A. Syftet med studien?
……… ……… Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja Nej
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja Nej B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? ……… Vilka är exklusionskriterierna? ……… Vilken urvalsmetod användes?
Randomiserat urval
Obundet slumpmässigt urval Kvoturval Klusterurval Konsekutivt urval Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
……… Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
………
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
……… ……… Var reliabiliteten beräknad?
Ja Nej
Var validiteten diskuterad? Ja Nej
D. Analys
Hur stort var bortfallet?
……… Fanns en bortfallsanalys?
Var den statistiska analysen lämplig? Ja Nej
Om nej, varför inte?
……… Vilka var huvudresultaten?
……… ……… Erhölls signifikanta skillnader?
Ja Nej
Om ja, vilka variabler?
……… Vilka slutsatser drar författaren?
……… ……… Instämmer du?
Ja Nej
E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja Nej
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja Nej
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja Nej
Motivera varför eller varför inte!
……… ………
* Modifierad checklista för kvasi-experimentiella studier utan kontrollgrupp efter Forsbergs och Wengströms (2013) mall.
Bilaga 5 Artikelmatris
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift TitelSyfte Typ av studie
Design Metod Resultat Kvalitet 1 Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009) Sverige Cinahl Qualitative health research To survive out-of-hospital cardiac arrest: A search of meaning and coherence.
Att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus, med fokus på hur hjärtstoppet påverkade deras välbefinnande över tiden.
Kvalitativ studie
Beskrivande fenomenologisk design 8 män och 1 kvinna
Intervjuer utförda av första författaren i deltagarnas hem. Intervjuerna spelades in, skrevs ner och översattes
De var ca. 45-89 minuter långa och hade en öppningsfråga med öppna följdfrågor.
Efter att ha genomgått ett hjärtstopp upplever patienterna att de har förlorat en känsla av sammanhang på grund av en del minnesluckor av själva hjärtstoppet. En ny förståelse har byggts upp och majoriteten av de deltagande patienterna upplever en ökad sårbarhet efter hjärtstoppet.
Hög 2. Deasy, C., Bray, J., Smith, K., Hariss, L., Bernard, S. & Cameron, P. (2012) Australien Cinahl Emergency Medicine Journal
Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest
Att bedöma unga vuxnas funktionella utfall och livskvalitet efter ett hjärtstopp.
Kvantitativ studie
Kvasiexperimentiell kohortstudie (n= 56) 40 män och 16 kvinnor. Frågeformulär(EQ-5D, SF-12 och Glasgows utfalls-skala) via en telefonintervju.
Majoriteten av
hjärtstoppspatienterna återgick till sitt jobb och kunde leva
självständigt.
De flesta rapporterade inga problem med mobilitet eller sin personliga vård.
En tredjedel rapporterade problem med sina vardagliga aktiviteter. En minoritet av patienterna lever med måttlig eller svår ångest efter hjärtstoppet.
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
3. Forslund, A-S., Lundblad, D., Jansson, J-H., Zingmark, K., & Söderberg, S. (2013) Sverige PubMed BMC Cardiovascular Disorders
Risk factors among people surviving out-of-hospital cardiac arrest and their thoughts about what lifestyle means to them: a mixed methods study.
Att beskriva riskfaktorer och livsstilen hos patienter som överlevt ett hjärtstopp.
Mixad metod
(n= 71) 53 män och 18 kvinnor i den kvantitativa delen
(n=13) 10 män och 3 kvinnor i den kvalitativa delen
Frågeformulär som identifierade riskfaktorer som kunde orsakat hjärtstoppet.
Intervjuer med frågor:
- ”Vad tänker du på när jag nämner ordet livsstil?
- Vad betyder livsstil för dig?
- Har hjärtstoppet påverkat din livsstil? - Vad är viktigt för att få dig att må bra?”
Den kvantitativa delen av studient visade att majoriteten av hjärtstoppen berodde på olika riskfaktorer så som rökning, övervikt och ökade kolestrolvärden. Den kvalitativa delen av studien visar hur de drabbade kommer till insikt och får en förståelse för varför de drabbades av ett hjärtstopp och hur de skulle kunna förändra sin livsstil och motverka ett nytt hjärtstopp. Medel 4. Gamper, G., Willeit, M., Sterz, F., Herkner, H., Zoufaly, A., Hornik, K., Havel, C., & Laggner, A.N. (2004) Österrike Cinahl
Lippincott Williams & Wilkins
Life after death: Posttraumatic stress disorder in survivors of cardiac arrest- Prevalence, associated factors, and the influence of sedation and analgesia.
Att studera prevalensen av Post- traumatiskt stresssyndrom (PTSD) hos patienter efter ett hjärtstopp.
Kvantitativ studie
Kvasiexperimentiell kohortstudie (n= 39) 25 män och 14 kvinnor i gruppen med posttraumatiskt stressyndrom. (n= 104) 71 män och 33 kvinnor i kontrollgruppen.
Frågeformulär:
- Modifierad EQ-5D skala - Davidson Trauma Scale (DTS)
Patienterna med PTSD visade signifikant försämring i alla livskvalitetindikationer, en minskning av fysisk aktivitet och en högre nivå av somatiska besvär.
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift Titel
Syfte Typ av studie
Design Metod
Resultat Kvalitet
5. Granja, C., Cabral, G., Teixeria Pinto, A., & Costa- Pereira, A.
(2002) Portugal PubMed
Resusciation
Quality of life 6-months after cardiac arrest.
Att utvärdera hälsorelaterad livskvalitet av
hjärtstoppspatienter.
Kvantitativ studie
Kvasiexperimentiell fall- kontrollstudie (n= 19) 12 män och 7 kvinnor i gruppen för hjärtstoppspatienter
(n=38). 17 män och 21 kvinnor i kontrollgruppen.
EQ-5D frågeformulär fick fyllas i av hjärtstoppspatienterna 6 månader efter hjärtstoppet och jämfördes med en kontrollgrupp som valdes ut på samma intensivvårdsavdelning men som inte genomgått ett hjärtstopp.
De patienter som inte drabbats av hjärnskada var de som kunde återgå till sina tidigare aktiviteter och erhöll en god livskvalitet.
Medel 6. Hofgren, C., Lundgren- Nilsson, A., Esbjörnsson, E., & Sunnerhagen, K.. S. (2008) Sverige Cinahl Brain injury
Two years after cardiac arrest; cognitive status, ADL function and living situation
Att beskriva patientens kognitiva funktion, dagliga aktiviteter (ADL), bostäder och förmågan att återgå till arbetet efter hjärtstoppet
och att undersöka det
prognostiska värdet av tidigare bedömningar
Kvantitativ studie
Kvasiexperimentiell kohortstudie (n= 22)19 män och 3 kvinnor.
- Skala från nationella institutets för hälsa och stroke (gav resultat för deltagarnas neurologiska status)
- The Mini Mental State Exam (screening instrument för att få fram individens mentala status)
- The Barrow Neurological Institute Screen for
Higher Cerebral Functions (screeninginstrument för att få fram individens kognitiva funktioner)
Studien visar hur
hjärtstoppspatienterna har påverkats i sina kognitiva funktioner, livssituationer och ADL-förmågor.
Även minnesfunktioner och funktioner för olika typer av problemlösning hade förändrats antingen till det bättre eller till det sämre, på två år.
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift Titel
Syfte Typ av studie
Design Metod Resultat Kvalitet 7. Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H. R., Akadottir, S. H., Gunnarsdottir, J.T., & Jonsdottir, H. (2013) Island PubMed European Journal of Cardiovascular Nursing.
The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life
Att beskriva överlevares upplevelser efter plötsligt hjärtstopp och återupplivning. Även för att få kunskap om vilken effekt dessa upplevelser har på behov och problem hos de överlevande.
Kvalitativ studie
Tolkande fenomenologisk studie 7 män i åldern 50-54 år Semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visar att männen byggde upp en känsla av otrygghet och ett behov av stöd när de insåg att de efter sjukhusvistelsen var tvugna att stå på egna ben.
Majoriteten av männen kunde gå tillbaka till jobbet vilket de tyckte var ett stort steg i rätt riktning. Den fysiska försämringen gav en känsla av tristess och begränsning eftersom att de ville försöka återgå till sina tidigare liv så fort som möjligt.
Hög 8. Klemens-Ketis, Z. (2011) Slovenien Cinahl International Society of Behavioral Medicine
Life changes in patients after out-of-hospital cardiac arrest
Att fastställa sambandet mellan Nära döden- upplevelser och livsförändringar efter ett hjärtstopp.
Kvantitativ studie
Kvasiexperimentiell fallkontrollstudie
(n=7) 7 män i gruppen för ”nära döden”- upplevelser.
(n= 30) 22 män och 8 kvinnor i kontrollgruppen.
Frågeformulär:
- Greysons NDU frågeformulär - Life change inventory frågeformulär
En signifikant förändring hos hjärtstoppspatienter som upplevt en ”nära döden”- upplevelse : - Tolerans och respekt mot andra människor
- Att förstå sig själv
- Uppskattning av platser och naturen runt omkring - Känsla av mening med livet - Oro och frågor av den sociala rättvisan
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift Titel
Syfte Typ av studie
Design Metod Resultat Kvalitet 9. Middlekamp, W., Moulaert, V. RMP.,A Verbunt, C., van Heugten, C.M., Bakx, W. C., & Wade, D.T. (2006) Nederländerna Cinahl Clinical Rehabilitation
Life after survival: Long term daily life functioning and quality of life of patients with hypoxic braininjury as a result of a cardiac arrest.
Att fastställa nivån på dagliga funktioner och livskvalitet hos patienter med hypoxisk hjärnskada efter ett hjärtsopp.
Kvantitativ studie
Kvasiexperimentiell kohortstudie
(n=16) 9 män och 7 kvinnor
Frågeformulär
- The International Classification of functioning, Disability and health - The cognitive failures
questionnaire
- Quality of life after braininjury- questionnair
- The Impact on participation and autonomy questionnair
- The caregiver strainindex - Frenchay activities Index Medicinska journaler
Dessa patienter blev begränsade i kognitivitet, daglig funktion och livskvalitet efter det hjärtstoppet.
Hög 10. Nichol, G., Stiell, I.G., Hebert, P., Wells, G. A., Vandemheen, K., & Laupacis, A. (1999) Kanada PubMed Academic emergency medicine
What is the quality of life for survivors of cardiac arrest? A prospective study.
Att uppskatta/utvärdera livskvaliteten hos de som överlevt ett hjärtstopp och korrelera livskvalitet med kliniskt viktiga parametrar.
Kvantitativ studie Kvasiexperimentiell kohortstudie
(n= 86) 47 män och 39 kvinnor. Frågeformulär utifrån olika metoder för att få svar på bl.a kognitivitet och livskvalitet
Intervjuer
Patienternas hälsa var mest förändrade gällande känslor, smärta och kognition. Livskvaliteten hos patienterna var signifikant bättre hos de som hade en kortare ”räddningstid” än hos de som behövde längre tid till återupplivning
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift Titel
Syfte Typ av studie
Design Metod Resultat Kvalitet 11. Palacios-Ceña, D., Losa- Iglesias, M.E., Salvadores- Fuentes, P., & Fernandez- de-las- Peñas, C. (2011) Spanien PubMed
Nursing and Health Science
Sudden cardiac death: The perspectives of Spanish survivors
Att undersöka upplevelser hos patienter som lyckats återupplivas efter ett plötsligt hjärtstopp.
Kvalitativ studie
Beskrivande fenomenologisk design.
(n=9) 5 män och 4 kvinnor Ostrukturerade intervjuer med en öppningsfråga:
”Hur genomgår eller upplever man ett plötsligt hjärtstopp?”
En känsla av rädsla följde med den drabbade även efter hjärtstoppet och påverkade alla aspekter i livet på ett eller annat sätt. De drabbade sökte efter mening och sammanhang efter hjärtstoppet. En acceptans för att eventuellt drabbas av ett nytt hjärtstopp, formades. Hög 12. Saner, H., Borner Rodriguez, E., Kummer-Bangerter, A., Schüppel, R.,& von Planta, M. (2001) Schweiz PubMed Resusciation
Quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest
Att utvärdera psykolsocial situation och livskvalitén hos långsiktigt överlevande patienter efter ett hjärtstopp.
Kvantitativ studie Kvasiexperimentiell fall-kontrollstudie
(n=50) 40 män och 10 kvinnor. Frågeformulär:
- Nottingham Health Profile - Psychological General Well-Being Index
- I Everyday-Life Questionnaire
Mer än hälften av patienterna återgick till sitt jobb inom 2 månader efter
hjärtstoppet.
Signifikanta skillnader mellan hjärtstoppspatienterna och
kontrollgruppen gällane känslomässiga reaktioner, energinivå och mobilitet. Även förändrade nivåer hos
hjärtstoppspatienterna angående ångest, depression, välbefinnande och allmän hälsa.
Nr Författare Årtal Land Databas Tidskrift Titel
Syfte Typ av studie
Design Metod
Resultat Kvalitet
14. Uren, A., & Galdas, P. (2014) Storbritannien PubMed Journal of Advanced Nursing
The experiences of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis
Att utforska hur maskuliniteten formar upplevelserna hos män och deras partner efter att ha överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus.
Kvalitativ studie
Tolkande fenomenologisk studie 7 hjärtstoppspatienter och 6 partners.
-Semistrukturerade intervjuer 1-1,5 timme.
- Öppna frågor så som:
Hur tycker du att din upplevelse av att ha genomgått ett hjärtstopp har ändrat ditt sätt att leva?”
”Hur har din familj och dina vänner hjälpt dig genom denna period av ditt liv?”
Ett hjärtstopp påverkade männens känsla av självständighet och ”manlighet” då de begränsats fysiskt.
Att söka stöd hos sin partner, familj eller genom professionell hjälp ansågs vara svårt av männen eftersom att de tyckte att de visades vara mer sårbara då.