Framtida forskning

Jag brukar ofta reflektera och utgå från talesättet ”det finns alltid två sidor av myntet”, vilket är anledningen till varför det hade varit intressant att undersöka kontrasten mellan elever och lärares syn på skönlitteraturens funktion i undervisningen. Denna undersökning speglar hur elever menar att deras motivation påverkas av lärares förhållningssätt till skönlitteratur i undervisningen och inte lärares motivering bakom varför valen av arbetssätt tillämpas. Den balansen hade varit intressant att ta reda på. Likaså hade det vart intressant att undersöka i vilken utsträckning läraren inkluderar elevernas åsikter i utformandet av litteraturundervisningen.

Referenser

Acosta-Tello, E. (2019). Reading Aloud: Engaging young children during a read- aloud experience. Research in Higher Education Journal, 37 pp.7. Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1233113.pdf

Albrigt, L.K., & Ariail, M. (2005) Tapping the Potential of Teacher Read-Alouds in Middle School. Journal of Adolescent and Adult Literacy, 48, pp. 582–591. doi: 10.1598/JAAL.48.7.4

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Studentlitteratur AB

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur AB

Batchelor, K.E. (2012). The “us” in discuss: Grouping in literature circles. Voices From

the Middle, 20(2), pp. 27-43. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/293482886_The_us_in_discuss_Grouping_in_l iterature_circles

Bergmark, U., & Viklund, S. (2020). Litteratursamtalets pedagogik. Gleerups Utbildning AB

Chall, J.B., & Snow, C.E. (1988). Influences on Reading in Low-Income Students. The

Education Digest; 54, 1; Proquest, pp. 53-56.

Chambers, A. (1994). Böcker omkring oss – Om läsmiljö. Norsteds Förlag AB Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur

Eriksson Barajas, K., & Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier I utbildningsvetenskap – vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur

Gambrell, L.B. (2011). Seven rules of engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher, Vol.65 Issue 3, pp. 172-178. doi: 10.1002/TRTR.01024

Catapano, S., & Fleming, J., & Elias, M. (2009), Building an effective classroom library.

Journal of Language and Literacy Education, 5(1), pp. 59–73. Hämtad från:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1068161.pdf

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt.

Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige. Institutionen för Pedagogik och didaktik

Hirsh, Å. (2017). Formativ undervisning: utveckla klassrumspraktiker med lärandet i

fokus. Natur & Kultur

Hmelo-Silver, C.E. (2004). Problem-based learning: What and how do students learn?

Educational Psychology Review, 16, pp. 235–266. doi: 1040-726X/04/0900-

0235/0

Ingemansson, M. (2017). Lärande genom skönlitteratur – Djupläsning, förståelse,

kunskap. Studentlitteratur AB

Ivey, G., & Broaddus, K. (2001), “Just plain reading”: A survey of what makes student want to read in middle school classrooms. Reading Research Quarterly, 36, pp.

350-377. Hämtad från:

https://www.jstor.org/stable/748056?seq=1#metadata_info_tab_contents

Jocius, R., & Shealy, S. (2018). Critical book clubs: Reimagining literature reading and response. Reading Teacher, 71(6): pp. 691–702. doi: 10.1002/trtr.1655

Lindell, I., & Öhman, A. (2019). För berättelsens skull – Modeller

förlitteraturundervisningen. Natur & Kultur

Lindwall, M., & Röhlander, O. (2020). Motivationsrevolutionen: Från temporär rändning

till livslång låga. Bokförlaget Forum

Lärarnas Riksförbund. (2014). Elevernas läsförmåga i grundskolan – En undersökning av

Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass. Hämtad 25 maj,

2020

från:https://www.lr.se/download/18.2c5a365d1645ac11059e2ee/1559028170639/ Elevernas%20läsförmåga%20i%20grundskolan%20201407.pdf

Markušic, J., & Sabljic, J. (2019). Problembased Teaching of literature. Journal of

Education and Training Studies, 7.4 pp. 20–29. doi: 10.11114/jets.v7i4.4066

Moley, P.F & Bandre, P.E., & George, J.E (2011). Moving beyond readability: Considering choice, motivation and learner engagement. Theory into Practice, 50, pp. 247-253. doi: 10.1080/00405841.2011.584036

Nielen, T.M.J & Bus, A.G. (2015). Enriches School Libraries: A Boost to Academic Achievement. AREA Open. Vol. 1, No 4, pp. 1–11. doi: 10.1177/2332858415619417

Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data – Framställningsstrategier för

empiriredovisning. Liber AB

Patel, R., & Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Studentlitteratur

Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American

Psychologist, Special Issue: Positive Psychology, 55(1), pp. 68-78. doi:

10.1037//0003-066X.55.1.68

Skolverket (2016). Att läsa och förstå – Läsförståelse av vad och för vad? Skolverket Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017).

Skolverket

Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan. Förskoleklassen och fritidshemmet 2011,

Lgr 11 (reviderad 2019). Skolverket

Skolverket (2019b). PISA 2018 – 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och

naturvetenskap. Skolverket

Stensson, B. (2006). Mellan raderna – Strategier för en tolkande läsundervisning. Bokförlaget Daidalos AB

Vetenskapsrådet. (2002). God forskningsed. Hämtad 7 maj, 2020, från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf

Varga, A. (2017) Metacognitive perspectives on the development of reading, comprehension: a classroom study of literary text-talks. Literacy, 51(1), pp. 19–25. doi:10.1111/lit.12095

Williams, N.L & Bauer, P.T (2006). Pathways to affective accountability: Selecting, locating and using children’s books in elementary school classrooms. The Reading

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

1. Tycker ni om att läsa skönlitteratur?

-Vad är det som gör att ni tycker om/inte tycker om att läsa skönlitteratur? -Tycker ni mer om att läsa hemma eller i skolan?

-Varför tror ni att det är så?

2. Vad motiverar er till att läsa skönlitteratur?

-Vad tror ni motiverar denna klassen att läsa skönlitteratur?

3. Kan ni relatera till den skönlitteratur som ni läser i skolan? Alltså koppla det till era liv, intressen eller erfarenheter?

4. Hur brukar ni läsa i denna klassen?

(brukar ni läsa tyst/ lyssna på högläsning/ läsa högt för andra i mindre grupper/ läsa tillsammans med en kompis)

-vilket sätt tycker ni mest om? Varför? -vilket sätt tycker ni minst om? Varför?

5. Hur brukar ni bearbeta/arbeta med skönlitteratur i klassen? -Boksamtal/Bokcirklar/Drama/Bokrecension.

6. Finns det någon aktivitet i undervisningen kopplat till skönlitteratur som ni tycker om? -Vilken?

-Varför?

7. Finns det någon aktivitet i undervisningen kopplat till skönlitteratur som ni inte tycker om?

-Vilken? -Varför?

8. Vad tycker ni om att läsa bänkbok? -Brukar ni läsa när ni ska göra det? -Varför/Varför inte?

9. Förstår ni det ni läser mer när ni får diskutera innehållet tillsammans med andra eller när ni får skriva om det enskilt (svara på frågor tex)?

10. Är läraren tydlig med avsikterna varför ni ska läsa skönlitteratur? 11. Varför är läsning av skönlitteratur bra för er och för andra, tror ni

12. Hur brukar läraren göra för att hjälpa er att hitta rätt bok? 13. Skulle ni vilja läsa mer/mindre skönlitteratur i undervisningen?

-Varför?

Bilaga 2: Samtyckesblankett

Hej!

Jag heter Fanny Tingsén och studerar till grundlärare, årskurs 4–6. Jag håller just nu på med att skriva mitt examensarbete i ämnet svenska där jag undersöker hur elever upplever olika arbetssätt med skönlitteratur i skolan.

För att undersöka detta kommer jag intervjua elever på skolor i Jönköping kommun och ställa frågor kring vad de uppskattar mer/mindre i undervisningen kring skönlitteratur och hur det påverkar deras motivation och läsintresse. Jag skulle vara väldigt tacksam om ditt barn skulle kunna tänka sig att medverka i en av intervjuerna.

Intervjuerna kommer dokumenteras av mig genom ljudinspelningar och anteckningar. Allt material kommer att avidentifieras, inga namn eller skolans namn kommer vara synliga för någon annan än mig. Materialet kommer förvaras på ett säkert sätt och endast användas för forskning. När jag är färdig med min uppsats kommer allt material att raderas.

Deltagandet i intervjuerna är frivilligt och du/ni har när som helst rätt att avbryta ditt/ert barn deltagande utan att ange någon anledning till detta.

Om du/ni har frågor om undersökningen eller intervjuerna, hör gärna av dig/er till mig på mailen: fanny@tingsen.se

Hälsningar, Fanny

Godkänner du att ditt barn deltar i undersökningen?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mitt barn deltar i studien

Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte att mitt barn deltar i studien.

Barnets namn:

______________________________________

Vårdnadshavares namnteckning: Namnförtydligande: