Framtida forskning

Det ser inte ut att finnas någon utförlig forskning om invandrare och maskulinitet. Således är områden för framtida forskning närmast outgrundliga. I den här uppsatsen, på grund av tid och andra resurser, har endast ytan av ett mångfaldigt ämne berörts. Ämnet är intressant först och främst för att nå en större förståelse av identitet.

I förhållande till stereotyper har det under uppsatsen indikerats hur dessa inte

nödvändigtvis går att återfinna i den så kallade verkligheten . I ett avseende är stereotyperna ingenting annat än fiktion. Vad denna uppsats inte kunnat redogöra för är hur informanterna

52 verkligen lever sina liv. Kanske är det inte heller genomförbart, men under ett längre fältarbete skulle nyanser av beteende kunna bli tydligare. Genom att exempelvis följa ett antal invandrade familjer och ett antal svenska familjer under längre tid skulle man kunna se hur de studerade faktiskt lever sina liv. Detta skulle i sin tur kunna jämföras med aktuella stereotyper. Slutligen kan det bidra till att luckra upp stereotyperna av både invandrarmannen och den svenska mannen. Det finns ytterligare relevans i att följa familjer, då det kunde ge en mer dynamisk bild vad gäller förhållandet mellan män och kvinnor samt mellan föräldrar och barn. Alternativet till fältarbete kunde vara intervjuer med alla familjemedlemmar för att på så vis se hur relationerna dem emellan upplevs. Jämställdhet ser ut att vara en viktig värdering i Sverige, men som tidigare nämnt är det inte alls säkert att alla svenskar för den skull lever i jämställda förhållanden. Vid längre studier av svenska familjer kunde en sådan antydan få en annan tyngd. Det skulle

möjliggöra en vidare diskussion om vad överhuvudtaget jämställdhet är för något. Oavsett vilket är det avgörande att ta människors upplevelse av verkligheten på stort allvar.

En målsättning med mansgrupperna är att sätta dem in i normer om barnuppfostran. Här kunde det vara av intresse att se vilka förändringar barnen till invandrarmännen går igenom i förhållande till sina föräldrar. Enligt anställda på utvecklingsnämnden i Helsingborg innebär dessa förändringar ofta problem, då fadern inte förändrats i samma takt som sina barn. Fadern tycks uppleva sina barns utveckling som ett hot mot hans auktoritet. Detta är ett intressant fält för framtida forskning då det kan sprida ytterliga ljus över förhållandet mellan struktur och individ. Barnen är i vissa fall under påverkan av sina föräldrar, vars värderingar och normer kanske skiljer sig från vad de får lära sig i skolan och av sina kompisar. Hur upplever barnets föräldrar denna förändring och vad har det för konsekvenser?

I mansgruppen pratar man återkommande om hur det svenska samhället skiljer sig från invandrarmännens hemländer. På samma sätt som fältarbeten inom Sverige kan ge ytterligare insikt i dessa mäns livssammanhang kan även fältarbeten i exempelvis Libanon ge en mer utförlig bild av normsystem de bär med sig. Därefter kan en sådan studie bringa klarhet i hur individer i Libanon faktiskt lever sina liv. Ett fältarbete med fokus på manlighet i Libanon kunde bidra till att nyansera bilden av libanesiska män i Sverige. Genom att visa hur män i Libanon är internt olika på samma sätt som svenska män skiljer sig från varandra kan således bidra till att bryta med den homogena bild av män från mellanöstern som finns idag. Ett fältarbete kan dock inte ge en komplett förståelse av hur människor faktiskt lever. Trots detta är det viktigt på grund av att ett sådant arbete fortsätter ifrågasätta de stereotyper som figurerar i Sverige.

Under analysen framkommer hur det finns ett behov av kategorin invandrarmän. Kategorin behövs för att svenska män lättare ska kunna identifiera vilka de själva är. Enligt detta

53 resonemang ser det inte ut som invandrarmän, hur mycket de än försöker, någonsin kommer få vara olika på samma grundlag som svenska män är sig emellan. Om detta stämmer fortsätter kategorin invandrarmän existera så länge den fyller sitt syfte. Däremot är det inte alls säkert att innehållet i kategorin invandrarmän är konstant. Här finns det utrymme för att göra en historisk kartläggning över hur manlighet förändrats över tid samt vad som definierat denna manlighet. En sådan studie är relevant då den kan redovisa hur manlighet konstrueras i relation till andra samt till kontextuella omständigheter i en evigt pågående process.

Ännu ett intressant område för framtida forskning är medias påverkan på stereotyper. Hur är media delaktiga i att skapa och upprätthålla bilden av invandrarmannen som icke-jämställd? Hur påverkas männen av medias framställning av dem själva? Den bild media producerar påverkar inte endast svenskars syn på invandrare, utan också hur invandrare betraktar sig själva. Dessutom kan media bidra med att skapa felaktiga uppfattningar om vad svenskar tror om invandrare. Problemet är hur media har en tendens att generalisera. Genom generaliseringar reproduceras kategorier av såväl invandrarmän som svenska män. En kritisk genomgång av hur media skriver om invandrarmannen respektive den svenska mannen ger därför ett välbehövligt perspektiv av ämnet.

Ovanstående förslag till fortsatt forskning har en sak gemensamt, nämligen att ifrågasätta det normala. Oavsett om man i framtiden skulle genomföra fältstudier i en by i norra Libanon eller om man skulle analysera Sydsvenska Dagbladets rapportering av hedersrelaterat våld, är det essentiellt att behålla en grundläggande kritisk hållning till det allmängiltiga. Att närma sig fältet utifrån nämnda förutsättningar och med öppenhet och genuin nyfikenhet är grunden i vällyckad framtida forskning.

54

Referenser

Berger Peter & Luckmann Thomas, Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och formar sin sociala

verklighet. Falun: AiT 1998

Beynon John, masculinities and Culture. Buckingham: Open University Press 2002

Bourdieu Pierre, Praktiskt Förnuft – Bidrag till en handlingsteori. 2:a tryckningen Uddevalla: Daidalos, 2004.

Bredström Anna, kap.8 i Maktens Olika Förklädnader, Red. de Los Reyes Paulina, Molina Irene & Mulinari Diana. Stockholm: Bokförlaget Atlas 2002

Brune Ylva, kap.7 i Maktens Olika Förklädnader, Red. de Los Reyes Paulina, Molina Irene & Mulinari Diana. Stockholm: Bokförlaget Atlas 2002

Butler Judith, i The Judith Butler Reader, Red. Salih Sara. Blackwell: Blackwell Publishing 2004 Butler Judith, i Könet brinner, Red. Rosenberg Tiina. Finland: Bokförlaget Natur och Kultur 2005 Connell W. Robert, Maskuliniteter. Uddevalla: Daidalos AB 1999

de Los Reyes Paulina, Molina Irene & Mulinari Diana, kap.1, i Maktens Olika Förklädnader, Red. de Los Reyes Paulina, Molina Irene & Mulinari Diana. Stockholm: Bokförlaget Atlas 2002

Fangen Katrine, Deltagande observation. Malmö: Daleke Grafiska AB 2005 Foucault Michel, The History of Sexuality. England: Penguin Books 1990

Hylland-Eriksen Thomas, Små Steder store spörsmål. Oslo: Universitetsforlaget AS 2001 Kafka Franz, Etterlatte fortellinger og skisser. Norge: Gyldendal Norsk Forlag ASA 2000 Kinnvall Catarina, kap.1 i Identitetsstudier i praktiken. Malmö: Liber AB 2003

Krohn-Hansen Christian, Det Vanskelige Voldsbegreppet. Oslo: Pax Forlag 2001

Merton K. Robert, Fiske Marjorie & Kendall L. Patricia, The Focused Interview – A Manual of

Problems and Procedures. New York: The Free Press 1990

Molina Irene & de Los Reyes Paulina, kap.13 i Maktens Olika Förklädnader, Red. de Los Reyes Paulina, Molina Irene & Mulinari Diana. Stockholm: Bokförlaget Atlas 2002

Mosse L. George, The Image of Man – The Creation of Modern Masculinity. New York: Oxford University Press 1998

Oyewumi, Oyeronke, Family Bonds/Conceptual Binds. African Notes on Feminist

Epistemologies. Utdrag i Signs of Women in Culture and Society 25 (4) 2000 ss.1093-1098. Chicago: University of Chicago Press 2000

Rosenberg Tiina, introduktion i Könet brinner, Red. Rosenberg Tiina. Finland: Bokförlaget Natur och Kultur 2005

55 Said Edward, Orientalism. Danmark: Ordfront 2004

Stoler Laura Ann, Race and the Education of Desire, London: Duke University Press 1995 Thagaard Tove, Systematikk og Innlevelse. Bergen: Fagbokforlaget 2004

Elektroniska källor 1. http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=18888&epslanguage=S V (2007-11-07) 2. http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=10080&epslanguage=S V (2007-11-07) 3. http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=5159&epslanguage=SV (2007-11-07) Observationer

Observation av undervisning på Lernia i Helsingborg 2007-11-13

Observation av undervisning på Komvux Kärnan i Helsingborg 2007-11-19

Intervjuer

Intervju med ”Ali”(projektledare), ”Malik”(ledare) och ”Stjepan”(ledare) 2007-11-08 Intervju med ”Sofia”(samordnare) 2007-11-15 och 2007-11-22

Intervju med ”Iyad”(före detta deltagare mansgrupp) 2007-11-19 Intervju med ”Barham”(före detta deltagare mansgrupp) 2007-11-19

Intervju med ”Jozsef”(lärare sfi samt kontaktperson för mansgrupperna) 2007-11-22 Intervju med ”Rashdan”(före detta deltagare mansgrupp) 2007-11-22

Andra källor

Dokument från erfarenhetsutbyte 23:e maj 2007. För verksamheter som erhållit statsbidrag för att arbeta mot hedersrelaterat våld 2006-2007. Länsstyrelsen: Skåne 2007

Olsson Björn, Utvärdering av projekt Almasuliah- Mansgrupper. Helsingborgs kommun: 2007-07-02

57 .