Det finns ett behov av vidare forskning i området. Ett tänkbart upplägg kan vara studiet av verbens olika modus för att synliggöra graden av de uppmaningar som återfinns i materialet genom instruktioner och infinitiv, bland annat genom att anamma verbens moduskaraktär. Aspect-perspektivet skulle troligtvis kunna vara i relation till Segerbys (2014) resultat gällande elevers förmåga att förutspå händelser i matematik. Vidare kan liknande studier bedrivas i andra läromedelsserier för att undersöka huruvida den här studien visar generella resultat. Studier av verbfraser kan bidra till en djupare kunskap om de processer som återfinns i materialet. Slutligen behöver ytterligare studier göras på de arbetsformer som återfinns i matematikklassrummet och deras möjlighet att främja relationell förståelse.
43
Referenser
Ajello, A. M., Caponera, E., & Palmeiro, L. (2018). Italian Students' Results in the PISA Mathematics Test: Does Reading Competence Matter? European Journal of Psychology of Education, 33(3), 505-520.
Binnick, R. I. (1991). Time and the Verb. A Guide to Tense and Aspect. New York: Oxford University Press.
Brinkkjaer, U., & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. Chan, E. Y., & Maglio, S. J. (2020). The Voice of Cognition: Active and Passive Voice Influence
Distance and Construal. Personality and Social Psychology Bulletin, 46(4), 547-558. Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever - Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Dawkins, P. C., Inglis, M., & Wasserman, N. (2019). The uses(s) of is in Mathematics. Educational Studies, 100, 117-137.
de Ron, A. (2016). Matematikspråket (9 ed., Vol. 1). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-01 från https://larportalen.skolverket.se
Dyrvold, A. (2016). Difficult to Read or Difficult to Solve? The Role of Natural Language and Other Semiotic Resources in Mathematics Tasks. Umeå: Umeå Universitet.
Dyrvold, A., Bergqvist, E., & Österholm, M. (2015). Uncommon Vocabulary in Mathematical Tasks in Relation to Demand of Reading Ability and Solution Frequency. Nordic Studies in Mathematics Education, 20(1), 101-128.
Enström, I. (1996). Klara Verba. Andraspråksinlärares verbanvändning i svenskan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Enström, I. (2016). Ordens värld. Svenska ord - struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Flyman Mattsson, A. (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund:
Studentlitteratur.
Folkeryd, J. (2016). Bedömning av läsförståelse. In T. Alatalo (Ed.), Läsundervisningens grunder (pp. 145-164).
Gibbons, P. (2012). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Halliday, M. (1985). An Introduction to Functional Grammar. New York: Routledge. Halliday, M., & Hasan, R. (1976). Cohesion in English. London: Longman.
Hedeboe, B., & Polias, J. (2008). Genrebyrån. En språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
44
Heikka, L. (2015). Matematiklärares målkommunikation. En jämförelse av elevers uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Herbel-Eisenmann, B. A. (2007). From Intended Curriculum to Written Curriculum: Examining the "Voice" of a Mathematics Textbook. Journal for Research in Mathematics Education, 38(4), 344-369.
Johansson Kokkinakis, S., & Lindberg, I. (2007). OrdiL. En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Göteborg: Institutionen för svenska som andraspråk, Göteborgs Universitet.
Johansson, M. (2003). Textbooks in Mathematics Education. A study of textbooks as the potentially implemented curriculum. Luleå: Luleå Universitet.
Johansson, M. (2007). Mathematical Meaning Making and Textbook Tasks. For the Learning of Mathematics, 27(1), 45-51.
Kaspersen, E., Pepin, B., & Sikko, S. A. (2016). Measuring STEM students' mathematical identities. Educational Studies in Mathematics, 95, 163-179.
Lennerstad, H. (2005). Matematikens dubbelnatur - undflyende inehåll, självtillräckligt språk. Utbildning & Demokrati, 14(2), 27-55.
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik - matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur. Löwing, M., & Kilborn, V. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. OECD. (2003). PISA Mathematical Literacy. Hämtad 2020-03-01 från OECD.org:
http://www.oecd.org/education/school/programmeforinternationalstudentassessmentpi sa/33707192.pdf
Purpura, D. J., Logan, J. A., Hassinger-Das, B., & Napoli, A. R. (2017). Why do early mathematics skills predict later reading? The Role of Mathematical Language. Developmental Psychology, 53(9), pp. 1633-1642.
Regeringen. (2019, 09 28). Stärkta skolbibliotek och läromedel. Kommittédirektiv 91. Stockholm. Hämtad 2020-03-01 från
https://www.regeringen.se/4add96/contentassets/3cae1ec139e4400095944395e7922544 /starkta-skolbibliotek-och-laromedel-dir.-201991
Reichenberg, M. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Ribeck, J. (2015). Steg för steg - naturvetenskapligt språk som räknas. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet.
Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik - matematiken, vardagen och den matematiska diskursen. Linköping: Linköpings Universitet.
Runesson, U. (1996). Olikheter i klassen - tillgång eller problem? In G. Emanuelsson, K. Wallby, B. Johansson, & R. Ryding (red.), Nämnaren TEMA: Matematik - ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM.
45
Scheinin, P. (2012, September 12). Därför är de finska skolorna bättre. Hämtad 2020-03-01 från www.skolvarlden.se: https://skolvarlden.se/artiklar/daerfoer-aer-de-finska-skolorna- baettre
Schleppegrell, M. J. (2007). The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and Learning: A Research Review. Reading & Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 23(2), pp. 139-159.
Schmid, H.-J. (2012). Linguistic Theories, Approaches and Methods. English and American Studies: Theory and Practice, 371-394.
Segerby, C. (2014). Reading Strategies in Mathematics: a Swedish Example. Proceeding at BSLRM Conference in Nottingham (pp. 311-318). Nottingham: British Society for Research into Learning Mathematics.
Sfard, A. (2008). Thinking as communicating: Human development, the growth of discourses and mathematizing. New York: Cambridge University Press.
Skemp, R. (1976). Relational Understanding and Instrumental Understanding. Mathematics Teaching in the Middle School, 12(2), 88-95.
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik - utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2007). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). TIMSS 2011: Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-01 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2942
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till läroplanen i matematik (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-01 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cb18/1553967410999/p df3794.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (6:e ed.). Stockholm: Skolverket.
Språkbanken. (2019). Kelly - KEywords for Language Learning for Young and adults alike. Hämtad 2020- 03-01 från spraakbanken.gu.se: https://spraakbanken.gu.se/en/projects/kelly
Staf, S. (2019). Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Studentlitteratur. (2018, Maj 17). Sveriges största favorit i ny upplaga. Hämtad 2020-03-01 från via.tt.se: https://via.tt.se/pressmeddelande/sveriges-storsta-favorit-i-ny-
upplaga?publisherId=1192280&releaseId=2616771
Stylianides, G. J. (2009). Resoning-and-proving in school mathematics textbooks. Mathematical Thinking and Learning, 11(4), 258-288.
46
Veel, R. (1999). Language, knowledge and autority in school mathematics. In F. Christie (Ed.), Pedagogy and the shaping of consciousness: Linguistic and social processes (pp. 185-216). London: Continuum.
Westman, M. (1974). Bruksprosa. Lund: Liber Läromedel.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viberg, Å. (2002). Basic Verbs in Second Language Acquisition. Revue Francaise de Linguistique Appliquée, 7(2), 61-79.
Viberg, Å. (2005). Verbs. Encyclopedia of Language and Linguistics(2), 408-410.
Österholm, M. (2008). Do students need to learn how to use their mathematics textbooks? The case of reading comprehension. Nordisk matematikdidaktikk, 13(3), 53-73.
Österholm, M., & Bergqvist, E. (2011). What mathematical task properties can cause an
unnecessary demand of reading ability? Proceedings of Norma 11, the Sixth Nordic Conference on Mathematics Education in Reykjavik, (pp. 661-670). Reykjavik.
Österholm, M., & Bergqvist, E. (2013). What is so special about mathematical texts? Analyses of common claims in research literature and of properties of textbooks. ZDM - the
47