• No results found

6. Slutsater och framtida forskning

6.2 Framtida forskning

Denna studie kan bidra med att hjälpa de ideella idrottsföreningarna att rekrytera och motivera redovisningsansvariga. Detta är viktigt eftersom idrottsföreningarna bidrar till folkhälsa och främjar människors intressen (RF, 2019). Om de ideella idrottsföreningarna inte lyckas motivera de redovisningsansvariga så skulle inte dessa överleva eftersom det finns lagstadgat krav på redovisning (Gustafson, 2006). Ideellt engagemang menar RF (2019) är något som påverkar hela samhället eftersom de ideella idrottsföreningarna främjar idrott och gemenskap. Studien har ett aktörsperspektiv vilket bidrar med mer djupgående beskrivningar av vad som motiverar just dessa redovisningsansvariga jämfört med tidigare forskning. Men eftersom endast fem personer har intervjuats så behövs det mer forskning i större grad där mer resurser finns, men fortfarande gärna i form av intervjuer eftersom det är en metod som används när man vill skapa en förståelse för en unik situation eller individer i en speciell miljö (Bryman & Bell, 2013; Dalen, 2015 & Merriam, 1993). Även Alexander, Kim & Kim (2015) ser ett behov av fler intervjustudier på detta område. Författarna till denna studie ser ett behov av både kvantitativ och kvalitativ forskning om motivation för just

redovisningsansvariga eftersom nästan all denna vänder sig till ideellt arbete över lag. Både Schlesinger, Klenk & Nagel (2015); Hallmann & Harms (2012) och Wicker (2017) anser att framtida forskning behöver ta hänsyn till just de specifika rollerna samt att motivation kan skilja sig mellan olika målgrupper.

En ytterligare faktor som kan påverka motivation är att det också kan skilja sig mellan olika åldrar (Daria & Maria, 2020). Det skulle vara intressant om framtida forskning skulle lyfta in fler variabler i kommande studier och ta hänsyn till ålder, erfarenhet och kön eftersom det

kan leda till olika upptäckter. Här menar Alexander, Kim & Kim (2015) att en kvalitativ metod kommer att ge en djupare förståelse samt nya upptäckter kring motivation för ideellt arbete, detta eftersom det mest finns forskning med kvantitativ metod, vilket även framgår i Tabell 1.

Denna uppsats har fokuserat på redovisningsansvariga i ideella idrottsföreningar, vilket i sig är ett nytt område inom forskningen. Det som studien uppmärksammat är att

motivationsfaktorerna för just de redovisningsansvariga i ideella idrottsföreningar till stor del stämmer överens med tidigare forskning som berör motivationen hos ideellt arbete över lag.

Men resultatet visar också att det finns särskilda faktorer som motiverar just de

redovisningsansvariga. Detta är dels att redovisningsposten är svårrekryterad och dels att det krävs en särskild kompetens för att ta på sig rollen som redovisningsansvarig. Detta är något som kan vara en bra utgångspunkt för framtida forskare att vara medvetna om. Eftersom de ideella idrottsföreningarna är beroende av att ha en redovisningsansvarig så måste man fortsätta att undersöka och bekräfta vad som motiverar just redovisningsansvariga. Studien har fokuserat på fem intervjupersoner vilket kan få negativa konsekvenser eftersom urvalet är begränsat till fem personer och man kan behöva fler synvinklar inom området. Författarna för denna studie rekommenderar därför att framtida studier tar med flera intervjupersoner från olika vinklar. Ett bättre underlag bestående av högre urvalskvantitet skulle kunna variera diskussionen inom området, men trots detta anser författarna att mättnadsnivån har gett studien ett tillräckligt stort urval.

De teoretiska modellerna som använts har varit väsentliga eftersom de har kunnat användas för att beskriva respondenternas motivation. Den inre och yttre motivationen inom SDT har varit en bra forskningsram i analysen (Ryan & Deci, 2000). Alla motivationsfaktorer har kunnat kategoriseras in under inre och yttre motivation. Wangs (2004) fem-faktor modell ger också en bra beskrivning trots att egocentrismen inte var en bidragande motivationsfaktor, detta kan dock bero på att respondenterna blev obekväm vid frågor om det egna egot, vilket kan ha resulterat i ett missvisande resultat kring den aspekten. Maslows (1987) behovstrappa gav också träffar på fyra av de fem teoretiska grunderna som ingår. Dock hjälper inte den teorin till att beskriva respondenternas motivation till ideellt arbete lika bra som Wang (2004) eftersom en stor del i teorin baseras på de grundläggande behoven som för de allra flesta är uppfyllda.

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.

Ainsworth, J. (2020). “Feelings of ownership and volunteering: Examining psychological ownership as a volunteering motivation for nonprofit service organisations”. Journal of Retailing and Consumer Services, 52(1), doi: 10.1016/j.jretconser.2019.101931

Alexander, A., Kim, S-B. & Kim, D-Y. (2014). “Segmenting volunteers by motivation in the 2012 London Olympic Games”. Tourism Management, 47(1), 1-10. doi:

10.1016/j.tourman.2014.09.002

Allen, J-B. & Shaw, S. (2009). “Everyone rolls up their sleeves and mucks in: Exploring volunteers‘ motivation and experiences of the motivational climate of a sporting event”.

Sport Management Review, 12(2), 79–90. doi: 10.1016/j.smr.2008.12.002

Allen, J-B. & Bartle, M. (2014). “Sport event volunteers' engagement: Management matters”.

Managing Leisure, 19(1), 36–50. doi: 10.1080/13606719.2013.849502

Arbnor, I. & Bjerke, B. (2008). Företagsekonomisk metodlära. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur AB.

Bang, H., Ross, S. & Reio, T-G. (2013). “From motivation to organizational commitment of volunteers in non-profit sport organizations”. Journal of Management Development, 32(1), 96–112. doi: 10.1108/02621711311287044

Bokföringsnämnden. (2018). Ideella föreningar m.fl.: Bokföringsskyldighet och hur den löpande redovisningen ska avslutas [Broschyr]. Stockholm: Bokföringsnämnden. Hämtad 2020-11-13, från

https://www.bfn.se/wp-content/uploads/2020/06/bokforingsskyldig-ideell-kons.pdf Bruzelius, L-H. & Skärvad, P. (2017). Integrerad organisationslära. (11. uppl.) Lund:

Studentlitteratur AB.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2. uppl.) Malmö:

Liber AB.

Busser, J-A. & Carruthers, C-P. (2010). “Youth sport volunteer coach motivation”. Managing Leisure, 15(1-2), 128-139. doi: 10.1080/13606710903448210

Clary, E-G. & Snyder, M. (1999). “The motivations to volunteer: Theoretical and practical considerations”. Current Directions in Psychological Science, 8(5), 156-159. doi:

10.1111/1467-8721.00037

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Oslo: Gleerups Utbildning AB.

Daria, T. & Maria, P. (2020). “Features of sport volunteers’ motivation in the large russian region”. INTCESS 2020- 7th International Conference on Education and Social Sciences, 1(1), 134-139.

Eneroth, B. (1984). “Kvalitativ metod — kunskapsmodell och 'mätproblem' ”. Sociologisk Forskning, 21(3), 81-87. http://www.jstor.org/stable/20850731

Engelberg, T., Skinner, J. & Zakus, D. (2014). “What does commitment mean to volunteers in youth sport organizations?”. Sport in Society, 17(1), 52-67. doi:

10.1080/17430437.2013.828900

Giel, T. & Breuer, J. (2019). “The determinants of the intention to continue voluntary football refereeing”. Sport Management Review, 23(2), 242-255. doi: 10.1016/j.smr.2019.01.005 Grahn, J., Grape, C., Gärdin, P., Lundqvist, K., Persson, J., Rauma, T., Sverker, J. & Wilkens, G. (2017). Ideella föreningar: Regler, föreningsstyrning, redovisning, revision och skatter. (4.

uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Graneheim, U-H., Lindgrena, B-M. & Lundman, B. (2017). “Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper”. Nurse Education Today, 56(1), 29-34. doi:

10.1016/j.nedt.2017.06.00

Gustafson, A. (2006). Normer och praxis del 2 - en pilotstudie av redovisningen i 39

insamlingsorganisationer och fallstudier av tre ideella föreningar och deras redovisning. (1.

uppl.) Göteborg: Bokförlaget BAS.

Hallmann, K. & Harms, G. (2012). “Determinants of volunteer motivation and their impact on future voluntary engagement: A comparison of volunteer's motivation at sport events in equestrian and handball”. International Journal of Event and Festival Management, 3(3), 272-291. doi: 10.1108/17582951211262701

Hayton, J-W. (2016). “Plotting the motivation of student volunteers in sports-based outreach work in the North East of England”. Sport Management Review, 19(5), 563-577. doi:

10.1016/j.smr.2016.06.004

Kim, S., Hong, S-I. & Andrew, D-P-S. (2013). “Sustainable volunteerism at a major international sporting event: The impact of perceived event prestige”. Journal of Applied Sport Management, 5(4), 49–72. doi: 10.7290/jasm

Johansson, S. (2005). Ideella mål med offentliga medel – Förändrade förutsättningar för ideell välfärd. (1. uppl.) Stockholm: Sober Förlag.

Koutrou, N. & Downward, P. (2016). “Event and club volunteer potential: The case of women’s rugby in England”. International Journal of Sport Policy and Politics, 8(2), 207–230. doi: 10.1080/19406940.2015.1102756

Latham, G-P. (2012). Work motivation: History, theory, research, and practice. (2. uppl.) Thousand Oaks: SAGE Publications.

May, K., Zhang, J-J. & Connaughton, D-P. (2010). “Comparison of volunteer motivations in different youth sport organizations”. European Sport Management Quarterly, 10(3), 343-365.

doi: 10.1080/16184741003770198

Malmsten, K. & Pallin, C. (2005). Idrottens föreningsrätt. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Maslow, A-H. (1987). Motivation and personality. (1. uppl.) New Delhi: Pearson Education.

Merriam, S-B. (1993). Fallstudien som forskningsmetod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Motivation. (2014). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-11-10, från http://www.ne.se/lang/motivation

Ideell förening. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-11-23, från http://www.ne.se/lang/motivation

Phillips, L-C. & Phillips, M-H. (2010). “Volunteer motivation and reward preference: An empirical study of volunteerism in a large, not-for-profit organization”. SAM Advanced Management Journal, 75(4), 12-19.

Peachey, J., Lyras, A., Cohen, A., Bruening, J-E. & Cunningham, G-B. (2014). “Exploring the motives and retention factors of sport-for-development volunteers”. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 43(6), 1052-1069. doi: http://10.1177/0899764013501579 Phillips, M. (1982). “Motivation and expectation in successful volunteerism”. Journal of Voluntary Action Research, 11(2-3), 118-125. doi: 10.1177/089976408201100213

Reber, A. (1995). The penguin dictionary of psychology. (2. uppl.) London: Penguin Press.

Rehberg, W. (2005). “Altruistic individualists: Motivations for international volunteering among young adults in Switzerland”. International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, 16(1), 109-122. doi: 10.1007/s11266-005-5693-5

Riksidrottsförbundet. (2019). Idrott och skatter [Broschyr]. Hämtad 2020-11-21, från

https://www.rf.se/contentassets/26769cccbfc342d394112ca8d1111352/broschyr-idrott-och-sk atter-skv456.pdf

Ryan, R-M. & Deci, E-L. (2000). “Self-determination theory and the facilitation of intrin sic motivation, social development, and well-being”. American Psychologist, 55(1), 68–78. doi:

10.1037/0003-066X.55.1.68

Schlesinger, T., Klenk, C. & Nagel, S. (2015). “How do sport clubs recruit volunteers?

Analyzing and developing a typology of decision-making processes on recruiting volunteers in sport clubs”. Sport Management Review, 18(2), 193–206. doi: 10.1016/j.smr.2014.04.00 SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm. Justitiedepartementet

Tooley, S. & Hooks, J. (2020). “Accounting for volunteers: Enhancing organizational

accountability and legitimacy”. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 49(1), 93-112. doi:

10.1177/0899764019853041

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (1. uppl.) Johanneshov: TPB.

Von Essen, J. (2014). “On the meaning of volunteering: A study of worldviews in everyday life”. Foundation of science, 21(1), 315-333. doi: 10.1007/s10699-014-9392-9

Wang, P-Z. (2004). “Assessing motivations for sports volunteerism”. Advances in Consumer Research, 31(1), 420-425.

Wicker, P. (2017). “Volunteerism and volunteer management in sport”. Sport Management Review, 20(4), 325-337. doi: http//10.1016/j.smr.2017.01.001

Wicker, P. & Breuer, C. (2012). “Understanding the importance of organizational resources to explain organizational problems: Evidence from non-profit sport clubs in Germany”.

Voluntas, 24(1), 461–484. doi: 10.1007/s11266-012-9272-2

Weinberg, S-R. & Gould, D. (2011). Foundations of sport and exercise psychology. (1. uppl.) Leeds: Human kinetics.

Wijkström, F. & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn - Organisationerna i det civila samhället. (1. uppl.) Stockholm: Sober Förlag.

Wijkström, F. (1997b). The nonprofit sector in Sweden. (1. uppl.) Manchester: University Press.

Wymer, W-W. & Starnes, B. (2001). “Conceptual foundations and practical guidelines for recruiting volunteers to serve in local nonprofit organizations: Part I”. Journal of Nonprofit &

Public Sector Marketing, 9(1-2), 63-96. doi: 10.1300/J054v09n01_05

Bilagor

Related documents