För den framtida forskningen inom detta område ser vi flera alternativa forskningsfrågor. För det första skulle vi gärna se en fördjupning av vårt forskningsprojekt för att titta närmare på de trender vi sett angående kopplingen mellan ämnessyn och attityd till samarbete.
När vi sökte litteratur om synen på biologiämnet, fann vi i princip ingenting. Det närmaste vi kom var generella texter om de naturvetenskapliga ämnena, som inte behandlade biologiämnet specifikt. Vi ser detta som en brist och föreslår därför en studie som kartlägger hur lärare och elever ser på detta ämne. Vi anser det viktigt att synliggöra och kategorisera de tankesätt som förekommer.
skulle vilja studera närmare litteraturens roll i samarbeten med andra ämnen. En av våra informanter ställde sig frågan vad en källa till naturvetenskaplig kunskap är. Kan skönlitteratur kopplas till undervisning inom naturvetenskap utan att man förlorar det naturvetenskapliga arbetssättet och det vetenskapliga synsättet? Detta tyckte även vi var en intressant frågeställning, som skulle kunna utgöra grunden till ett forskningsarbete.
Ytterligare en aspekt som framkom under vår studie var den om svenskämnet som ett hjälpämne. Detta fenomen hade man kunnat forska på ytterligare och se hur det kommer sig att svenskan tagit den rollen, samt vad det får för konsekvenser i det ämnesövergripande arbetet där svenskan är involverad.
6 Referenslista
Andersson, Björn (1994). Naturorienterande ämnen Om kunskapande genom integration. Skolverkets rapport nr 69, Stockholm: Skolverket.
Brinchmann-Hansen, Åse (1996). Projektarbete. Stockholm: Liber.
Berggren, Jenny & Grafström, Annica (2009). Svenska med hela kroppen – En studie om
ämnesintegrering i skolan. Hämtad från: http://www.uppsatser.se/uppsats/f8019219b7/ (2011-08- 15).
Ekstig, Börje (2003). Didaktik och naturvetenskap. I: Säfström, Carl Anders & Svedner, Per Olov. (Red.) Didaktik- perspektiv och problem. Lund:Studentlitteratur.
Hansson, Fredrik (2011). På jakt efter språk. Malmö: Holmbergs.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1999). Etikregler för humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från
http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (2011-09-07).
Ingelstam, Lars (1988). Snuttifiering - helhetssyn – förståelse. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2007). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Krantz, Johan & Persson, Pelle (2004). Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. Lund: Modern Pedagogik.
Kärrkvist, Christina (2003). Problemlösande färdigheter – motorn i tillägnandet av naturvetenskap. I: Strömdahl, Helge. (Red.) Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla (2007). Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Remdahl, Sofia & Nordin, Robert (2008). Sv + SO = Sant Hur man kan arbeta ämnesövergripande i
skolan. Stockholm: Natur och kultur.
Rudhe, Elisabet (1996). Ur nöd I lust. Västervik: Liber.
Sandström, Birgitta (2005). När olikhet föder likhet. Lund: Studentlitteratur.
Sjøberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Steen, Daniella (2010). Ämnesintegration – schemat, tiden och viljan. Hämtad från: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/26011 (2011-08-15).
Strömdahl, Helge (2003). Avgränsa, idealisera, modellera. - Naturen i naturvetenskapens dräkt. I: Strömdahl, Helge. (Red.) Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund: Studentlitteratur. Svensson, Conny (1997). Metodboken Lund: Lorentz Förlag
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna - Lpf 94. Hämtad från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071 (2011-09-12). Utbildningsdepartementet (2011a). Ämnesplan – Biologi Hämtad från
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurse r_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=BIO (2011-09-12).
Utbildningsdepartementet (2011b). Ämnesplan – Svenska Hämtad från
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurse r_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=SVE (2011-09-12).
Wickman, Per-Olof (2003). Vad kan man lära sig av laborationer? I: Strömdahl, Helge. (Red.)
Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet.
7 Bilagor
I arbetet inkluderas följande bilagor: Bilaga I Intervjuguide.
Bilaga II Målformulering för svenskämnet från Ämnesplanen för GY-11 Bilaga III Målformulering för biologiämnet från Ämnesplanen för GY-11
Bilaga I
Intervjuguide
För att förtydliga strukturen av intervjufrågorna har vi valt att utgå ifrån intervjufrågor ämnade för svensklärare. För intervju med biologilärare byter vi ut ordet biologi mot svenska och tvärt om.
Bakgrundsfrågor:
Finns det arbetslag eller ämneslag på skolan?
Planerar ni med lärare i samma ämnen eller i arbetslag? Vilka sitter ni med i arbetsrummen?
Ligger klassrum för olika ämnen nära varandra? Hur länge har du jobbat som lärare?
A1. Hur graderar du ditt ämne i förhållande till de andra ämnena som eleverna läser på NA-programmet? (Viktigt/mindre viktigt, centralt/perifert).
A2. Hur skulle du beskriva ditt ämne?
A3. Vilka av dessa aspekter anser du vara mest relevanta för dina elever/ prioritera i undervisningen? Varför? B1. Hur har du kommit i kontakt med biologiämnet under din utbildning?
B2. Hur skulle du beskriva ämnet biologi?
B3. Vad anser du är viktigt för NA-elever att lära sig på biologin? Varför?
E1. Är det några delar av ditt ämne som du tror är särskilt lätt/svårt att samarbeta med biologi runt?
E2. Har du något exempel på ett samarbete som du redan genomfört tillsammans med biologilärarna? Hade ni isåfall en gemensam slutprodukt och hur såg den ut?
E3. Vilka är de största hindren du ser till att arbeta ämnesövergripande i större utsträckning än i dagsläget?
Svenskläraren får läsa målbeskrivningen i syftet för biologiämnet.
E4. Vad är dina reaktioner på biologiämnets syfte?
E5. Finns det några delar av biologiämnets syfte som inspirerar dig till samarbete med svenskämnet, och i så fall vad? E6. Hur skulle en gemensam slutprodukt kunna se ut för biologi och svenska?Att göra: