Simulatorer har anv¨ants under en tid hos enbart n˚agra f˚a trafikskolor. Anlednignen till att inte fler anv¨ander simulatorer ¨ar p˚a grund av att simualtorerna har varit f¨or dyra eller att det inte funnits n˚agot tydligt uppl¨agg f¨or simulatorerna i utbildningen (Selander & Thorslund, 2021). D¨armed skulle det f¨or framtida forskning vara intressant att studera hur simulatorer kan anv¨andas och kopplas in i trafikskolernas utbildningsplan f¨or k¨orkortstagarna.
Eftersom vissa deltagare ¨aven upplevde simulatorn som overklig s˚a skulle ¨aven utveckling av simulatorns realism kunna vara n˚agot att studera i framtiden.
I denna studie unders¨oktes inte simulatorsjuka. F¨or framtida studier skulle simulatorsjuka vara en intressant faktor att studera samt hur det kan f¨orhindras. Andra faktorer som kan studeras i en simulator skulle kunna vara exempelvis riskmedvetenhet, sj¨alvskattning och f¨orares reaktionsf¨orm˚aga. ¨Aven dessa faktorer skulle kunna j¨amf¨oras mellan olika ˚aldersgrupper och k¨on.
Det skulle ¨aven vara intressant att studera simulatorns l¨amplighet f¨or olika ˚aldrar. I denna studie j¨amf¨ordes tv˚a ˚aldersgrupper med ett stort spann mellan ˚aldrarna. Framtida studier skulle kunna g¨oras p˚a ˚aldrarna mellan 25 ˚ar och 45 ˚ar f¨or att komplettera.
En skillnad mellan hur s¨akra f¨orare blir i trafiken av en simulator j¨amf¨ort med riktig trafik skulle ocks˚a kunna vara ett intressant forsknings¨amne.
I en framtida studie kan det vara intressant att anv¨anda sig av en st¨orre samplesize f¨or att unders¨oka om resultaten blir signifikanta, n˚agot den h¨ar studien inte kunde p˚avisa.
Kapitel 6
Slutsats
I studien framkom inga skillnader mellan m¨an och kvinnor eller mellan de yngre och de ¨aldre deltagarnas k¨orprestation i simulatorn. Respondenterna uppgav en ¨overlag positiv inst¨allning till simulatorer i undervis- ningssyfte i k¨orutbildningar. Detta inneb¨ar att simulatorn skulle kunna ses som ett l¨ampligt verktyg f¨or alla ˚aldrar, m¨ojligtvis med undantag f¨or vissa ¨aldre kvinnor som upplevde illam˚aende i simulatorn. Dessutom fanns endast ett svagt samband g¨allande hastighets¨overtr¨adelser och antal ˚ar med k¨orkort. Ett antal faktorer b¨or dock beaktas innan en k¨orsimulator implementeras i f¨orarutbildningar:
• Simulatorn b¨or ge ett autentiskt intryck och upplevas s˚a lik bilk¨orning i verkligheten som m¨ojligt. • Vilka trafikm¨assiga tr¨aningsmoment som k¨orscenarierna i simulatorn b¨or inneh˚alla beh¨over noga un-
ders¨okas och ¨overv¨agas.
• Simulatorn b¨or erbjuda b˚ade automatv¨axlad och manuellt v¨axlad v¨axell˚ada. ¨
Overlag kan en k¨orsimulator ses som ett l¨ampligt verktyg f¨or framf¨orallt yngre personer i f¨orarutbildningar f¨or att tr¨ana p˚a riskfyllda och ovanliga trafiksituationer.
Litteratur
Akoglu, H. (2018). User´s guide to correlation coefficents. Turkish journal of emergency medicine, 18, 191– 93. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.tjem.2018.08.001
Aron, A., Aron, E. N. & Coups, E. (2014). Statistics for the bahavioral and social scineces: A brief course. Pearson.
Beckman, L. (2019). Ins¨andare: Bilen ¨ar n¨odv¨andig f¨or att samh¨allet ska fungera. https://www.gd.se/artikel/ insandare-bilen-ar-nodvandig-for-att-samhallet-ska-fungera
Berg, H.-Y. & Gregersen, N. P. (1993). Samband mellan unga bilf¨orares livsstil och deras olycksrisk i trafiken. Statens v¨ag- och transportforskningsinstitut, 374.
Berm´udez, J. L. (2014). Cognitive science: An introduction to the science of mind. Cambridge university press.
Boldrini, M., Fulmore, C. A., Tartt, A. N., Simeon, L. R., Pavlova, I., Poposka, V., Rosoklija, G. B., Stankov, A., Arango, V., Dwork, A. J., Hen, R. & Mann, J. J. (2018). HUman hippocampal neurogenesis persists throughout aging. Cell stem cell, 22(4), 589–599. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j. stem.2018.03.015
Box, G. E. P. (1984). The importance of practice in the development of statistics. Technometrics, 26(1), 1–8. https://doi.org/https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.2307/1268410
Cremer, A., Kalbe, F., Gl¨ascher, J. & Schwabe, L. (2021). Stress reduces both model-based and model- free neural computations during flexible learning. Elsevier, 229, 109–128. https : / / doi . org / https : //doi.org/10.1016/j.neuroimage.2021.117747
Custers, E. J. (2010). Long-term retention of basic science knowledge: A review study. Advances in health sciences education, 15, 109–128. https://doi.org/10.1007/s10459-008-9101-y
Dabbashi, F., Oreyzi, H., Nouri, A. & Akrami, N. (2015). Need for cognition and training reaction: The medi- ating role of learning motivation. International journal of education and psychological researches, 1(1), 36–42. https://doi.org/10.4103/2395-2296.147468
Eysenck, M. W. & Keane, M. T. (2015). Cognitive psychology: A students handbook. Psychology press. Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. F¨orfattarna och Liber AB.
Goode, N., Salmon, P. M. & Lenn´e, M. G. (2013). Simulation-based driver and vehiclle crew training: Ap- plications, efficacy and future directions. Elsievier, 44(3), 435–444. https://doi.org/https://doi.org/ 10.1016/j.apergo.2012.10.007
Holgersson, S., Grahn, O. & Wictorsson, S. (2020). Att minska antal d¨odade och skadade i trafiken - med fokus p˚a polisens trafiks¨akerhetsarbete. Link¨opings Universitet.
Howitt, D. (2016). Introduction to qualitative research methods in psychology. Pearson.
Johnson, T., Siegelman, N. & Arnon, I. (2020). Individual differences in learning abilities impact structure addition: Better learners create more structured languages. Cognitive science: a multidisciplinary journal, 44(8). https://doi.org/https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/cogs.12877
Kjellberg, A. & Sj¨oqvist, P. (2015). Experiemntell metodik f¨or beteendevetare. Studentlitteratur AB.
Lambert-B´elanger, A., Dubois, S., Weaver, B., Mullen, N. & B´edard, M. (2012). Aggressive driving behavior in young drivers (aged 16 through 25 involved in fatal crashes. Journal of safety research, 43(5-6), 333–338. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.jsr.2012.10.011
Lucas, G., Kemeny, A., Paillot, D. & Colombet, F. (2020). A simulation sickness study on a driving simulator equipped with a vibration platform. Elsivier, 68, 15–22. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.trf. 2019.11.011
Magnusson, P. (2009). Simulerade rattar [Examensarbete, universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:275848/FULLTEXT01.pdf
Momin, A., Bhattacharya, S., Sanyal, S. & Chakraborty, P. (2020). Visual attention, mental stress and gender: a A study unsing physiological signals. IEEE, 109–128. https://doi.org/10.1109/ACCESS.2020. 3022727
Ottenbacher, K. J. (1995). The chi-squared test: its use in rehabilitation research. Arch phys med rehabil, 76, 678–. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.tjem.2018.08.001
Peters, B., Selander, H., Stave, C., Hultgren, J. A. & Jansson, A. (2016). Evaluation of driving simulator based training for older drivers in Sweden. VTI.
Ridderstolpe, E. (2014). L˚agt antal d¨oda i trafiken f¨or 2013. https : / / sverigesradio . se / sida / artikel . aspx ? programid=83&artikel=5750224/
Selander, H., Stave, C., Willstrand, T. D. & Peters, B. (2019). Driving simulator-based training to improve self-rating ability of driving performance in older adults - a pilot study. European transport research review, 11(35), 1–7. https://doi.org/https://doi.org/10.1186/s12544-019-0372-6
STR, S. t. r. (u.˚a). Statistik. https://www.str.se/aktuellt/fakta-om-forarutbildning/statistik/
St˚ahl, J. & Klarberg, P. (2016). Trafikpolis, motion till riksdagen. https://data.riksdagen.se/fil/ECD0B0A1- 6595-4126-87DE-217F6F63E835/
Svensk-f¨ors¨akring. (2021). Antal d¨odade och skadade i trafiken - en j¨amf¨orelse av f¨ors¨akringsstatistiken och v¨agtrafikstatistiken. Svensk f¨ors¨akrings rapportserie, (1).
Trafikverket. (2019). V¨agtrafikskador. Stockholm: Trafikanalys.
Trafikverket. (2021). Det h¨ar ¨ar nollvisionen. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/trafiksakerhet/det- har-ar-nollvisionen/
Trafikverket. (2020a). Nollvisionen - tillsammans r¨addar vi liv. https : / / www. trafikverket . se / for - dig - i - branschen/samarbete-med-branschen/Samarbeten-for-trafiksakerhet/tillsammans-for-nollvisionen/ Trafikverket. (2020b). V¨alj en s¨aker bil. https : / / www. trafikverket . se / resa - och - trafik / trafiksakerhet / Din -
sakerhet-pa-vagen/Sakerhet-i-bil/Valj-en-saker-bil/
Trafikverket & Transportstyrelsen. (u. ˚a). F¨orslag p˚a nytt f¨orarutbildningssystem f¨or personbil, beh¨orighet B. Transportstyrelsen. (2009). Fordonsstatistik. https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/Fordonsstatistik/
2006/Fordonsstatistik-december-2006/
Transportstyrelsen. (2017). Unga m¨an ¨overrepresenterade vid k¨orkorts˚aterkallelser. https://transportstyrelsen. se/sv/vagtrafik/statistik/Korkort/
Transportstyrelsen. (2020). 31. Hastighetsbegr¨ansning. https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Vagmarken/ Forbudsmarken/Hastighetsbegransning/
Transportstyrelsen. (2021a). Fordonsstatistik. https : / / www . transportstyrelsen . se / sv / vagtrafik / statistik / Fordonsstatistik/
Transportstyrelsen. (2021d). Statistik ¨over k¨orkortsinnehavare. https : / / transportstyrelsen . se / sv / vagtrafik / statistik/Korkort/Statistik-over-korkortsinnehavare-efter-kon/
Transportstyrelsen. (2021b). Statistik ¨over k¨orkortsinnehavare efter beh¨orighet. https://transportstyrelsen.se/ sv/vagtrafik/statistik/Korkort/Statistik-over-korkortsinnehavare-efter-behorighet1/
Transportstyrelsen. (2021c). Statistik ¨over v¨agtrafikolyckor. https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/ olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/
Yang, J., Yan, F.-F., Chen, L., Xi, J., Fan, S., Zhang, P., Lu, Z.-L. & Huang, C.-B. (2020). General learning ability in perceptual learning. PNAS: Proceding of the national academy of sciences of the united states of America, 117(32), 19092–19100. https://doi.org/https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1073/pnas. 2002903117