionen och beräkningarna blev mer korrekta.

Intervjuerna ägde rum vid olika tidpunkter på dagen, vilket innebär att visa deltagare ätit två måltider av en måltidform. Alla måltider har valts att räknas med i studien, eftersom det ansågs mindre objektivt att välja bort en av måltiderna. Det antas inte ha påverkat

rapportering av det som konsumerats, men kan däremot påverkat medelvärden för matens klimatpåverkan och näringsinnehåll.

6.2.3 Datainsamling och genomförande

Datainsamlingsmetoden var genom 24-timmarsintervjuer för att få en bild av den genomsnittliga konsumtionen för en grupp. Fördelen med att använda metoden är att intervjuerna tar kort tid att genomföra och att det ger ett litet bortfall jämfört med andra metoder. Nackdelen är att en intervju med en individ inte är representativ för den personens kostvanor eftersom matvanor är olika för veckodagar och helger. För en mer representativ bild för individens matvanor förutsätter det en intervju med varje individ, under en vecka (Callmer et al., 1986), vilket inte var möjligt för studiens tidsram. För en representativ bild av gruppens kostvanor ställs krav på att intervjuerna är fördelade på alla veckodagar (Callmer et al., 1986). För att öka deltagande har ett aktivt val tagits att genomföra majoriteten av

intervjuerna på vardagar. Valet av att använda retrospektiv exponering kan ha påverkat resultatet eftersom alla har olika förmåga att minnas vad de ätit eller vill inte tala om allt. 24- timmarsintervjuer bör ske personligt med deltagaren (Callmer, et al, 1986). På grund av omständigheterna ansågs Skype-intervju vara en lösning, då intervjupersonen fortfarande hade möjlighet att beskriva portionsstorlekar med kroppsspråk och genom en matmall. Det är även av vikt att intervjuerna sker i en ostörd miljö där intervjupersonen känner sig trygg (Bryman, 2011). Två av intervjuerna hade störmoment vilket kan ha påverkat individen genom att störa koncentrationen. Däremot har intervjupersonerna själva rapporterat under

intervjuerna att det inte var ett hinder. För att öka tryggheten för intervjupersonerna har intervjuerna ägt rum på en plats som studenterna varit bekanta med sedan tidigare. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide, där fördelen är att det finns möjlighet att ställa följdfrågor (Bryman, 2011). Genom att följa en semistrukturerad intervjuguide bidrog det till att intervjuerna blev mer avslappnade, och mer naturliga då det fanns möjlighet att ställa följdfrågor. Under intervjuerna togs anteckningar, vilket kan ha skapat nervositet hos intervjupersonerna. Det kan även varit en positiv handling eftersom korta pauser enligt Bryman (2011) ger intervjupersonen möjlighet att minnas mer och komplettera sitt svar. Intervjuaren har inte några tidigare erfarenheter av intervjuer, vilket kan ha påverkat vilka följdfrågor och på vilket sätt frågorna har ställts. För att öka vanan för intervjuer genomfördes en pilotintervju innan de verkliga intervjuerna.

6.2.4 Val av analysmetod

De olika analysmetoder som tillämpats för att besvara studiens frågeställningar är envägs ANOVA, Kruskal-Wallies, Mann-Whitney och t-test. Samtliga analysmetoder har tillämpats med anledningen av att fördelningen inom variablerna är okänd. Vid analys av frågeställning två användes ANOVA, Kruskal-Wallies och Mann-Whitney. ANOVA som analysmetod kan ha påverkat resultatet om det inte finns en normalfördelning mellan variablerna. Vid små urval kan resultatet ha påverkats eftersom risken ökar för felkällor, vilket innebär att även om det skulle kunna finnas statistiskt signifikanta skillnader, visar analysen inte det (Kellar & Kelvin, 2013). Däremot minskar risken för fel om antalet mellan grupperna är jämnt, vilket

grupperna inom kosthållning är. På grund av ett litet urval ökar även risken för slumpfel (Kellar & Kelvin, 2013). De signifikanta värdena från ANOVA och Kruskal-Wallies är inte markant avvikande, därmed hade det möjligtvis inte varit nödvändigt med de båda testen. Generellt är Kruskal-Wallies test och medianvärden mer lämpad för den aktuella studien eftersom det enligt Kellar och Kelvin (2013) är mer användbart vid små urvalsgrupper. Vid ANOVA jämförs medelvärden och visar extremvärden, vilket är mindre lämpat för små grupper. Mann-Whitney används också vid små urval (Kellar & Kelvin, 2013) och därmed ansågs den relevant som ett komplement till Kruskal-Wallies för att studera vart skillnaderna inom grupperna finns. Alternativa test vid frågeställning två var chi2-test eftersom det också är ett icke-parametriskt test, men ansågs inte lämpad eftersom det kräver att den beroende variabeln är kategorisk (Kellar & Kelvin, 2013).

För att besvara frågeställning tre användes t-test för att mäta medelvärdesskillnader för kön. Precis som vid frågeställning två var det ett val mellan ett icke-parametriskt test och ett parametriskt test. Då resultatet från frågeställning två inte visade markant annorlunda signifikanta värden, beslutades att enbart använda en av analysmetoderna. Det andra alternativet var Mann-Whitneys test som är motsvarigheten till t-test. Mann-Whitney hade varit lämplig eftersom den används när det inte antas finnas en normalfördelning (Kellar & Kelvin, 2013). Fördelen med att använda t-test är att urvalsstorleken spelar mindre roll. T- test kan även användas när variablerna är snedfördelade, men då förutsätter det att urvalet är tillräckligt stort (Ejlertsson, 2012).

6.2.5 Diskussion kring kvalitetskriterier

Reliabiliteten och validiteten i studien är god eftersom 24-timmarsinterjuer och

intervjufrågorna som berör måltidsformerna har använts vetenskapligt för att kartlägga en grupps matvanor. Det finns en risk att pålitligheten och trovärdigheten har påverkats med anledning av att 24-timmarsintervjuer baseras på deltagarens minne och alla minns olika noggrant. För att upphäva effekten av att intervjupersonerna ska glömma något, vidtogs en åtgärd genom en avslutande fråga under intervjuerna som kan fungera som påminnelse. Enligt Callmer et al. (1986) har människor olika förmåga att skatta mängden de ätit. Det finns en tendens att individer som har en liten konsumtion överskattar sin konsumtion, och vice versa. Stabiliteten kan antas påverkats negativt, då resultatet på individnivå vid

upprepad mätning av en variabel kan ge en variation. Studien är däremot intresserad av matvanor på gruppnivå och påverkas därmed inte i lika utsträckning av variationen.

Det finns en medvetenhet kring att LCA-data som används för omvandling till CO2e inte tar

hänsyn till alla miljöaspekter (Andersson & Ohlsson, 1999), vilket kan påverka mätmetodens pålitlighet. Däremot är LCA-tabellen av Sjörs et al. (2016) justerad för samtliga produkter för att de ska ha samma avgränsningar. Reliabiliteten i studien kan ha påverkats genom

användning av livsmedelsdatabasen, då vissa näringsvärden för ett livsmedel har skattats utifrån liknade livsmedel (Livsmedelsverket, 2017). Bakgrundsfrågorna är formade av intervjuaren och är inte validerade, vilket innebär att de med full säkerhet inte går att säga om de mäter vad som avses mätas. En möjlig bias vid validiteten är att intervjuaren skattat det som har ätits, samt att det som intervjupersonerna har förmedlat har tolkats av

intervjuaren. För att motverka möjlig bias har intervjuaren upprepat intervjupersonens svar för att få bekräftelse på tolkningen. Utöver ytvaliditet har inte de övriga formerna av validitet tillämpats i studien eftersom mätmetoderna inte är utformade av författaren till studien. Generaliserbarheten för studien påverkas av urvalvalsmetoderna. Vid bekvämlighetsurval och snöbollsurval är det inte möjligt att säga något om populationen som urvalet

representerar (Bryman, 2011). Resultatet kan inte generaliseras till den enskilda individen i studien med anledning av att kosten varierar från dag till dag (Callmer et al., 1986).

Möjligheten för replikation uppskattas som god eftersom metoden beskrivs utförligt. Replikationen kan däremot påverkas med anledning av att datainsamlingen baseras på intervjuarens tolkningar.

6.2.6 Etikdiskussion

Samtliga etiska principer är beaktade innan, under och efter studien, vilket enligt Bryman (2011) höjer kvalitén. Deltagarna har innan intervjuerna fått information i form av ett missivbrev skickade till sig om studiens syfte, tillvägagångssätt, om deras rättigheter och att intervjuerna skulle spelas in. Samma information tilldelades i samband med intervjuerna för att förtydliga om att deltagande var frivilligt och rätten att avbryta deltagandet utan

motivering. Samtycket gavs dock inte genom ett skriftligt intyg, utan deltagarna gav sitt samtycke genom att godta inbjudan. Materialet som deltagarna delat med sig av har behandlats konfidentiellt genom att varje intervjuperson kodats med nummer för att inte kunna identifiera någon. Det som kan dra ner konfidentialiteten är att en av

intervjupersonerna är bekanta med intervjuaren sedan tidigare. Det medför emellertid inte att någon annan än intervjuaren kan identifiera personen. Inspelningar av intervjuerna har bevarats i mobiltelefonen fram till avslutad studie men har säkrats genom lösenord för tillgång. Annonsen som skickades ut innan intervjuerna och konversationer med deltagare via sociala medier är borttagna för att inte deltagarna i studien ska kunna spåras. Även anteckningar från intervjuerna kommer att raderas efter studien. På så sätt har även nyttjandekravet uppfyllts då insamlad data enbart kommer användas för det ämnade ändamålet.