Vikten av att se meningen i läsaktiviteter

De intervjuade eleverna beskriver och är medvetna om hur skönlitteraturen möjliggör att ta del av andra människors liv och historier. Alla elever är överens om att skönlitteratur är lustfyllt, roligt och spännande att ta del av. När de förklarar syftet med att läsa i skolan är uppfattningen att de läser för att utöka ordförrådet, få bättre läsflyt, träna läsförståelse och att det gynnar deras språkutveckling. Dessa uppfattningar innebär att litteraturundervisningen kännetecknas av en mer färdighetsträning, alltså att läsningen sker främst för att utveckla förmågan att kunna läsa och skriva. Moa var den som beskrev att läsning är nödvändigt för att kunna klara sig senare i livet då det är ett krav i många yrken, men lyfter även att denna motivering från lärare saknas i klassrummet. Majoriteten av eleverna menar att lärare borde bli bättre på att poängtera betydelsen av att läsa, mer än vad de gör nu. Likaså menar flertalet elever att de hade ifrågasatt läsaktiviteter mindre samt att deras motivation hade ökat om lärare förklarar syftet med aktiviteter som är kopplade till mer än att ”lära sig att läsa”.

De vanligaste arbetssätten som eleverna lyfter fram vad gäller att bearbeta textens innehåll i den gemensamma läsningen är att svara på frågor efter varje kapitel som behandlas. I detta avseende förklarar flertalet elever i undersökningen att aktiviteten är påfrestande eftersom vissa inte tycker om att skriva så mycket som begärs, samtidigt som frågorna inte fyller någon funktion eller ger dem någonting i utbyte. För att elever ska drivas av en inre motivation är det viktigt att eleven upplever möjlighet att utveckla sin kompetens och känner ett värde av att erfara ny kunskap (Ryan & Deci, 2000). Likaså visar forskning betydelsen av att elever hittar ett värde och meningsfullhet i uppgifter och aktiviteter kopplat till läsning som de kan relatera till utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper, då det främjar att utvecklas till en engagerad läsare (Gambrell, 2011). Denna undersökning visar vikten av att lärare är medvetna om vilka aktiviteter och uppgifter som faktiskt kan gynna elevers läslust och intresse. Om läraren istället låter elever redovisa innehållet på ett sätt som intresserar dem, och att de inte upplever känslan av att de måste svara på frågor eller skriva en bokrecension, skapas förutsättningar att tillfredsställa behovet av autonomi. Detta innebär att om elever får möjlighet att påverka arbetssätt som gör att de själva vill

genomföra uppgiften, kan de uppleva självständighet i utförandet vilket främjar en inre motivation (Ryan & Deci, 2000). Likaså tillfredsställs behovet av kompetens eftersom eleverna får redovisa sin förståelse och kunskap på ett sätt som de sannolikt behärskar (Ryan & Deci, 2000).

Klas uttrycker att när de svarar på frågor till texten känns det mer som en uppgift och att tankeverksamheten inte ägnas åt själva innehållet. Detta handlar om att läsning av skönlitteratur mestadels sker för att slutföra uppgifter, vilket enligt forskning påverkar elevers motivation, förståelse och inställning för syftet med själva läsningen negativt (Moley, et al., 2011). Ivey och Broaddus (2001) studie visar att elever lär sig att se förbi nöjet med läsning samt dess tillfredsställande och istället läser för att de måste med syfte att lyckas i svenskämnet, vilket stämmer väl överens med det undersökningen resulterar i vad gäller att flertalet elever menar att de läser och arbetar med skönlitteratur i skolan för att få bra betyg. Motivationen drivs av yttre faktorer med en insikt av att aktiviteten kommer leda till något positivt i framtiden, vilket Ryan och Decis (2000) forskning belyser är en drivkraft som fungerar temporärt men inte långsiktigt. Eleverna anstränger sig inte för att de själva vill utan för att de i stunden har värde av att genomföra aktiviteten, vilket är ett grundläggande element i förhållande till att bli en engagerad läsare (Gambrell, 2011). Anledningen till hur lärarna bedriver litteraturundervisningen utifrån studiens resultat, förutsätter jag sker i förhållande till kunskapskraven för årskurs 6:

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. (Skolverket, 2019a, s. 7)

För att elever ska lyckas i svenskämnet utformas undervisningen i relation till de färdigheter som lärare ska bedöma enligt kunskapskraven. Att mäta elevernas upplevelser är svårt till skillnad från att ställa frågor till texten som kan synliggöra elevernas förmågor mer konkret. Undersökningen visar hur yttre faktorer kan påverka elevers förutsättningar att drivas av en inre motivation vad gäller läsning. Att använda betyg som motivering för

att eleverna ska genomföra aktiviteter, kan istället riskera att få en mer negativ än positiv inverkan på motivationen. Om frågan istället vinklas till hur lärare kan hjälpa eleverna att få utlopp för sin motivation, främjas sannolikheten att också öka den.