Framtida forskning - Skönlitteraturen som en introduktion till olika (text)världar : Fyra lärar

Ett par av lärarna noterar att elevernas inlevelse gör att de tolkar texterna personligt och att de läser skönlitteratur som en representation av verkligheten eller författaren. Det är en uppenbarad

problematik som kan inverka på uppfattningen av världslitteratur och synen på andra kulturer, länder och människor. Därför vore det intressant att i en annan studie undersöka världslitteratur med ett större fokus på hur elever uppfattar det de läser, exempelvis genom att jämföra deras läsning av en biografisk bok och en bok utan någon verklighetsanknytning för att se om skönlitteraturen skapar stereotyper eller generaliseringar. Ytterligare en sak som vore intressant att undersöka är, utöver lärares utsagor, deras undervisningspraktik vad gäller skönlitteratur och då framför allt världslitteratur. Intervjuer är

33

begränsade på det sättet att de endast kan klargöra det lärarna säger, inte nödvändigtvis det de gör. Slutligen är elevernas sätt att läsa skönlitteratur dokumentärt något som kan försvåra

litteraturundervisningen, men det synliggör en annan problematik som också är relevant för

svenskämnet vilket är elevernas kritiska förmåga. Svenskans ämnesplan föreskriver denna som viktig för huvudsakligen sakprosatexter, emellertid beskriver ämnesplanen skönlitteraturen både som en typ av text och som en källa (Skolverket, 2011).

34 Referenser

Barry, P. (2017). Beginning theory. An introduction to literary and cultural theory (4th_ed.).

Manchester University Press.

Bhabha, K. H. (1994). The location of culture. Routledge.

Borsgård, G. (2020). Svenskämnet och demokratiuppdraget: Lärares syn på litteraturundervisning som demokrati. Utbildning & Demokrati 2020, 29(1), s. 65–84.

Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått. Politiska implikationer av litteraturundervisning som

demokrati- och värdegrundsarbete [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. Digitala Vetenskapliga

Arkivet.

Bryman, A. (2016). Social Research Methods. (5th_{ed.). Oxford University Press.}

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Liber.

Culler, J. (2011). Litteraturteori: En mycket kort introduktion. Studentlitteratur.

Damrosch, D. (2003). What is world literature? World Literature Today, 77(1), 9–14.

Goldstein-Kyaga, K. & Borgström, M. (2012). Inledning. I K. Goldstein-Kyaga, M. Borgström och T. Hübinette (Red.), Den interkulturella blicken i pedagogik. Inte bara goda föresatser. (s. 7–23).

Södertörn Studies in Education.

Gustafsson Nadel, T. (2018). Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan

gymnasieelever och en kenyansk novell [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. Digitala

Vetenskapliga Arkivet.

Hallonsten, S. & Bergstrand, M. (2004). Världslitteraturen i skolan – ett uppdrag från Statens

Kulturråd till Barnängens världsbibliotek (Redovisning 2). Barnängens världsbibliotek.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur.

Hoff, E. H. (2019). Fostering the” Intercultural Reader”? An empirical Study of Socio-Cultural Approaches to EFL Literature. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(3), s. 443-464. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1402366

35

Interkulturellt lärande. (2021, 16 april). I Nationalencyklopedin. http://www-ne- se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/interkulturellt-lärande

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? I P. Lahdenperä (Red.),

Interkulturell pedagogik i teori och praktik. (11–29). Studentlitteratur.

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Studentlitteratur.

Luukka, E. (2019). Selection, Frequency and Functions of Literary Texts in Finnish General Upper- Secondary EFL Education. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(2), s. 198-213. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1336476

Mansour, N. (2018). Multikulturel ungdomslitteratur udvikler elevernes kulturelle kompetencer. Viden

om literacy, 2018(24), 20–27.

Said, W. E. (1997). Orientalism. Ordfronts förlag.

Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket. (2011). Svenska [Ämnesplan]. Hämtad från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm %3FsubjectCode%3DSVE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d3 5a5cdfa92a3#anchor_SVESVE01

Thomas, G. (2017). How to do your research project. A guide for students. (3rd_{ed.). SAGE}

Publications.

Thomsen, R. M. (2008). Mapping World Literature: International Canonization and Transnational

Literatures. Bloomsbury Publishing. https://ebookcentral-proquest-com.proxy.library.ju.se/lib/jonhh-

36

Thorson, S. & Ekholm, C. (2009). Inledning. I S. Thorson & C. Ekholm (Red.), Främlingskap och

främmandegöring. Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen (s. 7–17). Daidalos.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. (978-91-7307-352-3).

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (91-7307-008-4). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-

forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html

37 Bilaga 1: Förfrågan om deltagande

Hej!

Jag studerar till ämneslärare i svenska vid Jönköpings universitet och ska nu skriva mitt

avslutande examensarbete. Temat för mitt examensarbete är hur litteraturundervisningen i

svenskämnet kan se ut med fokus på interkulturell pedagogik. Det jag intresserar mig för är

hur skönlitterära texter väljs från olika kulturer och vilka teman man kan tänkas jobba med.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att

intervjua svensklärare om deras sätt att bedriva litteraturundervisning och interkulturell

pedagogik i klassrummet. Jag kommer i så fall, givetvis med din tillåtelse, att spela in dessa

samtal för att kunna sammanställa och presentera ett resultat. Intervjuerna förväntas ta cirka

30–40 minuter. Min målsättning och förhoppning är att kunna genomföra intervjuer under

eventuellt senare delen av vecka 16, annars under vecka 17 och vecka 18.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på

ett säkert sätt (hemma hos mig) så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer

bara att användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och

utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig.

Hälsningar Klara

Bilaga 2: Intervjuguide

Inledningsvis:

1. Vad tänker du på när du hör ”interkulturell pedagogik”?

2. Upplever du att du har ett interkulturellt förhållningssätt i din (litteratur)undervisning?

- På vilket sätt?

38 Huvudfrågor:

1. Vad tycker du är viktigt när du ska välja skönlitteratur som motsvarar internationella

verk och författarskap?

2. Kan du berätta om hur du använder internationell skönlitteratur som en källa till

förståelse av andra människors erfarenheter och livsvillkor? Vad innebär detta för dig?

- Vilka ämnen/frågor/teman kan tas upp?

3. Kan du beskriva och berätta om ett tillfälle (eller fler tillfällen) där du har använt

skönlitteratur för att undervisa om ”en annan kultur än den svenska”? –

- Vilka kriterier och faktorer styrde valet av skönlitteratur?

- Vilka ämnen/frågor/teman togs upp?

- Vilka mål hade du med detta eller dessa moment?

- Vilka arbetsformer tillämpades?

4. Ser du någon potential med att använda internationell och global skönlitteratur för att

utveckla respekt för skillnader (i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia)?

- Vad/Vilken? Varför?

5. Ser du några svårigheter och utmaningar med att använda internationell och global

skönlitteratur för att utveckla respekt för skillnader (i livsvillkor, kultur, språk, religion

och historia)?

- Vad/Vilka? Varför?

Avslutningsvis:

1. Vilka kunskaper och värden ser du som viktiga att förmedla genom din

litteraturundervisning?

2. Använder du andra texter eller medier

_{, som du kanske inte räknar som}

skönlitteratur, för att undervisa om olika ”kulturer”? I så fall, vilka?

- Varför just dessa?

- Vad styr valet av dessa texter och medier?

In document Skönlitteraturen som en introduktion till olika (text)världar : Fyra lärares beskrivningar av sina didaktiska överväganden om världslitteratur i svenskämnet (Page 35-41)