Organisationsförändringar förväntas vara en naturlig del av den dagliga verksamheten på dagens arbetsplatser. Mer forskning behövs inom området, både inom offentlig och privat sektor samt inom olika branscher. Det är också till intresse att jämföra olika och samma yrkesgrupper inom området för att få djupare förståelse. Vidare behövs studier som studerar hälsa både under och efter förändringsprocesser. Resultatet från den här studien kan utgöra underlag för att diskutera betydelsen av organisationsförändringar för medarbetares hälsa. Arbetet är en bestämningsfaktor för hälsa och anses därför vara betydande för folkhälsan generellt och för folkhälsoarbetet. Att främja faktorer på arbetsplatsen som kan skapa hälsa och förebygga faktorer som kan skapa ohälsa, är ett sätt att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa (Prop.2017/18:249).
Resultatet i studien kan vidare användas på det kommunala bolaget för det främjande och förebyggande arbetet i arbetsmiljön. Resultatet visar medarbetarnas upplevelser under året med förändringar men det speglar även medarbetarnas arbetssituation. Resultatet kan därför vidare användas i den dagliga verksamheten och vid framtida förändringar i organisationen. Medarbetarnas upplevelser ger fördjupad kunskap om deras arbetsmiljö och uppger faktorer som kan tyckas fattas eller som kan förbättra deras nuvarande arbetssituation. Några råd till ledaren (VD) utifrån studiens resultat är att förändringar påverkar och upplevs olika av alla, vilket är viktigt att ha i åtanke. Det är av betydelse att uppmärksamma medarbetarnas olika aspekter och påverkansfaktorer oavsett position och yrkesroll i organisationen.
REFERENSLISTA
Abrahamsson, L & Johansson, J. (2013). One Hundred Years of Inertia: An Exposé of the Concept of the Psychosocial Work Environment in Swedish Policy and Research. Nordic Journal of Working Life Studies, 3(1), 4-30.
https://doi.org/10.19154/njwls.v3i1.2518
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur.
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel. Natur och Kultur.
Barros, C., Fonte, C., Alves, S., & Baylina, P. (2019). Can psychosocial work factors influence psychologist positive mental health. Occupational Medicine, 69(3), 204-210.
https://doi.org/10.1093/occmed/kqz034
Bolman, L. G., & Deal, T. E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap (4:e uppl.). Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e Uppl.). Liber.
Burnes, B. (2004). Kurt Lewin and the Planned Approach to change: A Re-appraisal. Journal of Management Studies, 41(6), 977-1002. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1467-6486.2004.00463.x
Contreras, S., & Gonzalez, A. (2020). Organizational change and work stress, attitudes, and cognitive load utilization: a natural experiment in a university restructuring.
Personnel Review, 50(1), 264-284. https://doi.org/10.1108/PR-06-2018-0231
Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to promote Social Equity in Health. Institute for Futures Studies.
Folkhälsomyndigheten (2020). Folkhälsans utveckling- Årsrapport.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5 a3eb50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf
Fløvik, L., Knardahl, S., & Christensen, JO. (2019). Organizational change and employee mental health: A prospective multilevel study of the associations between
organizational changes and clinically relevant mental distress. Scandinavian Journal of Work, environment & health, 45(2), 134-145. https://doi.org/10.5271/sjweh.3777
Foy, T., Dwyer, R. J., Naffarrete, R., Hammoud, M. S. S., & Rockett, P. (2019). Managing job performance, social support and work-life conflict to reduce workplace stress.
International Journal of Productivity and Performance Management, 68(6), 1018- 1041. https://doi.org/10.1108/IJPPM-03-2017-0061
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2) 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haglund, J. A. B. (1996). Stödjande miljöer för hälsa – ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet. Socialmedicinsk tidskrift. 1-18.
http://www.bomhag.se/SEartikel1996ismt.pdf
Hultberg, A., Ahlborg, G., Jonsdottir, I., Winroth, J., Corin, L., & Heimdahl, M. (2018). Hälsa på arbetsplatsen. En sammanställning av kunskap och metoder (ISM-rapport 21). Institutet för stressmedicin. http://doi.org/10.1108/17538351211268809
Jimmieson, N. L., Peach, M., & White, K. M. (2008). Utilizing the Theory of Planned
Behavior to Inform Change Management: An investigation of Employees Intentions to Support Organizational Change. The Journal of Applied Behavioral Science, 44(2), 237-262. https://doi.org/10.1177/0021886307312773
Kock, H., & Reineholm, C. (2020). Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser. (Kunskapssammanställning 2020:4). Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
https://mynak.se/wp-content/uploads/2020/03/organisatorisk-
forandringskompetens-pa-arbetsplatser-kunskapssammanstallning-2020-4.pdf Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.).
Studentlitteratur.
Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. The Lancet, 358(9280), 483-488. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(01)05627-6
Nielsen, K. (2013). Review Article: How can we make organizational interventions work? Employees and line managers as actively crafting interventions. Human Relations, 66(8), 1029-1050. https://doi.org/10.1177/0018726713477164
Nilsson, P., Andersson, I. H., Ejlertsson, G., & Troein, M. (2012). Workplace health resources based on sense of coherence theory. International Journal of Workplace Health Management, 5(3), 1156-167. https://doi.org/10.1108/17538351211268809 Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och- social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder (5:e uppl.). Studentlitteratur.
Prevent. (2017). BAM Handbok -Bättre arbetsmiljö (12:e uppl.). Prevent, Arbetsmiljö i samverkan Svenskt näringsliv, LO & PTK.
Prop.2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Socialdepartementet.
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Regeringskansliet (2018). Handlingsplan Agenda 2030 2018-2020. Finansdepartementet.
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f 9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
Smollan, R. K. (2015). Causes of stress before, during and after organizational change: a qualitative study. Journal of Organizational Change, 28(2), 301-314.
https://doi.org/10.1108/JOCM-03-2014-0055
Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson. L., & Lindfors, P. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor- betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall (rapport 2016:2). Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvi nnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt- arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
Tvedt, S. D., Øystein Saksvik, P., & Nytrø, K. (2009). Does change process healthiness reduce the negative effects of organizational change on the psychosocial work enviroment?. Work & Stress, 23(1), 80-98. https://doi.org/10.1080/02678370902857113
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vokula, M., & Nikolaou, I. (2005). Attitudes towards organizational change: What is the role of employees stress commitment?. Employee Relations, 27(2), 160-174.
https://doi.org/10.1108/01425450510572685
Winroth, J. (2018). Organisationshälsa: En bok om hållbart arbetsliv. Studentlitteratur. World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. World
Health Organization. https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
World Health Organization Regional Office of Europe. (1998). Health 21- health for all in the 21st century. WHO.
BILAGA A; INFORMATIONSBREV
Hej!Jag heter Maja Kilström och ska under våren skriva mitt examensarbete i folkhälsovetenskap på uppdrag av WBAB.
Förändringar sker både i arbetslivet och privatlivet under livets gång, många gånger mår vi bra av förändringar men det kan även påverka oss på olika sätt. WBAB har det senaste året genomgått förändringar i organisationen och mot bakgrund av tidigare forskning vore det intressant att undersöka hur organisationsförändringar påverkar arbetsmiljö och hälsa. Dessutom upplevs förändringar i organisationen olika av enskilda medarbetare. Syftet med studien är att undersöka medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring inom ett kommunalt bolag och hur den har påverkat deras hälsa.
För att samla in material till studien kommer individuella intervjuer att genomföras och tiden för intervjuerna beräknas vara cirka 40-50min. Med tanke på rådande omständigheter så kommer intervjuerna ske digitalt via Zoom. Dag och tid för intervju kommer vi överens om tillsammans. Intervjun kommer att ljudinspelas för att sedan transkriberas, vilket innebär att intervjun skrivs ut i text. Textmaterialet kommer analyseras och utifrån det presenteras studiens resultat. När examensarbetet är godkänt kommer ljudfiler och textmaterial raderas och efter det offentliggörs arbetet i databasen DiVA på Mälardalens högskola.
Studien beaktar de forskningsetiska principerna vilket innebär att allt material kommer hanteras konfidentiellt och enskilda personer kommer inte kunna identifieras i studiens resultat. Ingen obehörig kommer komma åt materialet och materialet används endast för studiens syfte. Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta ditt deltagande.
Det skulle vara värdefullt om jag får intervjua dig och du får dela dina upplevelser av denna organisationsförändring. Motivet med studien är att den ska bidra till ökat lärande som ska gynna medarbetare och ledare samt ge kunskap inför framtida organisationsförändringar. Ledaren ska således få kunskap som vidare kan implementeras i främjande och förebyggande syfte och genom det även vara en hjälp inför framtiden.
Jag ser fram emot att höra från dig!
Med vänlig hälsning Maja Kilström
Telefonnummer: 073-8402921 Mail: mkm16006@student.mdh.se
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Inledande
Personlig presentation. Upprepa informationsbrevet, bakgrund, syftet och motivet med studien. Bekräfta ett samtycke och fråga om intervjupersonen har några funderingar innan intervjun startar.
Inledande frågor
o Vill du berätta lite om dig själv i korthet?
o Vad har du för yrkesroll på WBAB?
o Hur länge har du jobbat på WBAB?
o Har du tidigare erfarenheter av organisationsförändringar? På WBAB eller från tidigare arbetsplatser?
Följdfråga: Om ja, vad för typ av förändring, hur upplevde du den? Huvudfrågor
o Hur har du upplevt att bakgrunden till förändringen i organisationen har kommunicerats till dig?
o Vad innebar förändringen för dig arbetsmässigt?
o Har du upplevt att förändringen påverkat ditt arbete? o Upplever du att förändringen har påverkat dig?
o Har du upplevt att du har fått vara delaktig under förändringsprocessen?
o Har du upplevt ett stöd från närmsta chef under förändringsprocessen?
o Hur har du upplevt ett stöd från dina kollegor under förändringsprocessen?
o Vad har du haft för inställning till organisationsförändringen?
o Har du upplevt att organisationsförändringen utvecklat dig i din yrkesroll?
Följdfrågor:
Kan du utveckla Kan du ge exempel Hur upplevdes det Hur kändes det
Vad tänker du kring det På vilket sätt
Avslutning:
Är det något mer du vill tillägga kring upplevelsen av organisationsförändringen? Finns det något du vill tillägga som kan hjälpa för framtida organisationsförändringar?
Intervjun kommer nu att avslutas. Din medverkan är värdefull, tack!
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00