I denna studie har yrkesverksamma i tal- och språkklasser och språkspår intervjuats. Flera informanter tar upp samarbetet med logopeder som värdefullt i arbetet med elever med språkstörning, framför allt i undervisningssituationer men också i en handledande roll. Därför skulle det vara intressant att forska vidare om hur goda logopedsamarbeten bör utformas i skolan för att optimera lärandet för elever med språkstörning.
Referenser
Andrés-Roqueta, C., Adrian, J. E., Clemente, R. A., & Villanueva, L. (n.d.). Social cognition makes an independent contribution to peer relations in children with Specific Language Impairment. Research in Developmental Disabilities, 49–50, 277–290. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1016/j.ridd.2015.12.015 Beck, I. L., McKeown, M. G., & Lucan, L. (2002). Bringing words to life: Robust vocabulary instruction. New
York, NY: Guilford Press
Bjar, L & Liberg, C. (2010). Språk i sitt sammanhang. Bjar, L. & Liberg, C. (red.) Barn utvecklar sitt språk.
Lund: Studentlitteratur
Boström, L. (2009). Goda lärmiljöer: en spindel spinner ett nät. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Bruce, B, (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund:
Studentlitteratur.
Bruce, B, Hansson, K, & Nettelbladt, U. (2010). Assertiveness, responsiveness and reciprocity in verbal interaction. Dialogues between children with SLI and peers with typical language development. First Language, (3–4), 493. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0142723710370523
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Thernlund, G., & Nettelbladt, U. (2006). ADHD and language impairment. European Child &
Adolescent Psychiatry, 15(1), 52–60. https://doi.org/10.1007/s00787-006-0508-9
Bruce, B & Thernlund, G. (2008). Språkstörning vid neuropsykiatriska funktionshinder. Hartelius, L. (red.) Logopedi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber AB.
Carlberg Eriksson, E. (2016). Språkstörning - en pedagogisk utmaning: ett stödmaterial för dig som möter tonårselever. ([2 rev.uppl.]). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (1. Uppl.) Stockholm: Liber
Dockrell, J. E., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S. & Lindsay, G. (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. I: Child Language Teaching and Therapy nr 31, s. 271–286
Durkin, K., & Conti-Ramsden, G. (2014). Turn off or tune in? What advice can SLTs, educational psychologists and teachers provide about uses of new media and children with language impairments?. Child Language Teaching and Therapy, 30(2), 187-205.
Durkin, K., Mok, P. L. H., & Conti-Ramsden, R. G. (2015). Core subjects at the end of primary school:
identifying and explaining relative strengths of children with specific language impairment (SLI).
International Journal of Language & Communication Disorders, 50(2), 226–240. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/1460-6984.12137
Ek, U., Norrelgren, F., Westerlund, J., Dahlman, A., Hultby, E., & Fernell, E. (2012). Teenage outcomes after speech and language impairment at preschool age. Neuropsychiatric Disease & Treatment, 8221-227. doi:
10.2147/NDT.S30106
Farrell, M. (2017). Educating special students: an introduction to provision for learners with disabilities and disorders. (Third edition). Abingdon, Oxon: Routledge.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (1. Uppl.) Stockholm: Liber
Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (2., uppdaterade uppl.) Uppsala: Hallgren &
Fallgren.
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4., uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (2016). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal of Disability Research.
Jerome, A. C., Fujiki, M., Brinton, B., & James, S. L. (2002). Self-Esteem in Children With Specific Language Impairment. Journal of Speech, Language & Hearing Research, 45(4), 700. Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aph&AN=71 76008&site=eds-live&scope=site
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (4. uppl.) Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Kail, R. (1994). A method for studying the generalized slowing hypothesis in children with specific language..
Journal of Speech & Hearing Research, 37(2), 418. Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ufh&AN=94 06201817&site=eds-live&scope=site
Knox, E. (2002). Educational attainments of children with specific language impairment at year 6. Child Language Teaching & Therapy, 18(2), 103–124.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1191/0265659002ct230oa
Kroksmark, T. (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Law, J., Garett, Z. & Nye,C. (2005). Speech and Language Therapy Interventions for Children with Primary Speech and Language Delay or Disorder. The Campbell Systematic Reviws, 2005:5
Leonard, L.B. (2014). Children with specific language impairment [Elektronisk resurs]. (2. ed.) Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.
Mariani, L. (1997). Teacher Support and Teacher Challenge in Promoting Learner Autonomy. Perspectives, a Journal of TESOL-Italy. 22. 5-19.
Miller, C. A., Kail, R., Leonard, L. B, & Tomblin, J. B. (2001). Speed of processing in children with specific language impairment. J. Speech Lang. Hear. Res. 44(2):416–33
Miniscalco, C. (2007). Language problems at 2 1/2 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropsychiatric disorders. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Univ. , 2007.
Göteborg.
Miniscalco, C. Inte bara sen språkutveckling. (2009). Bjar, L. & Frylmark, A. (red.) Barn läser och skriver:
specialpedagogiska perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2005). Vilka är de grundläggande perspektiven? (2005). Pedagogisk Forskning i Sverige, (2), 124.
Nilsson, K. K., & Lopez, K. J. (2016). Theory of Mind in Children With Specific Language Impairment: A Systematic Review and Meta-Analysis. CHILD DEVELOPMENT, (1), 143. Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN376579 270&site=eds-live&scope=site
Paul, E. (2017) Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning: Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker. Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik. Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm. Retrieved from https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.o ai.DiVA.org.su.145375&site=eds-live&scope=site
Rhoad, D. A., Justice, L. M., Sawyer, B. E., & O’Connell, A. A. (2018). Teacher–child relationships and classroom learning behaviours of children with developmental language disorders. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(2), 324–338. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/1460-6984.12351
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation– vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Wolters Kluwer
Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents with Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474–495. Retrieved from https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ985847&
site=eds-live&scope=siteSverige.
Steele, S. C., & Mills, M. T. (2011). Vocabulary Intervention for School-Age Children with Language Impairment: A Review of Evidence and Good Practice. Child Language Teaching and Therapy, 27(3), 354–
370. Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ939561&
site=eds-live&scope=site
Storkel, H. L., Voelmle, K., Fierro, V., Flake, K., Fleming, K. K., & Romine, R. S. (2017). Interactive Book Reading to Accelerate Word Learning by Kindergarten Children with Specific Language Impairment:
Identifying an Adequate Intensity and Variation in Treatment Response. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 48(1), 16–30.Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1131352
&site=eds-live&scope=site
Strömqvist, S. (2003) Language acquisition in early childhood. Rickheit, G., Herrmann, T. & Deutsch, W. (red.) (2003). Psycholinguistik [Elektronisk resurs] ein internationales Handbuch. Berlin: W. de Gruyter.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan).
Norstedts juridik.
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018.
(Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och skola.
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning – en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning.
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation . (2009). Bjar, L. & Frylmark, A. (red.) Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. Fejes, A. & Thornberg, R.
(red.) Handbok i kvalitativ analys. (1. Uppl.) Stockholm: Liber
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Tufvesson, C. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: förskola och skola : handledning. (3. uppl.) Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Valentine, J. C., DuBois, D. L., & Cooper, H. (2004). The Relation Between Self-Beliefs and Academic Achievement: A Meta-Analytic Review. EDUCATIONAL PSYCHOLOGIST, (2), 111. Retrieved from https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=
RN149776008&site=eds-live&scope=site
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1981). Inlärning och psykisk utveckling i skolåldern i Psykologi och dialektik: [en antologi].
Stockholm: Norstedt. (ca 19 s.)
Wadman R, Durkin K, & Conti-Ramsden G. (2008). Self-esteem, shyness, and sociability in adolescents with specific language impairment (SLI). Journal of Speech, Language & Hearing Research, 51(4), 938–952.
Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=10565253 7&site=eds-live&scope=site
Wallach, G. P., Charlton, S., & Christie, J. (2009). Making a Broader Case for the Narrow View: Where to Begin? Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 40(2), 201–211. Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ838193&
site=eds-live&scope=site
WHO. (2016). ICD-10. Hämtad 15 december 2018 från https://icd.who.int
Bilaga 1- Informationsbrev
Hej!
Vi går sista terminen på̊ speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Under denna termin har vi till uppgift att skriva vårt självständiga arbete. Vi har valt att skriva om språkstörning därför att ämnet intresserar oss och vi tror att kunskap om detta är något vi kan ha nytta av i vår framtida praktik.
Syftet med vårt arbete är att ta del av några lärares erfarenheter kring läs- och skrivundervisning för elever med språkstörning. Frågor som vi bland annat vill försöka få svar på är hur lärare i tal- och språkklasser arbetar med elevernas språkutveckling samt vilka anpassningar läraren gör i
undervisningsmiljön vid läs- och skrivaktiviteter.
Vi skulle vilja få komma till er arbetsplats och genomföra en intervju på ca 30 minuter där vi vill ta del av er kunskap om elever med språkstörning och om de arbetssätt som ni använder er av i arbetet med dessa elever. Vi önskar få spela in intervjun för att efteråt kunna transkribera den. Det är endast vi två som kommer att ta del av inspelningarna och resultatet kommer att finnas med i vår uppsats.
Vi kommer att följa de forskningsetiska riktlinjerna som ges ut av Vetenskapsrådet vilket innebär att det är frivilligt att delta i intervjuerna och att ni när som helst kan avbryta er medverkan. För att i större mån kunna säkerställa er anonymitet i vår uppsats kommer svaren från intervjun att avidentifieras.
Hälsningar Sofia och Maria
Kontaktuppgifter:
Sofia Ekblad: sofia.ekblad@gmail.com
Maria Woxblom: maria.woxblom@stockholm.se Handledare: mina.sedem@specped.su.se
Bilaga 2 - Intervjuguide
Ditt namn?
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat i tal- och språkklasser?
Vilken ålder är det på eleverna du arbetar med?
Hur många elever är det i klassen?
Vilka kriterier behöver uppfyllas för att en elev ska få börja i en tal- och språkklass på den här skolan?
Kan du berätta om er verksamhet och era arbetssätt?
Kan du beskriva en (typisk) elev i er verksamhet?
Kan du berätta hur ni arbetar för att utveckla elevernas språk?
Kan du berätta om läs- och skrivundervisningen i din klass? (Kan du beskriva hur en lektion är uppbyggd?)
Hur tänker ni kring lärmiljön?
Beskriv hur ni hanterar elevers olikheter?
Vilket råd om läs- och skrivinlärning skulle du vilja ge till klasslärare i ordinarie skolan?
Finns något mer som du vill berätta om eller tillägga?
Stort tack för din medverkan!
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se