Framtida forskning

Studien visar att kortvarig intensiv avkodningsträning ökar avkodningsförmågan hos svaga elever. Det skulle vara intressant att se studier som undersökte om elever med en fortsatt intervention ytterligare kan förbättra sin avkodningsförmåga och i förlängningen nå uppställda kunskapskrav. Det skulle även vara av intresse att ta reda på i vilken grad de positiva effekterna från den första interventionen finns kvar över tid.

Denna studie visade positiva effekter på avkodningsförmågan vid parvis undervisning i avkodningsträning med Bravkod och Trugs. Av denna anledning vore det av intresse att utföra en studie med samma metod och procedur fast på ett större elevunderlag för att få större generaliserbarhet. Dessutom skulle man i den framtida studien behöva fördela eleverna i jämnstarka grupper utifrån ingångsvärden gällande avkodningsförmåga för att på så sätt med säkerhet kunna bedöma, jämföra och utvärdera de olika träningsvarianterna. Det behövs fler undersökningar om parvis träning i avkodning för lässvaga elever för att se om de kan jämföras med individuell träning.

Referenser

Bogner, K., Raphael, L., & Pressley, M. (2002). How grade 1 teachers motivate literate activity by their students. Scientific Studies of Reading, 6(2), 135-165.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i

förskola och skola: Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, I. (2008). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I I. Bråten. (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s. 47-83). Lund: Studentlitteratur. Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson

(Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 91-145). Lund: Studentlitteratur.

Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. I S. Samuelson. Dyslexi och andra svårigheter med

skriftspråket (s. 32-57). Stockholm: Natur & Kultur.

Dalby, M. A. (1992). Boken om laesning. Köpenhamn: Danmarks Pedagogiska institut. Ehri, L. C., Nunes, S. R., Willows, D. M., Schuster, B., Yaghoub-Zadeh, Z., & Shanahan,

T. (2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: Evidence from the National Reading Panel's meta-analysis. Reading Research

Quarterly, 36, 250–287.

Elbaum, B., Vaughn, S., Hughes, M., & Moody, S. (1999). Grouping practices and reading outcomes for students with disabilities. Exceptional Children, 65(3), 399-415.

Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Elbro, C., Fridolfsson, I., Herkner, B., & Häggström, I. (2018). Introduktion till avkodning. Hämtat från:

https://www.legilexi.org/inspirationsbibliotek/avkodning/introduktion-till-avkodning/

Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. (Doctoral thesis, Linköping Studies in Behavioural Science No. 186). Linköping: Linköping University Electronic Press. Tillgänglig:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:742383/FULLTEXT01.pdf

Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S., & Wiklund, C. (2016). LäSt-test i läsning och stavning för åk 1-6. Linköping: Hogrefe.

Foorman, B. R., Breier, J., & Fletcher, J. (2003). Interventions aimed at improving reading success: An evidence-based approach. Developmental

Neuropsychology, 24(2-3), 613-639.

https://doi.org/10.1080/87565641.2003.9651913

Fredriksson, U., Fridolfsson, I., Gustafson, S., Ingvar, M., Jacobsson, C., Myrberg, M., & Tjernberg, C. (2018). LegiLexi - God läsförmåga. LegiLexi Stiftelse. Hämtad 2018-11-01, från: https://www.legilexi.org/screening/

Frost, J. (2002). Läsundervisning: praktik och teorier. Stockholm.

Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Gough, P., & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial

and Special Education, 7(1), 6-10.

Gustafson, S. (2009). Dyslexi och interventioner. I S. Samuelson. (Red.), Dyslexi och

andra svårigheter med skriftspråket (s. 282-294) Stockholm: Natur och Kultur

Hagtvet, B. E. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark. (Red.). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv (s. 169-189). Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2013). Synligt lärande för lärare. Johanneshov: MTM.

Heimann, M., & Gustafson, S. (2009). Lärande, läsning och multimodalitet. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.), Barn läser och skriver (s. 193-208). Lund: Studentlittertur. Herkner, B., & Fridolfsson, I. (2018). Automatiserad avkodning ger tid för förståelse.

https://www.legilexi.org/inspirationsbibliotek/avkodning/automatiserad-avkodning/#olika-svarighetsnivaer-och-stegvis-utveckling

Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing:

An Interdisciplinary Journal, 2(2), (s. 127-160).

http://dx.doi.org/10.1007/BF00401799

Häggström, I. (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I L. Bjar, & C. Liberg, (Red.) Barn utvecklar sitt språk (s. 239-252). Lund: Studentlitteratur. Häggström, I., & Frylmark, A. (2010). Spel. Trugs - teach reading using games, låda 1.

Stockholm: IngAst HB.

Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur & Kultur.

Ingvar, M. (2018). Vår hjärna påverkar läsinlärningen. Hämtat från: https://www.legilexi.org/inspirationsbibliotek/introduktion/hjaernan-paaverkar-laesinlaerningen/

Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs och skrivsvårigheter? Dyslexi: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens

tidskrift. 4/2006

Järpsten, B. (2013). DLS™ bas: För skolår 1 och 2. Handledning. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.

Jönsson, B. (2010). Läsinlärningsmaterial. BRAVKOD. Kalmar: JL Utbildning & Bodil Jönsson.

Kamhi, A., & Catts, H. (2014). Language and reading disabilities. Harlow: Pearson Education Limited.

Lindahl, R. (1954). Instruktioner, normer och användning av läsproven H4 och H5. Västra Frölunda: Rikard Lindahl Förlag.

Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur & kultur.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Johanneshov: TPB.

Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I., & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, I., Rosenkvist, A., & Jägergård, Å., &. (2007). Bornholmsmodellen: Vägen till

läsning: Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur & Kultur.

Melin, L. (2009). Läsutveckling i skolår 1. I L. Bjar, & A.Frylmark (Red.) Barn läser och

skriver: specialpedagogiska perspektiv (s. 213-230). Lund: Studentlitteratur.

Myrberg, M. (2007). Dyslexi: En kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Olofsson, Å. (2009). Fonologisk medvetenhet. I S. Samuelson. (Red.), Dyslexi och andra

svårigheter med skriftspråket (s. 16-31). Stockholm: Natur och Kultur.

Pressley, M. (2002). Effective beginning reading instruction. Journal of Literacy

Research, 34(2), 165-188.

Roe, A. (2014). Läsdidaktik: Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerup.

Santa, C. M., & Høien, T. (1999). An assessment of early steps: A program for early intervention of reading problems. Reading Research Quarterly, 34(1), 54-79. Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Reviderad 2017. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverket. (2007). PIRLS 2006: Läsförmågan hos elever i årskurs 4: i Sverige och i

världen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I L. Bjar & A.

Frylmark (Red.) Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv (s. 65-81). Lund: Studentlitteratur.

Torgesen, J. K. (2000). Individual differences in response to early interventions in reading: The lingering problem of treatment resisters. Learning Disabilities

Research and Practice, 15(1), 55-64.

Vaughn, S., Denton, C., & Fletcher, J. (2010). Why intensive interventions are necessary for students with severe reading difficulties. Psychology in the Schools, 47(5), 432-444.

Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J., & Scanlon, D. M. (2004). Specific reading disability (Dyslexia): What have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45(1), 2-40.

Wendick, G. (2018) Wendickmodellen – Språkljud Utveckling. Hämtat 2018-11-09 från:

https://drive.google.com/file/d/0B4qHWZnSAVn3UHZabDBudWo0VG8/view Westby, C. (2012). Assessing and remediating text comprehension problems. In A. G. Kamhi & H. W. Catts (Eds.), Language and reading disabilities (s. 163-225). Boston: Pearson.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik för de

första skolåren. Stockholm: Natur & Kultur.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Witting, M. (2005). Wittingmetodens idébakgrund. Solna: Ekelund.

Wolff, U. (2015). Wolff intensivprogram: individuell lästräning med fokus på avkodning.

Bilagor