Framtida forskning

I den tidigare forskning som bearbetats inför denna studie tillsammans med den undersökning som utförts här finns det utvecklingsområden och fler aspekter att utforska. Barns perspektiv i den svenska kontexten förekommer sällan vilket innebär att all forskning på förskolan utifrån det

perspektivtagandet är viktigt och behöver tas vidare. Vår studie ger en tankeställare för förskollärare ute i verksamheterna då det barnen säger om vuxnas förhållningssätt utomhus är relativt hårt. Barns perspektiv blir således viktig inom forskningen för förskolan eftersom barns uppfattningar kring sin miljö skildrar den undervisning och det lärande som görs möjligt. Det som uppdagades i vårt resultat med vuxnas frånvaro i relation till barns lek kan dock fördjupas. I komplement till vår studie krävs forskning där detta sätts i relation till barns kön, etnicitet och andra aspekter som kan påverka vuxnas föreställningar och förhållningssätt. Studier där förskollärares utsagor kring den specifika utomhusmiljön ges möjlighet att jämföras med barns utsagor hade också kunnat ge perspektiv åt forskningen.

En form avtriangulering eller ”the mosaic approach” är en god metod för att nå barns perspektiv det framgår både i vår studie och i liknande. Studier tycks också gynnas av att använda ännu fler metoder än de vi gjort, då det öppnar för barn att uttrycka sig genom de kanaler som passar dem. En metod som hade kunnat tillföra mycket till vårt resultat är att utöver intervjuer och fotografier även ha spenderat tid på förskolorna där vuxna och barn

observerades utomhus. En sådan studie hade kunnat ge perspektiv till barns utsagor kring vuxnas närvaro då specifika situationer hade kunnat sättas i relation till det som sägs. Risken med en studie som också innefattar observationer av vuxnas interaktion är att vuxna anstränger sig mer än vanligt vid de tillfällen de observeras, något som skulle kunna förminska barns upplevelser. Observationer måste därför genomföras över tid, det som observeras hålls hemligt för de vuxna och där barns utsagor ges det största utrymmet, för att studien fortfarande ska kunna gynna barns perspektiv. För att säkerhetsställa detta hade också andra underlag för deras perspektiv kunnat användas så som teckningar eller gruppintervjuer för att nämna några.

Dock är det mer omfattande och tidskrävande studier som behöver utföras för att kunna synliggöra barns perspektiv på utemiljön på djupet och för att kunna dra resultaten längre eller i andra riktningar än de som möjliggjorts här. En framtida forskning som tydligt kommer att behövas, om förskolan ska få vara barnens plats.

9 Referenslista

Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas. 2020. Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth. 2009. Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. 2009. Stockholm:

UNICEF Sverige. Tillgänglig på Internet:

http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf (Hämtad 2021-12-21)

Björkdahl Ordell, Susanne. 2007. Etik. I Björkdahl Ordell, Susanne.; Dimenäs, Jörgen.

& Davidsson, Birgitta. 2007. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Clark, Alison. 2007. A hundred ways of listening: gathering children’s perspectives of their early childhood environment. Young children, vol (62), 76-81.

http://proxy.lnu.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly-journals/views-

inside-shed-young-children-s-perspectives/docview/61893990/se-2?accountid=14827 (Hämtad 2021-12-21)

Clark, Alison & Moss, Peter. 2001. Listening to young children: the Mosaic approach.

London: National Children's Bureau for the Joseph Rowntree Foundation.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/13575270108415344 (Hämtad 2021-12-21) De Jong, Marijanna. 2010. Förskolans fysiska miljö. I Riddersporre, Bim. & Persson,

Sven. (red.) 2010. Utbildningsvetenskap för förskolan. (1. Utg.) Stockholm: Natur &

kultur.

Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Doverborg, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. 2000. Att förstå barns tankar:

metodik för barnintervjuer. (3., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare:

mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Haglund, Björn. 2003. “Stimulated recall: Några anteckningar om en metod att generera data”, Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 8, Nr. 3, s. 145-157. ISSN:

1401-6788.

Higgins, Peter, Loynes, Chris & Crowther, Neville. 1997. On the nature of outdoor education. Penrith: Adventure Education.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. 2007. "Att lära är nästan som att leka": lek och lärande i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. 2009. Kreativa lek och lärandemiljöer i pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa. (red.) 2009. Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ljungdahl, Alice & Sanner, Olivia. 2021. Förskolans utemiljö ur barnets perspektiv - en kvalitativ studie om utformningen av förskolans utemiljö med hänsyn till barn i olika åldrars behov. Tillgänglig på internet: https://stud.epsilon.slu.se/17050/

(Hämtad 2021-12-09).

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. 2018. [Stockholm]: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 Magnusson, Lena O. 2017. Treåringar, kameror och förskola: en serie diffraktiva

rörelser. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2017.

Magnusson, Maria & Pramling Samuelsson, Ingrid (2019). Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. 7:1, 23-43. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81148 (Hämtad 2021-12-21) Maynard, Trisha & Waters, Jane. 2007. "Learning in the Outdoor Environment: A

Missed Opportunity?", Early Years: An International Journal of Research and Development, vol. 27, no. 3, pp. 255-265.

Merewether, Jane & Fleet, Alma. 2014. Seeking children’s perspectives: a respectful layered research approach. Early child development and care, vol (184). 897-914.

DOI:10.1080/03004430.2013.829821.

Moore, Deborah, Morrissey, Anne-Marie. & Robertson, Nathalie. 2021. ‘I feel like i’m getting sad there’: early childhood outdoor playspaces as places for children’s wellbeing. Early child development and care, vol (191). 933-951.

DOI:10.1080/03004430.2019.1651306.

Mårtensson, Fredrika. 2009. Lek i verklighetens utmarker. I Jensen, Mikael. &

Harvard, Åsa. (red.) 2009. Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1.

uppl. Lund: Studentlitteratur

Nedovic, Sonya & Morrissey, Anne-Marie. 2013. Calm active and focused: children’s responses to an organic outdoor learning environment. Learning environ res, vol (16). 281-295. DOI 10.1007/s10984-013-9127-9.

Pramling Samuelsson, Ingrid. 2015. Från fenomenografi till utvecklingspedagogik. I Engdahl, Ingrid. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (red.) Att bli förskollärare:

mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Williams, Pia. 2015. Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I Engdahl, Ingrid. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (red.) Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, Ingrid. 2017. Utvecklingspedagogik - ett sätt att arbeta både målmedvetet och med barns perspektiv. I Riddersporre, Bim. & Persson, Sven.

(red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. (Andra utgåvan). Stockholm: Natur &

kultur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj. 2014. Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Pramling, Niklas, Wallerstedt, Cecilia. 2019. Lekresponsiv undervisning - ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande. 2019: 1, vol. 7 [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på Internet:

https://forskul.se/tidskrift/volym-7-nummer-1-2019/ (Hämtad 2021-12-21) Satomi, Izumi-Taylor, Yoko, Ito & Meredith, Krisell. 2016. American and Japanese

kindergartner’s views of play through the use of photo elicitation interviews. Vol (11), 322-333. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/1745499916663379 (Hämtad 2021-12-09).

Szczepanski, Anders. 2013. Utomhusbaserat lärande och undervisning. I de Laval, S.

(red.) Skolan och förskolans utomhusmiljöer: Kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö. Stockholm: Skolhusgruppen, Movium och Arkus, 2013. https://old.liu.se/ikk/ncu/pres-hoger/1.577223/skolans-och-forskolans-utemiljoer.pdf (Hämtad 2021-12-09).

Szczepanski, Anders & Andersson, Per. 2015. Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus.

Pedagogisk forskning i Sverige, vol (20), 127-149. Tillgänglig på internet:

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1410/1254 (Hämtad 2021-12-09).

WCP, World’s children’s prize - for the rights of the child. 2020. Om barnets rättigheter. https://worldschildrensprize.org/ (Hämtad 2021-12-01).

Zamani, Zahra. 2016. ‘The woods is a more free space for children to be creative; their imagination kind of sparks out there’: Exploring young children’s cognitive play opportunities in natural, manufactured and mixed outdoor preschool zones. Journal of adventures education and outdoor learning, Vol (16), 172-189.

DOI:10.1080/14729679.2015.1122538

Öhman, Margaretha. 2009. Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan.

Stockholm: Liber

Bilaga 1 - Missivbrev

Förfrågan om att delta i en studie om förskolans utemiljö ur barns perspektiv

Förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitet – Självständigt arbete (2FL41E) Hösten 2021

Syftet med studien är att genom intervjuer utveckla kunskap kring barns syn på den pedagogiska utemiljön och dess möjligheter till undervisning, utveckling, lek och lärande. Insamlingen av empirin kommer att ske genom besök på förskolor där barn i förskolan får fotografera för dem viktiga delar i sin utemiljö och genom barnintervjuer.

Studien är ett examensarbete på grundnivå och är en del av utbildningen till Förskollärare vid Linnéuniversitet i Växjö. Studien kommer att genomföras genom två besök på förskolorna i grupper med barn i åldrarna tre år och uppåt. Under första besöket bekantar vi oss med de deltagande barnen som får fotografera delar ur sin utemiljö. Andra tillfället genomförs via intervjuer med barnen samt samtal kring bilderna som togs under tillfälle ett. Besöken kommer att ske under perioden 23/11 - 3/12 2021. Intervjun kommer att beröra barnens uppfattning/erfarenhet av sin utemiljö och dess

pedagogiska användning. Intervjun beräknas ta omkring 30 minuter, det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som bestäms i samråd. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text. Med fördel ges personalen i de berörda grupperna möjlighet att välja ut de barn som kan tänka sig passa för denna typ av studie. En samtyckesblankett till vårdnadshavare som ska vara signerad innan studiens genomförande bifogas.

Den information som studien genererar kommer att behandlas säkert och förvaras på ett säkert sätt så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande inom förskollärarprogrammet samt i form av ett skriftligt examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Linnéuniversitet i Växjö. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt.

Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.

Deltagandet är helt frivilligt och ni, barn och vårdnadshavare kan när som helst avbryta medverkan utan närmare motivering.

Vi frågar härmed om er förskola vill delta i denna studie. Besvara gärna förfrågan via mail där det framgår tydligt att ni tagit del av informationen och accepterar villkoren.

Ansvariga för studien är Amanda Schüler, Kenny Larsen och Cecilia Jeppsson. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.

Amanda Schüler Cecilia Jeppsson Student Handledare

As224xw@student.lnu.se cecilia.jeppsson@lnu.se

Kenny Larsen Student

kl222vt@student.lnu.se