Den här undersökningen har gett kunskap om vilka faktorer som stärker hälsa hos unga kvinnor och som bidrar till tillfrisknande från ätstörning. Författarna har både genom introduktionens litteratursökning och genom resultatet i denna studie fått en bred bild över vilka olika beståndsdelar som är värdefulla att jobba med för att tillfriskna från ätstörning, men det finns fortfarande mycket kvar att undersöka. Det vore betydelsefullt att göra en studie av kvantitativ ansats för att ta reda på i vilken utsträckning de hälsofrämjande faktorer som vi ser i studieresultatet anses betydelsefulla för större grupp av kvinnor, detta kan alternativt göras i form av en enkät som skickas ut till olika kliniker och behandlingshem för att nå en stor grupp kvinnor som även får vara anonyma, denna typ av studie skulle även bidra med bättre generaliserbarhet.
Målgruppen i denna studie var unga kvinnor och ytterligare vore det stor betydelse att även undersöka vad män anser hälsofrämjande vid tillfrisknande, om det finns någon skillnad. Det finns mycket fler studier om kvinnor och ätstörningar än om män och beror troligtvis på att man historiskt har sett att det är mycket färre män som insjuknar i ätstörning är kvinnor (KÄTS, 2017). Dock har man under senare studier sett rapporter och resultat om att det är många fler män som insjuknar än vad vi tidigare har trott (Murraya, et al, 2017; Cohn, Murray, Walen & Wooldridge, 2016). Att man inte uppmärksammat männen kan bero på bland annat att diagnoskriterierna varit anpassade för kvinnor, att män inte vill förknippas med den stereotypa personen med ätstörning som i samhällets ögon främst är en ung kvinna. Att killar och män inte får information i samma uträckning om hur ätstörningar ter sig kan även vara en faktor, en del tror att kompenserande träning och drastisk viktnedgång är normalt. Att införa hälsovägledande åtgärder som informationsarbete och diskussioner med skolklasser och idrottsgrupper innehållande både killar och tjejer skulle kunna skapa en större jämställdhet i detta ämne.
Majoriteten av de som insjuknar i ätstörning är unga (APA 2017). På grund av detta så skulle det vara intressant att ta reda på hur arbete med hälsofrämjande ser ut i skolorna. Enligt Skolverket (2011) ska undervisningen bidra till att skapa ett kritiskt förhållningssätt både till kroppsideal kopplat till kön och identitet samt att kritiskt analysera samhällets och individens attityder om kroppsideal. Hur skolverket och olika skolor jobbar för att uppfylla dessa krav
vore intressant att ta reda på.Folkhälsomyndigheten (2017) har tagit fram en rapport; Förslag
Elin Silfversten & Hannah Berglund
fysisk aktivitet. Problem kring fetma, övervikt och inaktivitet presenteras och de menar att för
en förändring av dessa problem krävs ett samarbete mellan olika aktörer, bland annat förskola och skola, hälso- och sjukvård, föreningsliv, livsmedelskedjan, omsorg och närområde. Ätstörningar förekommer en gång i den 359 sidor långa rapporten. De menar då att föreningslivet har som uppgift att utveckla metoder för att förebygga ätstörningar inom idrotten. Behövs hälsoarbete kring ätstörningar endast i föreningslivet? Vilka metoder har föreningslivet utvecklat för att främja hälsa och minska risken för ätstörning hos unga? Här finns mycket utrymme för att utveckla hälsopromotiva åtgärder både för arbete med att utforma riktlinjer men även för att jobba med föreningsliv och hälsofrämjande verktyg. Trots att den största delen av de som drabbas är unga känns det väsentligt att också titta på vuxnas tillfrisknande från ätstörning. Mangweth-Matzek, et al. (2006) menar att man kan insjukna i ätstörning i vilken ålder som helst men att grunden ofta skiljer sig. Det var komplicerat att hitta studier kopplat till vuxna och ätstörning vilket också gör att det känns värdefullt att se vilka hälsofrämjande faktorer som är av betydelse när vuxna insjuknar, detta skulle bland annat vara viktigt för hälsovägledare som jobbar inom företag där den här åldersgruppen finnas.
Flera kvinnor i denna studie upplever att det inte var behandling eller preventiva åtgärder som bidrog till deras tillfrisknande. Vanderlinden et al. (2007) menar att det är anmärkningsvärt att de flesta studier om detta ämne inte tagit hänsyn till patientens syn på vilken del i en
behandling av ätstörning som är viktigast. Därför vore en möjlig inriktning för framtida studier att ta reda på hur det hälsofrämjande arbetet ser ut på kliniker och behandlingshem och att utvärdera det utifrån patienternas syn på vad som är viktigast. Som nämns i resultatet så var det bland annat familj och vänner som ansågs vara en stor hälsofrämjande faktor, därför känns det väsentligt att få stöd i att hålla i sina kontakter. Även att komplettera med mera hälsofrämjande verktyg i vården känns väsentligt för påskynda tillfrisknandet. Dessa kunde vara djur och skrivande, promenader samt att efter individnivå få stöd och handledning i den kunskap som kvinnan är intresserad av och anser viktig. Det vore intressant att se en
jämförelse mellan kvinnornas resultat om de går i behandling med eller utan hälsofrämjande implement.
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Slutsats
Vad författarna kunde se i den här studien var att det var flera olika faktorer som var
hälsofrämjande för unga kvinnor och bidrog till deras tillfrisknande från ätstörning. Det kunde bland annat handla om; kärlek till sig själv, att lyssna på kroppen, sociala kontakter,
omgivning, stöd i kost samt olika preventiva åtgärder. Denna information är användbar för hälsopromotiva insatser för att hjälpa redan sjuka kvinnor men också för att stärka hälsa hos friska kvinnor.
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Referenser
Aardoom, J. J., Dingemans, A. E., Boogaard, L. H., & Van Furth, E. F. (2014). Internet and patient empowerment in individuals with symptoms of an eating disorder: A cross-sectional investigation of a pro-recovery focused e-community. Eating Behaviors. 15(3), 350-356. //doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.eatbeh.2014.04.003
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International, 11(1), 11-18.
American Psychiatric Association [APA]. (2017). Diagnostic and statistical manual of
mental disorders (5th ed.). Washington, DC: Author
Bardone-Cone, A., Higgins, M. K., Rosenzweig, I., Henning, T. M., St. George, S. M., Schaefer, L. M., & Preston, B. F. (2016). Behavioral and psychological aspects of exercise across stages of eating disorder recovery. Eating Disorders, 24(5), 424-439. Doi:
10.1080/10640266.2016.1207452
Bergqvist, K. (2012). Personer med ätstörningar om dagens och morgondagens
välbefinnande (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för kost och idrottsvetenskap,
Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30735/1/gupea_2077_30735_1.pdf
Björk, T., & Ahlström, G. (2008). Health care for women international. Health Care Women
Int. 29(8), 926-944.
Björk, T. (2008). Measuring eating disorder outcome - Definitions, dropout and patients’
perspectives. (Doktorsavhandling, Örebro University) Örebro: Örebro Universitet.
Tillgänglig: http://libris.kb.se/resource/bib/10855016
Boudette, R. (2006). Question & answer: Yoga in the treatment of disordered eating and body image disturbance: How can the practice of yoga be helpful in recovery from an eating
disorder? Eating Disorders, 14(2), 167-170.
Brewerton, T. D., & Costin, C. (2011). Long-term outcome of residential treatment for anorexia nervosa and bulimia nervosa. Eating Disorders, 19(2), 132-144.
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Bulik, C. M., Reba, L., Siega-Riz, A., & Reichborn-Kjennerud, T. (2005). Anorexia nervosa: Definition, epidemiology, and cycle of risk. International Journal of Eating Disorders, 37, 2- 9. doi:10.1002/eat.20107
Calogero, R. M., & Pedrotty, K. N. (2004). The practice and process of healthy exercise: An investigation of the treatment of exercise abuse in women with eating disorders. Eating
Disorders, 12(4), 273-291. Doi: 10.1080/10640260490521352
Campbell Eichhorn, K. (2008). Soliciting and Providing Social Support Over the Internet: An Investigation of Online Eating Disorder Support Groups. Journal of Computer-Mediated
Communication, 14(1), 67–78. doi:10.1111/j.1083-6101.2008.01431.x
Cohn, L., Murray, S. T., Walen, A., & Wooldridge T. (2016). Including the excluded: Males and gender minorities in eating disorder prevention. Eating Disorders, 34(1), 114-120. doi:10.1080/10640266.2015.1118958
Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström., M. (2013). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur AB.
de Vries, D A, Peter, J, de Graaf, H., & Nikken, P. (2016). Adolescents social network site use, peer appearance-related feedback, and body dissatisfaction: Testing a mediation model.
Journal of Youth and Adolescence, 45(1), 211-224. 10.1007/s10964-015-0266-4
Emerson, R. W. (2015). Convenience sampling, random sampling, and snowball sampling: How does sampling affect the validity of research? Journal of Visual Impairment &
Blindness, 109(2), 164-168.
Fairburn, C. G., Cooper, Z., & Shafran, R. (2003). Cognitive behaviour therapy for eating disorders: A “transdiagnostic” theory and treatment. Behaviour Research and Therapy, 41(5), 509-528. doi:-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/S0005-7967(02)00088-8
Farrelly, P. (2013). Choosing the right method for a qualitative study. British Journal of
School Nursing, 8(2), 93-95.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att
främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Hämtad 2018-03-20, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089abe/for slag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Forsberg, E., & Starrien, B. (1997). Frigörande kraft: empowerment som modell i skola,
omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia AB.
Furnham, A., Badmin, N., & Sneade, I. (2002). Body image dissatisfaction: Gender differences in eating attitudes, self-esteem, and reasons for exercise. The Journal of
Psychology, 136(6), 581-596.
Ghaderi, A., & Parling, T. (2007). Från självsvält till ett fullvärdigt liv. Stockholm: Natur och kultur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gyllensen, A., & Gard, G. (2008). Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning.
Fysioterapi, 10(1), 38-43.
Hart, S., Field, T., Hernandez-Reif, M., Nearing, G., Shaw, S., Schanberg, S., & Kuhn, C. (2010). Anorexia Nervosa Symptoms are Reduced by Massage Therapy. Eating Disorders:
The Journal of Treatment & Prevention, 9(4), 289-299. doi:10.1080/106402601753454868
Hall, A., Ofei-Tenkorang, N., Machan, J. T., & Gordon, C. M. (2016). Use of yoga in outpatient eating disorder treatment: A pilot study. Journal of Eating Disorders, 4(38), 1-8. doi: 10.1186/s40337-016-0130-2
Handcock, M. S., & Gile, K. J. (2011). On the concept of snowball sampling. Sociological
Methodology, 41(1). 367–371. doi: 10.1111/j.1467-9531.2011.01243.x
Kelly, A. C., & Tasca, G. A. (2016). Within-persons predictors of change during eating disorders treatment: An examination of self-compassion, self-criticism, shame, and eating disorder symptoms. International Journal of Eating Disorders, 49(7), 716-722
Kunskapscentrum för ätstörningar [KÄTS]. (2013). Hur vanliga är ätstörningar? Hämtad 2018-03-10, från http://www.atstorning.se/wp-content/uploads/2017/06/Nr-6-Hur-vanliga-är- ätstörningar.pdf
Kunskapscentrum för ätstörningar [KÄTS]. (2017). Könsskillnader och ätstörning. Hämtad 2018-02-19, från http://www.atstorning.se/om-atstorningar/om-atstorningar/3677-2/
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Kunskapscentrum för ätstörningar [KÄTS]. (2017) Hur vanliga är ätstörningar? Hämtad
2018-03-29, från http://www.atstorning.se/wp-content/uploads/2017/06/Nr-6-Hur-vanliga-
a%CC%88r-a%CC%88tsto%CC%88rningar.pdf
Kostenius, C., & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: Från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Linville, D., Brown, T., Strum, K., & McDougal, T. (2012). Eating Disorders and Social Support: Perspectives of Recovered Individuals. Eating Disorders, 20(1) 216–231. doi:10.1080/10640266.2012.668480
Löwe, B., Zipfel, S., Buchholz, C., Dupont, Y., Reas, D. L., & Herzog, W. (2001). Long-term outcome of anorexia nervosa in a prospective 21-year follow-up study. Psychological
Medicine, 31(5), 881-890. 10.1017/S003329170100407X
Mangweth-Matzek, B., Rupp, C. O., Hausmann, A., Assmays, K., Mariacher, E., Kemmler, G., Whitworth, A.B., & Wilfried, B. (2006). Never Too Old for Eating Disorders or Body Dissatisfaction: A Community Study of Elderly Women. International journal of eating
disorder, 39(7), 583-6 doi:10.1002/eat.20327
Mann, M., Hosman, C., Shaalma, H., & Vries, N. (2004). Self esteem in a broad spectrum approach for mental health promotion. Health education research, 19(4), 357-372.
Meesuaisint, M., Pathumcharoenwattana, W., & Boonprakob, P. (2018). Characteristics of authentic self-esteem of violent juvenile delinquents in thailand. The Humanistic
Psychologist, 10.1037/hum0000089
Mitroi, L. R., Sahak, M., Sherzai, A. Z., & Sherzai, D. (2016). The women's health care empowerment model as a catalyst for change in developing countries. Health Care for
Women International, 37(3), 273-287. doi:10.1080/07399332.2014.926903
Murray, M., Maras, D., & Goldfield, G. S. (2016). Excessive Time on Social Networking Sites and Disordered Eating Behaviors Among Undergraduate Students: Appearance and Weight Esteem as Mediating Pathways. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking
19(12), 709-715. doi:10.1089/cyber.2016.0384
Murraya, S., Nagatab, J. M., Griffithsc, S., Calzod,e, J. P., Brownf, T. A,. Mitchisong, D,. Blashillh, A. J., & Mondj J. M. (2017). The enigma of male eating disorders: A critical review and synthesis. Clinical psychology review 57(1), 1-11. doi:10.1016/j.cpr.2017.08.001
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Holism. Tillgänglig:
https://www-ne-se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/holism
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Ätstörningar. Tillgänglig: https://www-ne-
se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4tst%C3%B6rningar Neff, K. D. (2003). The development and validation of a scale to measure self-compassion.
Self & Identity, 2(3), 223.
Noordenbos, G. (2011). Which criteria for recovery are relevant according to eating disorder patients and therapists? Eating Disorders, 19(5), 441-451.
Nordström, A. (2015). Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö. Umeå: Tryckeri City.
Orth-Gomér, K., & Perski, A. (1999). Preventiv Medicin I Teori Och Praktik : Metodbok I
Folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson-Karlsson, G. (2012). Anorexia Nervosa: Treatment Expectations, Outcome and
Satisfaction. (Doktorsavhandling, Örebro University) Örebro: Örebro Universitet.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:559498/FULLTEXT02.pdf
Pennebaker, J. W., & Seaga, J D. (1999). Forming a Story: The Health Benefits of Narrativ.
Journal of clinical Psychology, 55(1), 1243-1254.
Rich, M., & Ginsburg, K. R. (1999). The reason and rhyme of qualitative research: Why,
when, and how to use qualitative methods in the study of adolescent health. 25(6), 371-378
doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/S1054-139X(99)00068-3
Rädda Barnen. (2014). Ung röst. Sundbyberg: Rädda Barnen. Hämtad 2018-02-20, från
https://www.raddabarnen.se/Documents/Ung%20röst/ung-rost-2014-nationell-rapport.pdf
Smink, F. R, van Hoeken, D., & Hoek, H. M. (2012). Epidemiology of Eating Disorders: Incidence, Prevalence and Mortality Rate. Current Psychiatry Reports, 14(4): 406–414. doi:10.1007/s11920-012-0282-y
Skolverket (2011). Träningslära. Hämtad 2018-04-11, från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och- program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=trn&tos=gy
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 2018-03-21, från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
Socialstyrelsen (2017). Information om Anorexia nervosa hos Socialstyrelsen. Hämtad 2018-
05-16, från: https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/anorexia-nervosa/549
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2014). Utvärdering av metoder i hälso-
och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens Folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Steinhausen, H-C. (2002). The Outcome of Anorexia Nervosa in the 20th Century. American
Journal of Psychiatry, 159(8), 1248-1293. doi:10.1176/appi.ajp.159.8.1284
Taylor, M. B., Daiss, S., &., Krietsch, K. (2015). Associations among self-compassion, mindful eating, eating disorder symptomatology, and body mass index in college students.
Translational Issues in Psychological Science, 1(3), 229-238. 10.1037/tps000003
Theorell, T. (2010) Musik och folkhälsa. Socialmedicinsk tidskrift, 87(2), 51-60.
Tong, A., Sainsbury, P., & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): A 32-item checklist for interviews and focus groups. International
Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349-357.
Tozz, F., Sullivan, P. F., Fear, J. L., McKenzie, J., & Bulik CM. (2003). Causes and recovery in anorexia nervosa: The patient's perspective. International Journal of Eating Disorders,
33(2), 143-154.
Vanderlinden, J., Buis, H., Pieters, G., &., Probst, M. (2007). Which elements in the treatment of eating disorders are necessary ‘ingredients’ in the recovery process? - A comparison
between the patient's and therapist's view. European Eating Disorders Review, 15(5), 357- 365.
Vancampfort, D., Probst, M., Adriaens, A., Pieters, G., De Hert, M., Stubbs, B., &
Vanderlinden, J. (2013). Changes in physical activity, physical fitness, self-perception and quality of life following a 6-month physical activity counseling and cognitive behavioral therapy program in outpatients with binge eating disorder. Psychiatry Research, 2019(2), 361- 366. //doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.psychres.2014.05.016.
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Vancampfort, D., Vanderlinden, J., De Hert, M., Adámkova, M., Skjaerven, L. H., Catalán- Matamoros, D., & Probst, M. (2013). A systematic review on physical therapy interventions for patients with binge eating disorder. Disability & Rehabilitation, 35(26), 2191-2196. 10.3109/09638288.2013.771707
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallin, U., Sandeberg, A., Nilsson, K., & Linné, Y. (2015). Ätstörningar: Kliniska riktlinjer
för utredning och behandling. Stockholm: Gothia fortbildning.
Wiklander, K. (2012). Tillfrisknande från ätstörning – en deskriptiv studie baserad på kvinnors erfarenhet av ätstörningar. (Kandidatuppsatts). Gävle: Akademin för hälsa och
arbetsliv, högskolan i Gävle. Tillgänglig: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:511698/FULLTEXT01.pdf WHO. (2018). Health Promotion. Hämtad 2018-01-31, från http://www.who.int/topics/health_promotion/en/
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Bilagor
Bilaga 1: Öppet brev om Hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor har tagit sig ur en ätstörning.
Ålder:
Nu ska jag berätta om vad som var hälsofrämjande för mig när jag var sjuk. Det kan handla både om en eller flera olika faktorer, både i eller utanför eventuell behandling. Det jag upplevde stärkte min hälsa och bidrog till att jag blev frisk från min ätstörning var …
Elin Silfversten & Hannah Berglund
Bilaga 2: Informationsbrev
Vi heter Hannah Berglund och Elin Silfversten och vi studerar Hälsopromotion på Institutionen för Hälsovetenskap på Luleå Tekniska Universitet (LTU).
Under våren 2018 kommer vi att genomföra vår kandidatuppsats i Hälsopromotion och i denna studie intresserar vi oss för vad unga kvinnor som har eller har haft ätstörningar anser är hälsofrämjande.
Vi vill med det här brevet informera dig om vår studie, och om du väljer att delta, be om en underskrift som bekräftar ditt deltagande och ger oss ditt samtycke på att använda materialet enligt nedanstående beskrivning.
Vi kommer i denna studie skicka ut ett öppet brev till er som deltar, där ni med egna ord får beskriva vad som stärker er hälsa. Vi ser gärna att ni skriver ner era tankar och öppnar brevet
under flera tillfällen för att lägga till detaljer eller information.Ni får uttrycka er fritt med så
mycket eller lite reflektion och detaljer ni önskar. Det öppna brevet ska skickas till oss inom 14 dagar.
Du kommer vara helt anonym för övriga deltagare och all data kommer enbart användas inom ramen för uppgiften. Du behöver inte ange namn eller andra personuppgifter bortsett från ålder, och all data kommer behandlas konfidentiellt. Du kan också när som helst avbryta ditt deltagande utan att uppge anledning.
Bekräfta ditt deltagande och ditt samtycke genom att underteckna här nedan (dataskriven underteckning går också bra).
Namn: _________________________________________________ För frågor eller funderingar, kontakta gärna oss via telefon eller mail. Med Vänliga Hälsningar
Hannah Berglund, 070-8252475 ahaebu-5@student.ltu.se
Elin Silfversten, +3584573428053 elisil-5@student.ltu.se