Framtida forskning

Då denna studie har sin utgångspunkt i undervisande pedagogers uppfattningar anser vi att det vore intressant att i framtida forskning också undersöka elevers och vårdnadshavares uppfattningar av stadieövergångar. När börjar elever och vårdnadshavare fundera på- och

33 förbereda sig för stadieövergången? Vilket stöd önskar de? Vilken information och

delaktighet önskas? Detta är intressant både gällande elever i behov av särskilt stöd och andra elever för att få övergångar där alla inblandade känner sig trygga. Denna studie undersökte också vad pedagoger önskade för stöd av specialpedagogen vid stadieövergångar. Det skulle även vara intressant att få specialpedagogens perspektiv. Hur uppfattar specialpedagoger att stadieövergångar fungerar och vad önskar de gällande samarbete med personal och ledning på både överlämnande och mottagande stadie?

34

Referenser

Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. (2013). Utvecklingsekologi och sociala problem. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s. 202–216). Stockholm: Natur & Kultur.

Bagnall, C. L., Skipper, Y., & Fox, C. L. (2020). You're in this world now: Students, teachers, and parents experiences of school transition and how they feel it can be improved.

British Journal of Educational Psychology, 90(1), 206–226.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in Psychology. Qualitive Research

in Psychology, 3, 77–101.

Brodin, J., & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and

design. Cambridge: Harvard University Press.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Coffey, A. (2013). Relationships: The key to successful transition from primary to secondary school. Improving Schools, 16(3), 261–271.

Curran, H., Moloney, H., Heavey, A., & Boddison, A. (2018). It's about time: the impact of

SENCO workload on the professional and the school.

https://www.bathspa.ac.uk/media/bathspaacuk/education-/research/senco-

workload/SENCOWorkloadReport-FINAL2018.pdf Hämtad: 2020-05-06.

Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),

Handbok i kvalitativ analys (2. uppl. s. 162–193). Malmö: Liber.

35 Examensordningen. SFS 2007:638. Specialpedagogexamen, www.regeringen.se Hämtad: 2020-12-19.

Forlin, C., Kuen-Fung Sin, K. & Maclean, R. (2013). Transition for a student with special educational needs from primary to secondary school in Hong Kong. Australian Journal of

Special Education. 37. 49–63.

Garpelin, A. (2003). Ung i skolan: om övergångar, klasskamrater, gemenskap och

marginalisering. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Hopwood, B., Hay, I., & Dyment, J. (2016). The transition from primary to secondary school: Teachers’ perspectives. Australian Educational Researcher, 43(3), 289–307.

Hubendick, B., Söderström, B., Sjörs, H., Bergström, J., Ulfstrand, S., G. Nilsson, S., Söderqvist, T. (2020). Ekologi. I Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekologi Hämtad: 2020-05-08.

Imsen, G. (2006). Elevens värld. (4: e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kutscher, M. (2016). Barn med överlappande diagnoser. Stockholm: Natur & Kultur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, G. (2013). SENCOs: vanguards or in vain?. Journal of Research in Special

Educational Needs, 13(3), 198–207.

Maras, P. & Aveling, E. (2006). Students with special educational needs: transitions from primary to secondary school. British Journal of Special Education, 33(4), 196–203.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: -en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

36

Nowland, R., & Qualter, P. (2019). Influence of social anxiety and emotional self‐efficacy on pre‐transition concerns, social threat sensitivity, and social adaptation to secondary school.

British Journal of Educational Psychology, 90(1), 227–244.

Prewett, S. L., Bergin, D. A., & Huang, F. L. (2019). Student and teacher perceptions on student-teacher relationship quality: A middle school perspective. School Psychology

International, 40(1), 66–87.

Skolinspektionen. (2018) Övergångar- Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2018/skolors-arbete-vid-elevers-overgang-till-arskurs-7/overgangar---skolors-

arbete-vid-elevers-overgang-till-arskurs-7.pdf Hämtad: 2020-04-06.

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014a) Övergångar inom och mellan skolor och skolformer - Hur övergångar

kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3355 Hämtad: 2020-02-22.

Skolverket. (2014b) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

SPSM (2020) Roller och ansvar. https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/digitalt-

larande/roller-och-ansvar/#specialpedagog Hämtad: 2020-04-04.

Szklarski, A. (2018). Promoting Constructive Collaborative Conflict Management Through a Game Theory Inspired Approach. Labor et Educatio, 6, 213–236.

Takala, M., Pirttimaa, R., & Törmänen, M. (2009). RESEARCH SECTION: Inclusive special education: the role of special education teachers in Finland. BritisJournal of Special

37 Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig

forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Hämtad: 2020-01-27.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

38

Bilaga

Intervjuguide

Presentera oss: Vi studerar specialpedagogik på Linköpings universitet och i vårt framtida

yrke kommer det ingå att handleda och stötta arbetslag i det pedagogiska arbetet. Syftet med den här intervjun är få fram era erfarenheter och synpunkter kring stadieövergångar. Vi är intresserade av era tankar och ni kommer få stort utrymme att diskutera detta ämne. Vår roll som moderator är att lyssna och föra in nya frågor vid behov.

Påminna om de etiska aspekterna: intervjun är konfidentiell, den kommer spelas in och

transkriberas. Den används endast till denna uppgift och ingen obehörig kommer få tillgång till materialet. Det är fritt att delta, eller avbryta deltagandet när du vill och om du önskar får du ta del av materialet. 30–40 minuter är avsatt för att genomföra intervjun.

Öppningsfrågor (öka graden av gruppkohesion)

Få deltagarna att bli bekanta med varandra.

Hur länge har ni varit på arbetsplatsen? Har ni arbetat på andra skolor?

Introduktionsfrågor (introducera ämnet)

Hur många gånger har ni tagit emot nya grupper vid en stadieövergång? Vilka är inblandade vid övergångar?

När börjar förberedelsen för att ta emot nya elever?

Nyckelfrågor

Vad är viktigt att tänka på när nya elever tas emot? - utan behov av särskilt stöd?

- i behov av särskilt stöd?

Hur organiseras emottagandet av nya elever? - har ni några fasta rutiner?

Vid övergångar som upplevts som positiva, vad var det som gjorde att de blev lyckade? När det inte fungerat bra, vad var det som saknades då?

Hur ser ni på specialpedagogens roll vid stadieövergångar? Vilken hjälp skulle ni önska?

Avslutande frågor (se till att alla fått möjlighet att utrycka sina erfarenheter och reflektera

över det som sagts)

Påminna om syftet med att få fram deras erfarenheter och fråga:

Vad är det viktigaste som ni vill att vi tar med oss som specialpedagoger?