5. RESULTAT OCH ANALYS
6.3 Framtida forskning
För framtida forskning skulle det varit intressant om intervjuerna hade
kompletterats med observationer av biståndshandläggarnas arbete. Observationer hade kunnat stärka berättelsernas tillförlitlighet. Vidare hade forskaren fått en större inblick i biståndshandläggarnas arbete och problematiken kring äldre personers subjektiva känslor av oro, otrygghet och ensamhet.
Vi är medvetna om att vi genom uppsatsen kan ha reproducerat föreställningar om äldre personer som oroliga, otrygga och ensamma. Enligt Dahl (2011) finns det en föreställning om att äldre personer upplever ofrivillig ensamhet. Föreställningen delas även av äldre personer som upplever att andra äldre besväras av ensamhet, även om de själva inte gör det (a.a.). Utifrån Dahls (2011) uttalande hade det varit intressant att undersöka äldre personers upplevelser av ålderdomen. På så vis hade det möjligtvis inte reproduceras en föreställning om äldre personer, utan den äldre personen hade snarare fått skildra sina egen berättelse.
44
REFERENSER
Andersson L, (2008) Ålderism. Malmö, Studentlitteratur. Aspers P, (2008) Etnografiska metoder. Malmö, Liber AB.
Berg S, (2007) Åldrandet: individ, familj, samhälle. Malmö, Liber AB. Benjamin W, (1992) Illuminations. London, Fontanta Press.
Bergstrand B-O, (2016) Socialtjänstlagen 2016. Helsingborg, Komlitt AB. Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber AB. Chatman S B, (1993) Reading Narrative Fiction. New York, MacMillan. Dahl A, (2011) Psykologiskt åldrande. I: Ernsth Bravell M, (red.) Äldre och
åldrande. Grundbok i gerontologi (första upplagan). Stockholm, Gothia Förlag
AB.
Denscombe M, (2009) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund, Studentlitteratur AB.
Dufvenberg S, Josefsson L, Unesi N, (2017) Äldres rättigheter måste få mycket
starkare lagstöd. >www.svd.se< HTML (2018-04-03)
Dunér A, Nordström M, (2005) Biståndshandläggningens villkor och dilemman -
inom äldre och handikappomsorg. Lund, Studentlitteratur.
Fahlberg G, Larsson M, (2016) Socialtjänstlagarna. Malmö, Liber AB. Flaudernik M, (2000) Genres, Text Types, or Discourse Modes? Narrative Modalities and Genre Categorisation. Style, Vol. 34, no. 2.
Fristedt S, (2011) Funktionellt åldrande. I: Ernsth Bravell M, (red.) Äldre och
åldrande. Grundbok i gerontologi (första upplagan). Stockholm, Gothia Förlag
AB.
Harnett T, Larsson B, (2011) Äldre människors rättigheter. I: Ernsth Bravell M, (red.) Äldre och åldrande. Grundbok i gerontologi (första upplagan). Stockholm, Gothia Förlag AB.
Hydén L-C, (1997) De otaliga berättelserna. I: Hydén L-C, Hydén M, (red.) Att
studera berättelser (första upplagan). Stockholm, Liber.
Johansson A, (2005) Narrativ teori och metod. Lund, Studentlitteratur AB. Johansson S, (2016) Åldrande - en bakgrund. I: Johansson S, Taghizadeh Larsson A, (red.) Förändringsperspektiv på äldreomsorg (första upplagan). Malmö, Gleerups.
45 Kultur.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387.
Lundgren L, Sunesson P-A, Thunved A, (2018) Nya sociallagarna: med
kommentarer i lydelsen den 1 januari 2018. Stockholm, Norstedts Juridik AB.
Malmberg B, Ågren M, (2011) Socialt åldrande. I: Ernsth Bravell M, (red.) Äldre
och åldrande. Grundbok i gerontologi (första upplagan). Stockholm, Gothia
Förlag AB.
Rogestam C, (2016) Så här motverkar vi ensamheten för hundratusentals äldre. >www.svt.se< HTML (2018-04-03)
Samuelsson G, (2000) Det sociala åldrandet. I: Dehlin O, Hagberg B, m.fl.
Gerontologi: Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv (första
upplagan). Falkköping, Natur och kultur.
Skärvad P-H, Lundahl U, (2016) Utredningsmetodik. Lund, Studentlitteratur AB. Socialstyrelsen (2017) Redovisning av resultatet från brukarundersökning 2016
inom äldreomsorgen i Malmö stad. >https://www.socialstyrelsen.se< PDF (2018-
04-03)
Socialstyrelsen (2016) Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016. >https://www.socialstyrelsen.se< PDF (2018-04-03)
Socialstyrelsen (2018) Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017. >https://www.socialstyrelsen.se< PDF (2018-04-03)
Socialtjänstlagen, 2001:453.
Somers M, Gibson G, (1994) Reclaiming the Epistemological Other: Narrative
and the Social Constitution of Identity. I: Calhoun C, (red.) Social Theory and the Politics of Identity (första upplagan). Oxford/Campbridge, Blackwell.
Strang P, (2014) Att höra till: om ensamhet och gemenskap. Stockholm, Natur & Kultur.
Sundström G, (2011) Med äldreomsorgen i tiden. I: Ernsth Bravell M, (red.) Äldre
och åldrande. Grundbok i gerontologi (första upplagan). Stockholm, Gothia
Förlag AB.
Svenska Akademien (2009) Oro. >svenska.se< HTML (2018-05-02)
Svenska Akademiens Ordbok (1951) Otrygghet. >svenska.se< HTML (2018-05- 02)
Svenska Akademiens Ordlista (2015) Oro. >svenska.se< HTML (2018-05-02) Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2008) Handlingsutrymme - utmaningar i
46
Swärd H, Starrin B, (2016) Makt i socialt arbete. I: Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M (red.) Socialt arbete - en grundbok (tredje upplagan). Stockholm, Natur & Kultur.
47
BILAGA 1
Intervjuguide
Intervjun inleds med att vi underrättar informanterna om att medverkan i intervjun är frivillig samt att de när som helst kan avbryta intervjun. Undersökningens syfte kommer åter förklaras och vi poängterar att arbetet kommer publiceras. Vi
påminner även om att informanterna kommer tillförsäkras anonymitet både vad gäller namn och verksamhetens område. Vidare kommer informanterna att tillfrågas om det går bra att intervjun spelas in. Informanterna kommer påminnas om att vi efterfrågar deras åsikter och subjektiva upplevelser och att det därmed inte finns några svar som är rätt eller fel.
Biståndshandläggarens arbete och verksamheten
• Hur länge har du arbetat som biståndshandläggare?
• Hur många ärenden/klienter har du hand om?
• Vem riktar sig verksamheten till?
• Vad är syftet med verksamheten?
• Vad erbjuder verksamheten för insatser?
Äldre
• Hur upplever du de äldre personer som du möter i ditt dagliga arbete?
• Möter du äldre personer som upplever oro, otrygghet och/eller ensamhet? Om ja; hur anser du att de äldres subjektiva upplevelser av oro, otrygghet och ensamhet tar sig i uttryck?
• Hur bemöter du äldre personer som uttrycker känslor av oro, otrygghet och ensamhet?
• Hur arbetar du för att skapa trygghet bland äldre människor?
• Hur arbetar du för att och minska känslor av oro och ensamhet bland äldre människor i ditt/ert dagliga arbete?
• Vilka insatser finns för äldre för att skapa trygghet och minska känslor av oro och ensamhet bland äldre personer?
• Anser du att det finns tillräckligt med insatser i verksamheten som skapar trygghet för äldre personer?
• Anser du att det finns tillräckligt med insatser i verksamheten för de äldre som känner sig ensamma?
• Anser du att de äldre nyttjar de sociala funktioner/aktiviteter som erbjuds av kommunen?
Föreställningar
• Upplever du att det finns skillnader mellan de äldre och yngre personer som du möter i ditt dagliga arbete utifrån oro, otrygghet och ensamhet?
• Upplever du att det finns stereotypa föreställningar om äldre personer?
• Anser du att dessa stereotypa föreställningar av äldre personer påverkar utbudet av insatser i din verksamhet?
Påstående
Agda 90 år har åldersrelaterade funktionsvariationer och upplever stora besvär av oro, otrygghet och ensamhet i sin ordinära bostad. Hon önskar flytta till ett vård- och omsorgsboende då hon känner sig otrygg i den ordinära bostaden. Agda har
48
inga släktingar, vänner eller bekanta och är orolig för att en fallolycka ska ske i bostaden då hon är ensam.
Hur skulle du, som biståndshandläggare, bemött Agda i denna situation?
Övrigt
49