Under genomförandet av litteraturstudien upplevde vi att det fanns svårigheter att hitta aktuellt material, området anses inte vara forskat kring i så stor utsträckning. Det upptäcktes ett behov av vidare fördjupad forskning inom området. Litteraturstudien innehåller färre kvalitativa studier, fler framtida studier med kvalitativ ansats bör genomföras för att ytterligare undersöka patienters upplevelser av att genomgå ett hjärtstopp. Fler studier ur ett sjuksköterskeperspektiv efterfrågas. Även forskning kring patientens upplevelser av eftervården efter ett hjärtstopp hade varit intressant att läsa mer om. De artiklar vi har fått fram genom vårt sökningsförfarande har till liten del eller inte alls berört någon form av upplevelser kring återkoppling till sjukhuset tiden efter hjärtstoppet. Då vi anser att olika sjukhus- och läkarbesök kan bli en del av vardagen efter ett hjärtstopp så efterfrågar vi forskning som inriktar sig på just detta.
10 Referenser
Agardh, E, Moradi, T, Allebeck, P. (2008). Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige. Jämförelse mellan svenska och WHO-data. Läkartidningen. 105(11): 816-21.
Anand, S., Islam, S., Rosengren, A., Franzosi, MG., Steyn, K., Yusufali, AH., Keltai, M., Diaz, R., Rangarajan, S., & Yusuf, S. (2008). Risk factors for myocardial infarction in women and men: insights from the INTERHEART study. Europian Heart Journal.
29, 932–940.
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber.
Bolse, K., Hamilton, G., Flanagan, J., Carroll, D. L., & Fridlund, B. (2005). Ways of experiencing the life situation among United States patients with an Implantable Cardioverter-Defibrillator: A qualitative study. Progress in Cardiovascular Nursing, 1, 4-10.
Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19(3), 323-338.
Calais, F., Fröbert, O., Rosenblad, A., Hedberg, P., Wachtell, K., & Leppert, J. (2014). Leisure-time physical inactivity and risk of myocardial infarction and all-cause mortality: A case–control study. International Journal of Cardiology, 177, 599–600. Chow, CK., Jolly, S., Rao-Melacini, P., Fox, KA., Anand, SS., & Yusuf, S. (2010). Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early
cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation, 121(6):750-8.
Cordon, C., McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 37-44.
Cronberg, T., Lilja, G., Rundgren, M., Friberg, H., & Widner, H. (2009). Long-term neurological outcome after cardiac arrest and therapeutic hypothermia. Resuscitation,
80, 1119-1123.
Dahlberg, K., & Segegren, K. (2011). Hälsa och vårdande I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006) Att analysera diskurser. I F. Friberg (Red.) Dags för
uppsats (s.125-128). Lund: Studentlitteratur AB.
Deasy, C., Bray, J., Smith, K., Harriss, L., Bernard, S., & Cameron, P. (2013). Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Emergency Medicine Journal, 30 (7), 532-537.
Dougherty, C. M., Benoliel, J. Q., & Bellin, C. (2000). Domains of nursing intervention after sudden cardiac arrest and automatic internal cardioverter defibrillator implantation.
Heart & Lung, 29, 79-86.
Eldh, A.M.-C., Ehnfors, M., & Ekman, I.(2004). The phenomena of participation and non-participation in health care experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 3 (3), 239-246.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Forslund, A-S., Lundblad, D., Jansson, J-H., Zingmark, K., & Söderberg, S. (2013). Risk factors among people surviving out-of-hospital cardiac arrest and their thoughts about what lifestyle means to them: a mixed methods study. BMC Cardiovascular
Disorders. 13:62.
Friberg, F. (2006) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats-
Fridlund, B., Lindgren, E-C., Ivarsson, A., Jinhage, B-M., Bolse, K., Flemme, I., Mårtensson, J. (2000). Patients with implantable cardioverter-defibrillators and their conceptions of the life situation: a qualitative analysis. Journal of Clinical Nursing, 9, 37-45.
Gamper, G., Willeit, M., Sterz, F., Herkner, H., Zoufaly, A., Hornik, K., & Laggner, A. (2004). Life after death: posttraumatic stress disorder in survivors of cardiac arrest -- prevalence, associated factors, and the influence of sedation and analgesia. Critical
Care Medicine, 32(2), 378-383.
Granja, C., Cabral, G., Texeria Pinto, A., & Costa Pereceria, A., . (2002). Quality of life 6- months after cardiac arrest. Resusciation, 55, 37-44.
Hanssen, T., Nordrehaug, J., & Hanestad, B. (2005). A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 4(1), 37-44.
Hellenius, M-L. (2012). Liten förändring ger stor förbättring. I Mårten Rosenqvist & Per Tornvall (Red.) Hjärtat. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Herlitz, J. (2014). Svenska hjärt- lungräddningsregistret. Årsrapport 2014. Hämtad 2014-11-22 från: http://hlr.nu/wp-content/uploads/Svenska-HLR-registret-Arsrapport-2014.pdf.
Hofgren, C., Lundgren-Nilsson, A., Esbjörnsson, E., & Sunnerhagen, K. (2008). Two years after cardiac arrest; cognitive status, ADL function and living situation. Brain
Injury, 22(12), 972-978.
Holmberg, S. (2010) Hjärtstopp. I Wallentin, L., & Lindahl, B. (Red.) Akut
kranskärlssjukdom (s.121-129). Lund: Studentlitteratur AB.
Holmberg, S. (2000) Arytmier. I Wallentin, L (Red.), Akut kranskärlssjukdom (s.125-130) Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.
Iqbal, R., Anand, S., Ounpuu, S., Islam, S., Zhang, X., Rangarajan., S. (2008). Dietary patterns and the risk of acute myocardial infarction in 52 countries: results of the INTERHEART study. Circulation, 118 (19), 9-37.
Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H. R., Akadottir, S. H Gunnarsdottir, J.T., & Jonsdottir, H. (2013). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European Journal of cardiovascular Nursing, 13 (5), 429-435.
Klemenc-Ketis, Z. (2013). Life Changes in Patients After Out-of-Hospital Cardiac Arrest. International Journal Of Behavioral Medicine, 20(1), 7-12.
Lodén, S. (1999). Hjärta med smärta: en bok om livet före, under och efter
kranskärlsoperationen. Stockholm: Informationsförlaget
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund Nielsen, B. (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. (2:a uppl.) (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.
Martinell, L., Larsson, M., Bång, A., Karlsson, T., Lindqvist, J., Thorén, A-B., & Herlitz, J. (2010) American Journal of Emergency Medicine. 28, 543–551.
Middelkamp, W., Moulaert, V., Verbunt, J., van Heugten, C., Bakx, W., & Wade, D. (2007). Life after survival: long-term daily life functioning and quality of life of patients with hypoxic brain injury as a result of a cardiac arrest. Clinical Rehabilitation, 21(5), 425-431.
Nichol, G., Stiell, I G., Hebert, P., Wells, G A., Vandemheen, K., & Laupacis, A. (1999). Academic Emergency Medicine. 6(2):95-102.
Palacios-Ceña, D., Losa- Iglesias, M E., Salvadores- Fuentes, P., & Fernandez- de-las- Peñas, C. (2011) Sudden cardiac death: The perspective of spanish survivors. Nursing &
Polit, D.F & Beck, C.T. (2010). Nursing research. Generating and Assesing Evidence
for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.
Sand, O., Sjaastad, Ö., & Haug, E. (2009). Människans fysiologi. Finland: WS Bookwell AB.
Saner, H., Borner Rodriguez, E., Kummer-Bangerter, A., Schüppel, R., & von Planta, M. Quality of life in long-term survivors of out- of- hospital cardiac arrest. (2001)
Resusciation, 53, 7-13.
Simonsen, T., & Hasselström, J. (2012). Illustrerad farmakologi. Stockholm: Natur och kultur.
Skärsäter, I. (2009) Pysikisk ohälsa. I Edberg, A. & Wijk, H. (Red.). Omvårdnadens
grunder. Hälsa och ohälsa (s.711- 744). Lund: Studentlitteratur.
Svenska rådet för HLR. (2014). Hjärtstopp. Hämtad 9 Oktober, från, http://hlr.nu/hjartstopp.
Uren, A., & Galdas, P. (2014) The experience of male sudden cariac arrest survivors and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 1-10.
Vasko, P. (2007) Hjärt- och kärlsjukdomar. I N. Grefberg & L-G. Johansson (Red.),
Medicinboken- vård av patienter med invärtes sjukdomar (s.55-141) Stockholm: Liber
AB.
Vetenskapsrådet (2014) Oredlighet i forskning. Hämtad 7 November , 2014, från Cordex, http://codex.vr.se/etik6.shtml.
Wachelder, E. M., Moulaert,V. R. M. P., van Heugten, C., Verbunt, J. A., Bekkers, S. C. A. M., & Wade, D. T. (2009). Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 80, 517-522.
Wadman, C. (2009). Statens folkhälsoinstitut. Levnadsvanor. Lägesrapport 2009. Hämtad 2014-11-23 från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12394/R2010-03-Levnadsvanor-Lagesrapport-2009.pdf.
Willman, A. (2010). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.),
Omvårdandets Grunder. Hälsa och ohälsa (s.27-44). Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organisation. (2003). WHO definition of Health. Hämtad 6 November från: http://www.who.int/about/definition/en/print.html.
World Healt Organisation. (2013). Cardiovascular diseases (CVDs). Hämtad 2014-11-22 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en.
WHO. (2014). Diabetes. Hämtad 2014-11-23 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/.
Wright, L.M., Watson, W.L. & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad:
föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2006) Informationssökning . I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats-
Bilagor
Bilaga 1 Sökningsförfarande
Tabell 1:1 PubMed (140902- 141015)
Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar ”Cardiac arrest” 37 945 0 0 0 0 ”Quality of life” 208 143 0 0 0 0 Cardiac arrest AND Quality of life 790 0 0 0 0 Cardiac arrest AND Quality of life AND outcome 266 266 21 0 0 Heart arrest AND Quality of life AND Outcome 234 234 35 7 3 Cardiac arrest AND lifesituation AND qualitative 10 10 3 1 1 Cardiac arrest AND qualitative 176 176 5 4 3 “Sökord“- Fritextsökning
Avgränsningar: Abstract och Fulltext
Tabell 1:2 Cinahl (140902-141015)
Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar Quality of life (+) 21 236 0 0 0 0 Heart arrest (+) 2 019 0 0 0 0 Heart arrest (+) AND Quality of life (+) 16 16 9 3 1 “ Heart arrest Quality of life” 16 16 2 2 1 “Heart Arrest Quality of life Outcome” 13 13 3 3 2 Heart arrest AND Life change events 1 1 1 1 1 Heart arrest AND Cognition 4 4 4 4 1 (+)- Explode “Sökord“- Fritextsökning
Tabell 1:3 PsycINFO (130902-131015)
Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar ”Heart arrest” 313 0 0 0 0 ”Life changes” 38 588 0 0 0 0 “Cardiac arrest” 514 0 0 0 0 Heart arrest AND Life changes 9 9 9 0 0 Cardiac arrest AND near death experiences
7 7 1 0 0
”Sökord”- Fritextsökning
Avgränsningar- Peer reviewd och Fulltext
Tabell 1:4 Sekundärsökning (141030)
Sekundärsökning
En artikel hittades i en redan inkluderad artikels referenslista men valdes att inte tas med då författarna av föreliggande litteraturstudie ansåg att den inte svarade an till syftet.
Sekundärsökningen utfördes i databasen PubMed .
Artikelns titel:
A qualitative and quantitative study of the incidence, features and aetiology of near death experiences in cardiac arrest survivors.